Den största källan till primärdata och ny kunskap när det gäller HCT är de demonstrationer som genomförs runt om i landet.
Vid slutet av 2016 fanns ungefär 45 HCT-fordon i användning. 20 av dessa fordon är avsedda för transport av rundvirke. Andra typer av gods som fraktas med HCT är styckegods, flis, papper och stål.
Fordonen är utrustade med teknik för att samla in olika mätdata. Främst används data till att optimera fordonens egenskaper som att minimera bränsleförbrukning men även för att testa nya tekniska lösningar för HCT-fordon.
Idag drivs HCT-fordonen, liksom övriga tunga lastbilar, med dieselmotorer. Batteridrift, med den idag kända tekniken, skulle dels kräva tunga och skrymmande batterier dels oavbruten laddning av batteriet för att ge tillräcklig kapacitet och körsträcka för tunga lastbilstransporter. Att kombinera HCT med eldrift och kontinuerlig laddning är dock en möjlighet.
Den 1 juli 2017 trädde Riksdagens beslut i kraft om att införa en ny belastningsklass (BK4) som innebär att vissa vägar upplåts för fordonståg upp till och med 74 tons bruttovikt och nuvarande maxlängd på 25,25 meter.
Platooning
Det är inte bara fordonens längd och vikt som är av betydelse för effektiva och hållbara godstransporter. Fordonsteknik, kontrollsystem och inte minst körsätt kan bidra till reducering av kostnader och miljöpåverkan.
Platooning, när fordon kör mycket nära varandra, reducerar luftmotståndet och minskar energiuttaget. Principen är densamma som för fåglar som flyger i grupp eller tävlingscyklister.
Metoden ökar kapaciteten av vägar och minskar energianvändning med en effekt som beräknats till uppemot 10 procent.
Platooning möjliggörs med hjälp av digitala styrsystem. Tekniken gör det möjligt för fordonen att kommunicera och till exempel accelerera eller bromsa samtidigt.
Tekniken med platooning kan nyttjas av alla fordon, däribland HCT-fordon, som har tillgång till tekniken.
