Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Vem ska äga elvägen?

Arbetet inom Trafikverkets program för elvägar är i full gång. Utredning och analys sker inom programmet på ett flertal utpekade områden. Ett av dessa områden berör ägande och finansiering.

Uppdraget omfattar att utreda möjliga och lämpliga affärsmodeller för elvägar och den ladd-infrastruktur som kommer att behövas.

 

Björn Hasselgren Foto:Falkuggla

– Livskraftiga affärsmodeller behöver utvecklas och det är viktigt att utreda vilka aktörer som ska göra vad i den framtida elvägsmarknaden, menar projektledaren och tillika doktorn i planerings- och beslutsanalys med inriktning på infrastrukturfinansiering och organisation, Björn Hasselgren.

Under våren har arbetet omfattat att pröva definitioner, man måste vara överens om vad man pratar om, göra analyser och bedömningar. Projektet har också genomfört flera externa workshops med deltagande av aktörer i branschen. Även en representativ referensgrupp finns som stöd.

Hela kartbilden måste tydliggöras

Ett elvägssystem består av många komponenter (se skiss nedan), tjänster, gränssnitt och ansvarsområden med flera olika användare och kravställare. Till det kommer frågor om hur elvägen ska ägas och finansieras, om det kan vara lämpligt att införa någon form av avgift eller beskattning. Allt behöver belysas utifrån olika alternativ och tänkbara vägval.

– Det är inte på förhand givet att Trafikverket ska stå som ägare av elvägsinfrastrukturen, säger Björn.

Vi kan vara väghållare men låta någon annan aktör äga själva elvägssystemet, hela eller i delar.

Olika former av finansiering

Finansieringen av elvägen kan ske på olika sätt, offentligt, privat eller med en blandning av båda. Oavsett form så vill vi, även som skattebetalare, att det ska finnas en rimlig möjlighet att investeringen betalar sig, vilket kan beräknas ta omkring 30-40 år. Till en sådan beräkning kommer också en analys av risker som väsentligt kan påverka den möjligheten. För elvägen kan det till exempel vara osäkerheter kring elpriset och elskatterna.

– En affär, det vill säga sättet att täcka kostnader och tjäna pengar, kan finnas i olika delar i ett elvägssystem, berättar Björn, affären kan ligga i att överföra el till fordonen, att mäta och ta betalt för användning av elvägen, att sälja fordon anpassade för elvägen osv. Här behövs analyser för att bedöma om det finns rimliga villkor för att en aktör ska vara intresserad av att gå in i affären. Ingen vill göra en förlust, i vart fall inte på sikt.

En affär kan också stödjas av olika former av avgifter eller skatter varför projektet också måste se över hur olika betalningsmodeller påverkas av lagar och regler.

– Rapporten kommer att färdigställas under sommaren, berättar Björn, men vi ska se den som ett steg på vägen. Många delar kommer att behöva genomlysas ytterligare och vi vill också genomföra en eller flera elvägspiloter där vi verkligen kan testa modellerna, deras lämplighet och livskraft.

Arbetet ska leda till ett beslutsunderlag som svarar på frågorna:

  • Vem äger?
  • Vem finansierar?
  • Vem betalar tillbaka investeringen?
  • Hur ser incitamenten och affären ut för olika aktörer?
  • Hur ska risker i marknaden fördelas?