Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Godstrafik långtradare på motorvägen.

Program elektrifiering av det statliga vägnätet

Trafikverket investerar i kunskap och utveckling för att hantera konflikten mellan klimatmål och transportbehov för att på sikt nå ett fossilfritt transportsystem 2045.

Trafikverkets program för elektrifiering av det statliga vägnätet studerar hur olika typer av elektrifiering kan kombineras för att nå bästa effekt. Elektrifiering omfattar här dynamisk laddning under färd, batteridrift med stationär laddning samt bränsleceller.

Programmet beforskar och utreder ett flertal områden för elektrifiering av väg som teknik, miljöeffekter, kraftförsörjning, drift, underhåll och regelverk. Även ägande och finansiering samt hur transportsektorn och enskilda transportörer påverkas är viktiga områden att belysa.

Genom att också demonstrera och testa olika metoder för elväg i verklig miljö får vi ett brett kunskapsunderlag kring användande, byggande, drift och underhåll liksom insikt om vilka effekter olika lösningar kan ge avseende utsläppsproblematiken.

Forsknings- och innovationsplattformen för elvägar finansieras av Trafikverket tillsammans med FFI (Fordonsstrategisk forskning och innovation).

Genom att testa olika tekniker för elväg får vi ett kunskapsunderlag kring användande, byggande, drift och underhåll av elvägar. Fyra olika typer av tekniker testas inom Trafikverket. På sikt är syftet att elvägar ska kunna vara en del av det svenska transportsystemet.

Video: Tester av olika typer av elvägstekniker

Trafikverket har beslutat att Sveriges första permanenta elväg ska byggas på E20 mellan Hallsberg och Örebro. Satsningen på elväg är ett led i målet att minska koldioxidutsläppen från godstrafiken.

Valet av sträcka har stått mellan E20 Hallsberg–Örebro och väg 73 Västerhaninge–Nynäshamn. Prioriteringarna och val av sträcka har skett utifrån en rad kriterier såsom vägtyp, trafikvolymer, transportupplägg, omgivningens natur- och kulturmiljö, möjlighet till kraftförsörjning samt försvarets riksintressen.

Örebro och Hallsberg ligger mitt i logistiktriangeln mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessutom har vi sett att ett flertal företag använder just den här sträckan för en stor del av sina transporter. Det ger tillsammans goda förutsättningar för att piloten ska realisera förväntade resultat och det är även viktiga förutsättningar för en framtida fortsatt utbyggnad.

Det finns en samsyn mellan Trafikverket och Region Örebro om att transportera godset på ett klimatsmart sätt i ett av Sveriges växande logistikområden.

Först och främst måste vi hitta lösningar för att minska vårt fossilberoende, det är den absolut viktigaste drivkraften bakom arbetet med elvägar. Enligt Trafikverkets miljörapport ger vägtrafikens utsläpp av emissioner och slitagepartiklar upphov till 3000 förtida dödsfall i Sverige. Vi behöver väga in det när vi värderar insatser och kostnader.

Att ge en kvalificerad beräkning är för tidigt men de överslagsmässiga bedömningar som hittills gjorts, nationellt och internationellt, pekar på att investeringsutgiften för att bygga ut elvägar inklusive elnät blir mellan 20 och 45 miljoner kronor per kilometer, dubbelriktad elväg, beroende av teknik och hur stor andel av sträckan som är elektrifierad. Elvägar nyttjar det befintliga vägsystemet så det är själva elvägssystemet som behöver läggas till en, i allmänhet, redan befintlig väg. En viktig del i en elvägssatsning är finansierings- och ägandefrågor. En blandfinansiering mellan staten och de som nyttjar elvägen är sannolikt lämplig. Vissa delar av en elvägsanläggning kan ägas av staten, andra delar av, till exempel, aktörer på elmarknaden. 

Elvägar kan öppna upp för nya affärsmodeller och nya utvecklingsmöjligheter för alla inblandade aktörer som varuägare, åkerier, kraftförsörjningsbolag med flera.
Sverige är tidigt ute och genomför några av de första testerna i världen av elväg på allmän väg. En utbyggnad av elvägar kan bidra till fler arbetstillfällen och ökad konkurrenskraft, inte minst genom den kompetens vi skaffar oss på området. Många svenska aktörer är inblandade i elvägar vilket kan resultera i industrialiseringseffekter och export av svensk miljöteknik. 

Tester av olika typer av elvägstekniker

Genom att testa olika metoder för elväg får vi ett kunskapsunderlag kring användande, byggande, drift och underhåll av elvägar. På sikt är syftet att elvägar ska kunna vara en del av det svenska transportsystemet.

Fler tekniska lösningar för elväg kan bli aktuella för implementering eftersom olika tekniker kan ha olika bästa tillämpningsområde rörande typ av trafik (slingor, slutna system, fri trafik etc.) topografi och områden (berg, dalar/stad, landsbygd osv.), liksom typ av fordon (buss, arbetsfordon, personbilar etc.).

Upphandlade demonstratorer

2018 genomförde Trafikverket en innovationsupphandling för att bredda kunskapsunderlaget om elvägar. Efter genomförd utvärdering beslutade Trafikverket att erbjuda två deltagare att gå vidare för byggande av demonstrationssträckor för elvägar.

Grafik av en blå buss och några personbilar på en väg. I mitten av bussens körfält finns en vitmönstrad strimm som skiner grönt intill bussen. Detta illustrerar elväg. I omgivningen finns byggnader och i horisonten syns höga skyskrapor, blå himmel och vita moln.
 

Smartroad Gotland

Avser att demonstrera en induktiv elvägssträcka i närheten av Visby. Den elektrifierade vägen på Gotland ska bli 1.6 km lång och anläggs på den 4.1 km långa demonstrationssträckan mellan centrala Visby och Visby flygplats. Sträckan kommer att trafikeras av en el-lastbil som ska köras av en professionell förare för att validera och testa så systemet i framtiden kan implementeras på storskaliga vägprojekt. Från maj 2020 kommer en elbuss att sättas i regelbunden drift som ska köra passagerare till och från flygplatsen.

Elvägen byggs av konsortiet för Smartroad Gotland, under ledning av Electreon AB, ett börsnoterat bolag ägt av Electreon Wireless, vilka har utvecklat den dynamiska och induktiva laddningstekniken. Demonstrationen pågår till och med 2022.

Grafik av en grön buss med destination Lund kör på en ljusgrå väg med en grå strimma i mitten som ska föreställa en elväg. I motsatt körrikning finns en röd personbil och i horisonten en till grön buss.
 

Evolution Road

Avser att demonstrera en konduktiv lösning med skena i marken i Lund. På Getingevägen i Lund förses en kilometerlång vägsträcka med laddskenor i båda riktningar som automatiskt kan ladda batterierna på elfordon – både när de kör och när de står stilla. Lösning bygger på korta skenor i vägen som strömsätts direkt under fordonet. En avtagare under fordonet får direktkontakt genom att glida längs med vägens laddskena, och därmed kan ström överföras och ladda bilens batterier. Det fordon som i första hand testas är en stadsbuss. Elvägen byggs i bussfilen, övrig ordinarie trafik kommer att flyta ostört under hela testperioden.

Innovation Skåne AB är projektledare och Lundabolaget Elonroad och Lunds tekniska högskola har utvecklat den tekniska lösningen. Demonstrationen pågår till och med 2022.

Lastbil på landsväg, grön kaross och vitt släp.
 

Region Gävleborg – luftledning och strömavtagare

På E16 utanför Sandviken testar Region Gävleborg en teknik med strömavtagare som matar ner strömmen från en luftledning. Lastbilen är en hybrid vilket gör att den kan drivas med exempelvis diesel eller biobränsle på de sträckor där det inte finns elförsörjning.

Demonstrationssträckan är två kilometer lång med elledningar i den ena körriktningen. De bärs upp av stolpar med 60 meters mellanrum. Stolparna skyddas av ett räcke. Utanför vägområdet finns en transformatorstation. Systemet är automatiskt, men anläggningen är alltid bemannad när den är i drift.

Närbild på en väg med gult mittstreck.
 

Rosersbergs Utvecklings AB – elskena i vägbanan

Vid Arlanda testar Rosersbergs Utvecklings AB, RUAB, en elskena i vägbanan som laddar fordonen under resan. Ett 15 cm djupt spår fräses ned vägbanan i vilket elskenan läggs ned och förseglas med gjutasfalt. Tester har sedan 2012 skett på ett avskilt område utanför Arlanda. Demonstrationssträckan på väg 893 som togs i drift 2018 är två kilometer lång och förbinder Arlanda med godsterminalen i Rosersberg.

Så länge fordonet befinner sig över den strömförande rälsen är kontakten i nerfällt läge. Kontakten lyfts upp när fordonet lämnar spåret, till exempel vid en omkörning.
De elektriska ledarna är nedsänkta i vägen för att utesluta risken för elektrisk kontakt för människor och djur. Skenan är uppdelad i sektioner på 50 meter. En enskild sektion är strömsatt enbart när lastbilen passerar. Överdelen av rälsen ska ha samma friktion som asfalten vilket eliminera risken för halkolyckor.

Den förkommersiella upphandlingen som resulterat i elvägarna vid Sandviken och Arlanda är ett samarbete mellan Trafikverket, Energimyndigheten och VINNOVA.

Avslut för demonstratorerna som upphandlades 2015: Arlanda, sommaren 2021 och Sandviken, våren 2020. Båda demonstratorer har förlängts för att ge möjlighet till ytterligare tester under vinterförhållanden.

Nationell färdplan för elvägar. (pdf-fil 1,3 MB)