Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Magnus Wahlborg, Trafikverket (till vänster) och Martin Joborn, Linköpings universitet och RISE SICS (till höger).

KAJT utvecklar svensk järnväg

Branschprogrammet Kapacitet i järnvägstrafiken (KAJT) genomför studier och forskning för att förbättra järnvägssystemet. Här utvecklas koncept, verktyg och metoder för att förbättra kapacitet och punktlighet.

Studierna omfattar en bred palett av forskningsområden främst inom planering, trafikledning och underhåll. Den 25 april 2017 anordnades Vårens KAJT-seminarium i Borlänge, det visade på bred och excellent forskning i samverkan.

– Med ny teknik, nya lösningar och ökad digitalisering kan järnvägen utvecklas för att stärka svensk konkurrenskraft och bidra till att alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt, menar Magnus Wahlborg, Trafikverket och Martin Joborn, Linköpings universitet och RISE SICS som gemensamt axlar koordineringen av KAJT.

Många olika forskningsområden – några exempel

Idag kommer tågen i tid till 90 procent. Tillsammans för tåg i tid (TTT) har satt som mål att öka nivån till 95 procent till 2020. Optimering av tidtabeller är ett sätt att nå målet och det är vad forskningsstudien MIST studerar. Man tittar då bland annat på avstånd mellan tågen (headwary + bufferttid) och marginaler i tågens körtid, så kallade tidstillägg, vilka kan läggas in i början, slutet eller på stationen.

Inom trafikledning pågår en fältstudie som fokuserar på arbetssätt och stöd till trafikledare. Målet är att skapa kunskap om hur centrala aktörer i den operativa tågtrafiken bidrar till varandras arbete. Inom trafikledning ser man också ytterligare forskningsbehov som till exempel studier kring schemaläggning och hur skiftarbete och pauser bör planeras för att undvika stress- och trötthet.

Även inom underhåll pågår ett antal olika forskningsprojekt. Ett exempel är studiet av olika modeller för optimering av servicefönster för underhållsarbete. Under 2017 ska en modell för detta testas under verkliga förhållanden på Norra Stambanan.

Möjlighet att införa dynamisk prissättning av spårkapacitet är ytterligare en spännande studie som pågår inom KAJT. Studien tittar på hur incitamentsmodeller kan uppmuntra operatörer att ansöka om avtalstider under mindre trafikerade tider. Du har säkert stött dynamisk prissättning inom exempelvis flyget. Priserna går upp under lov och perioder då många vill resa. Biljetten blir på motsvarande sätt billigare när färre reser.

Även Digital tågplan bygger på forskningsresultat från KAJT – har du inte sett filmen med Tommy Jonsson, chef planering verksamhetsstyrning, kan du hitta den under länkar till höger.