Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Läroplanerna och skolans arbete med trafikfrågor

Enligt nuvarande läroplan ska området trafik integreras i olika ämnen. Eleverna ska bland annat få möjlighet att lösa problem och samverka med andra i samhället.

Även hållbar utveckling är framskrivet i läroplanen. Lärandet för hållbar utveckling kan utgöra grunden för skolans arbete med trafikfrågor. Betänkandet "Att lära för hållbar utveckling" (SOU 2004:104) anger att hållbar utveckling enligt Brundtlandkommissionen definieras som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Komplexa ekonomiska, sociala och miljömässiga samband behöver klarläggas och bli begripliga genom utbildning. De sambanden behöver bli begripliga genom utbildning och omvandlas till ett handlande som bidrar till en hållbar utveckling.

Hur kan trafikfrågor i skolan ingå i lärandet för hållbar utveckling?

I den nu gällande läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, anges att trafik är ett ämnesövergripande kunskapsområde som ska integreras i olika ämnen. Läroplanen ger inte specifika direktiv om hur arbetet med trafikfrågor ska bedrivas. Stöd för detta kan i stället hämtas i de generella skrivningarna om inflytande och arbetssätt. Eleverna ska kritiskt granska fakta och förhållanden, lösa problem, reflektera med mera. De ska ges möjlighet till samverkan med det omgivande samhället.

År 2000 publicerade Vägverket och Skolverket referensmaterialet Trafik, miljö och samhällsplanering. Skriften tar bland annat upp forskning som visar att trafikundervisning med beteendeträning och regelinlärning inte ger förutsägbara effekter på barnens trafiksäkerhet. Barns möjligheter att klara trafiken i det moderna samhället har skapat behov av ett förnyat innehåll och arbetssätt för studier av trafikfrågorna i skolan. Närmiljöstudier ger möjlighet till inflytande och delaktighet. Skolan kan visa på konflikter som finns mellan barnens och motortrafikens framkomlighet. När barnen är delaktiga och har inflytande blir lärandet meningsfullt.

Vidgade perspektiv ger lärande för hållbar utveckling

Under 1990-talet bedrev Vägverket ett utvecklingsprojekt i syfte att förändra och förnya skolans arbete med trafikfrågor. Projektet kallades Forska och lära i närsamhället. En av utgångspunkterna var att barnen skulle studera sitt närsamhälle. Elevernas inflytande och delaktighet betonades och studierna skulle utgå från elevernas kunskaper och erfarenheter. Professor Birgitta Qvarsell vid pedagogiska institutionen i Stockholm utvärderade projektet och beskriver att ”Vi skulle kunna betrakta närsamhället som ett generativt tema – det är öppet, outtömligt och genererar ständigt nya frågor och nya möjligheter att lära”. Det innebär att det inte finns ett givet kunskapsämne, man ställs inför frågor som kan peka åt nya håll.

Utifrån de erfarenheter som "Forska och lära i närsamhället" gett anser Trafikverket att det är angeläget att skolans arbete med trafikfrågor införlivas i ett större perspektiv, i lärandet för hållbar utveckling. Trafikfrågor i skolan bör innefatta verklighetsbaserat lärande, inflytande och delaktighet, miljö, samhällsplanering, mobilitet och många andra frågor som stämmer väl överens med de kännetecken som SOU 2004:104 anger för lärandet för hållbar utveckling.

Lärandet för hållbar utveckling är ett område som omfattar såväl lokala som nationella och regionala frågor. Ett av problemen är just att området är så stort och svårgripbart.

I trafik- och samhällsfrågor finns det möjlighet att anlägga olika perspektiv: miljömässiga, sociala och ekonomiska. Trafik och samhällsplanering går också att belysa ur ett historiskt perspektiv och ett framtidsperspektiv. Lokala, nationella och globala frågor i detta sammanhang kan undersökas av eleverna, vilket ger möjlighet till insikter och kunskaper. De yngre barnen i skolan undersöker den nära miljön, och med stigande ålder kan perspektiven vidgas.

1960-tal: regelinlärning och beteendeträning

Skolans arbete med trafikfrågor (trafikundervisning) har ur ett historiskt perspektiv varit inriktat på regelinlärning och beteendeträning. Trots att trafikundervisningen kulminerade på 1960- och 70-talen så dödades 175 barn i åldern 0–17 år i genomsnitt per år under dessa årtionden. Med mer undervisning försökte samhället motverka det ökande antalet skadade och dödade barn i samband med bilismens snabba utveckling. Läroplanerna från denna tidsperiod betonade kunskaper och respekt för gällande trafikregler. Eleverna skulle också lära sig att uppträda trevligt på allmänna kommunikationsmedel.

1980-tal: temaarbete

År 1979 publicerades en trafiksäkerhetsutredning – ”Barns trafiksäkerhet”. Utredningen konstaterar att det är biltrafiken som är orsaken till barnens problem i trafiken.

Barn och bilar konkurrerar om miljöanspråk, trafiksäkerhet och rörelsefrihet. Den konflikt som man tidigare sett som ett anpassningsproblem från barnens sida måste lösas med hänsynstagande till barnens rätt till en säker miljö, det vill säga en begränsning av biltrafiken.

Läroplanen från 1980 (Lgr -80) fick delvis en förändrad inriktning, säkerligen påverkad av trafiksäkerhetsutredningen ”Barns trafiksäkerhet”. I Läroplan för grundskolan (Lgr 80) behandlades trafikfrågor som ett övergripande kunskapsområde där eleverna skulle få insikter och kunskaper. Eleverna skulle arbeta med risker och svårigheter i trafikmiljön samt undersökningar av trafikmiljöer. Träning i att observera, bedöma, fatta beslut och handla i trafiken var också angivet. Antal timmar i trafikundervisning anges inte.

I Skolan och trafiken, handledning till Lgr 80 som gavs ut av Skolöverstyrelsen, gavs stort utrymme för de hälsorisker barn utsattes för genom avgaser och buller. Trafikundervisning med beteendeträning och regelinlärning var inte effektivt. Trafikundervisning skulle bedrivas tematiskt där barn studerade, värderade och bearbetade trafikmiljön. De skulle kritiskt granska och lära sig se maktförhållanden mellan olika trafikantgrupper. Genom sina undersökningar tränades barnen i olika färdigheter som att söka fakta, bearbeta, organisera och analysera.