Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

FoI: Järnvägsgods i tid och till konkurrenskraftiga priser

Innovationsprogrammet för gods inom Shift2Rail omfattar projekt som utvecklar olika områden som är särskilt viktiga för att erhålla en gemensam, effektiv och hållbar godstrafik inom Europa.

 Trafikverket har koordineringsansvar för två av godsprogrammets större projekt.

– Att vara involverad på det här viset ger oss stora möjligheter att påverka men det ger oss också en arena där vi kan lyfta fram svenska innovationer, forskning och kompetens samt demonstrera lösningar. Det gynnar svenska företags engagemang och utveckling, säger Jan Bergstrand som axlar rollen som koordinator.

Men Jan och hans kollegor i Trafikverket är inte ensamma i arbetet.

– Vi samarbetar med både akademi och näringsliv i Sverige och Europa. Godsprogrammet har också ett tydligt uppdrag via Shift2Rail organisationens olika strategiska planer och initiativ.

Outnyttjad kapacitet

Under det senaste decennierna har godstransporter på järnväg inom EU minskat, liksom produktiviteten. Branschens stagnation kan förklaras dels av rättsliga hinder som begränsar konkurrensen men också av operativa och tekniska problem som påverkar sektorns totala kapacitet och prestanda. Till detta kommer bristande förmåga att samordna över landsgränser.

– Shift2Rail startade som ett sätt att komma tillrätta med dessa problem och det behövs krafttag för att öka kostnadseffektiviteten och tillförlitligheten måste förbättras avsevärt om sektorn ska uppfylla EUs ambitiösa mål, säger Jan.

EUs mål säger att 30 procent av godstrafiken över 300 km ska flyttas från det redan överbelastade vägnätet till trafikslag som järnväg och sjöfart till 2030. 2050 ska siffran ligga på över 50 procent. (Jämförelsen baseras på 2005 års siffror)

I dag finns stora mängder outnyttjad kapacitet inom godshantering på järnväg och det är väldigt mycket som sker manuellt.

– Vi behöver optimera vår befintliga infrastruktur snarare än att bygga nytt, menar Jan. Det kan exempelvis handla om att införa automatkoppel på godsvagnarna vilket är en förutsättning för att köra längre och tyngre tåg. Digitalisering är också en nyckelfaktor; att koppla upp gods, vagnar, lok och anläggning för att styra och optimera flöden.

Järnvägen - ryggraden i transportsystemet

Av de 9 miljarder kronor som EU tillsammans med medlemmarna satsar på utveckling av järnvägen har Sveriges investerat cirka 200 miljoner kronor. Sverige får således tillgång till forskning och resultat för oerhört mycket mer än vi investerar. I ett internationellt perspektiv är svensk transportforskning liten, därför är också samarbeten med andra internationellt erkända parter och hemtagning av kunskap extra viktigt.

– Trafikverket får enormt mycket utväxling av att vara med i Shift2Rail. Jag är övertygad att vi successivt kan utveckla en konkurrenskraftig person- och godstrafik som utgör ryggraden i såväl det svenska som europeiska transportsystemet. Bara alla parter förstår värdet och vågar satsa, avslutar Jan Bergstrand.

Två program för effektiv godstrafik

FR8RAIL – startade 2016. Huvudsyftet är utveckling av funktionella krav för ökad prestanda och intelligens i exempelvis vagnparken och omkringliggande processer som via ökad automation leder till hållbar och attraktiv europeisk järnvägsfrakt. Projektets ska bidra till

att kostnaden för godstransporter ska minska med 10 procent mätt i ton per kilometeratt mängden gods som kommer fram i rätt tid ska öka med 20 procent samtatt järnvägssystemet tillhandahåller relevant och kvalitativ information till operatörer och godstransportköpare.

FR8HUB – startade 2017 och projektet syftar till att öka prestandan inom noderna genom exempelvis intelligenta terminaler. Det finns även delprojekt som syftar till att få en ännu mer godsanpassad kapacitetstilldelningsprocess/tidtabell/beslutsstöd och därmed effektivare flöden på linjenätet i kombination med noderna/terminalerna. Även framtidens lok studeras i syfte att längre fram kunna hantera längre tåg och öka flexibiliteten i noderna.