Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Lokförare, banarbete och godsvagnar

På vårseminariet presenterades bland annat forskning om förarstöd, servicefönster och rangerbangårdar. Foto: Kasper Dudzik, Göran Fält och Michael Erhardsson.

Forskning förbättrar flödet på järnvägen

Bättre förarstöd för lokförare. Optimerade servicefönster för järnvägsunderhåll. Utvecklad samplanering mellan bangård och linje. Det är tre exempel på hur man kan utveckla trafikeringen på järnvägen.

Under 2018 pågår ett 30-tal forsknings- och utvecklingsprojekt inom ramen för branschprogrammet för kapacitet i järnvägstrafiken, KAJT. Dessa presenterades vid ett seminarium i Borlänge i mitten av april. Ett 70-tal personer från 16 organisationer fanns på plats.

KAJT syftar till att på olika sätt utveckla effektivare och mer pålitliga trafikflöden på den järnväg vi har i dag. Samtidigt bidrar KAJT också med forskning till den svenska delen av EU-programmet Shift2Rail.

En viktig del är bättre beslutsstöd för dem som hanterar systemet, till exempel de som leder trafiken eller kör tåg. Niklas Biedermann från Trafikverket har i samarbete med KTH inventerat de förarstöd som finns för lokförare i Sverige. Med stöd av ett så kallat driver advisory system, DAS, kan lokföraren optimera körningen. Föraren kan få hjälp att spara energi, eller att planera körningen genom att hen kan se banprofilen och var de andra tågen på linjen befinner sig.

– I dag finns flera olika system men bara ett av dem kan kopplas upp mot tågledningen. Om vi kan få förarstöd med en gemensam standard skulle de kunna göra stor nytta. Då skulle de inte bara vara ett stöd för en enstaka tågfärd, utan kunna optimera hela transportsystemet, säger Niklas Biedermann.

Vagnslaster ger synergier

Rangerbangården i Hallsberg. På rangerbangårdarna samlas enskilda vagnslaster ihop och växlas till rätt fjärrtåg. Foto: Kasper DudzikJonatan Gjerdrum är chef för transportplaneringen på Green Cargo och vet hur viktig vagnslastproduktionen är för godstransporterna på järnväg. Sara Gestrelius från forskningsinstitutet RISE SICS arbetar tillsammans med Trafikverket och Deutsche Bahn (DB) i Shift2Rail i projektet ARCC. Där undersöker hon hur bangårdar och linjer interagerar. Det är två frågor som hänger tätt ihop. Samspelet mellan planerarna på rangerbangårdarna och Trafikverkets tågklarerare är avgörande för att vagnar och tåg ska nå sin destination i rätt tid.

– Godstransporter är ett nätverk som hänger ihop. Man kan inte planera tåg enskilt, utan transporterna är en helhet och där är kopplingen mellan bangårdar och linje oerhört viktig, säger Jonatan Gjerdrum som påpekar att det är en myt att vagnslasterna minskar.

En vagnslast kan vara en eller några godsvagn som går på fast tidtabell till och från en industri, ett lager eller en terminal. Till skillnad från systemtågen som går obrutet från en lastningsplats till en lossningsplats, är vagnslasterna beroende av rangerbangårdar där man, så att säga, samlar ihop enskilda vagnslaster och kopplar ihop dem med rätt fjärrtåg.

För Green Cargo är en fungerande produktion av vagnslaster avgörande för hela systemet med gods på järnväg.

– Med vagnslasterna sammanfogar vi många mindre och varierade transportflöden in i regelbundna fjärrtåg. Det ger synergier och skalekonomier som gör det möjligt att transportera på järnväg även från mindre industrier, lager och terminaler, förklarar Jonatan Gjerdrum.

Forskning stöder automation

Branschprogrammet för kapacitet i järnvägstrafiken, KAJT, är nu inne på det sjätte verksamhetsåret. Trafikverket finansierar större delen av programmet. Forskning pågår vid sju universitet och forskningsinstitutioner, bland dem Linköpings universitet som är värd för programmet.

– Vi ser allt mer konkreta resultat av vårt arbete. KAJT stöder hela den förändring som pågår mot mer automation inom tågplaneprocess och operativ drift. Något som i sin tur omfattar utvecklingen av marknadsanpassad planering av kapacitet, MPK, och nationell tågledning, NTL, säger Magnus Wahlborg som är KAJTs kontaktperson på Trafikverket.

Under året har KAJT utökat antalet partnerföretag.

– Bland persontågsoperatörerna har vi nu med både SJ och MTR. På godssidan finns LKAB och Green Cargo. Bland konsulterna finns Sweco och Transrail, säger Magnus Wahlborg.

Testar på Norra stambanan

Underhåll och trafik är också ett område där KAJT forskar och utvecklar:

– Ett bra exempel på resultat som går att tillämpa är den metodik som utvecklats för hur man ska planera in servicefönster i tågplanen.

Resultatet testas nu på Norra stambanan. Underhållstiderna har lagts in som servicefönster varje dygn. Tack vare en optimeringsmodell kan det ske utan att tågtrafiken störs i nämnvärd omfattning.