Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

FN:s konvention om barnets rättigheter

År 1990 ratificerade Sverige FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade barnkonventionen. Det innebär att Sverige förbundit sig folkrättsligt att förverkliga barnkonventionen. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar.

År 1996 publicerades Barnkommitténs slutbetänkande Barnets bästa i främsta rummet – FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige (SOU 1997:116). Bland annat studerade utredningen hur svensk lagstiftning och praxis stämmer överens med Barnkonventionens bestämmelser. Utredningen föreslog att en strategi skulle tas fram för barnkonventionens genomförande.

I regeringens proposition Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige (prop. 1997/98:182), anges bland annat att barns och ungdomars inflytande och delaktighet ska utvecklas i samhälls- och trafikplanering och att barnkonsekvensanalyser ska göras vid statliga beslut som berör barn.

I skrivelsen Utveckling av den nationella strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter (skr. 2003/04:47) konstaterar regeringen att arbetet med att förverkliga barnkonventionen i Sverige har varit framgångsrikt och att huvudinriktningen i den antagna strategin fortfarande är aktuell. Skrivelsen hänvisar till skriften Unga är också medborgare, ett uppdrag som Boverket, Vägverket, Barnombudsmannen, Ungdomsstyrelsen och Svenska kommunförbundet redovisade år 2000. Rapporten lämnade ett antal förslag, bland annat kommunförsök med syfte att utveckla barns inflytande och delaktighet i samhälls- och trafikplanering och en ändring i plan- och bygglagen för att stärka barnens rätt till inflytande. Skrivelsen anger att dessa förslag bör följas upp.

Regeringens skrivelse Ett Sverige för barn – redogörelse för regeringens barnpolitik (skr. 2005/06:206) anger att den fastlagda strategin har varit verkningsfull och att huvudinriktningen i strategin alltjämt är aktuell. Metoder och nya verktyg behöver tas fram till dem som ansvarar för barnkonventionens genomförande.

Regeringens Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232), som ersätter den tidigare strategin, anger att för att stärka barnets rättigheter i Sverige ska följande strategi gälla:

  • All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen.
  • Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang.
  • Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.
  • Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken.
  • Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap.
  • Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter.
  • Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan.
  • Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn.
  • Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv.