Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Flygfoto av Tomteboda från 90-talet

Tomteboda möjligt center för miljövänlig citylogistik

Delar av Tomteboda skulle kunna göras om till ett logistikcenter för omlastning av gods från järnvägen, som sedan distribueras ut med miljövänliga bilar. Utsläppen kan då minska med upp till 80 procent. Det visar en forskningsrapport från KTH.

Många omlastningscentraler för gods ligger långt utanför de centrala stadskärnorna.

– Ofta placeras godsterminaler på mark som ingen annan vill ha. Men med en terminal belägen i centrala Stockholm finns stora miljövinster att göra, säger Hans Råberg, planerare på Trafikverket.

Han har initierat en forskningsstudie som KTH-forskarna Behzad Kordnejad och Bo-Lennart Nelldal har utfört på Trafikverkets uppdrag.

– Tanken är att köra godset så långt in i staden som möjligt med eldrivna tåg, lasta om i Tomteboda och köra ut godset i motrusningen i olika distributionsslingor. Godset kan lastas om och köras ut med utrustning och bilar som ger så låga utsläpp som möjligt och på sikt är helt eldrivna, säger Hans Råberg.

Tomteboda ligger centralt nära Stockholm, Sundbyberg och Solna, men även Lidingö och södra Stockholm nås snabbt via Norra och Södra länken. En terminal väster om citykärnan skulle kunna vara ett komplement till kombiterminalerna i Årsta och Rosersberg som ligger söder och norr om Stockholm.

Stora miljövinster både för korta och långa transportsträckor

Två scenarion har använts för att räkna på kostnaden för att flytta gods till järnväg, och hur stor potential det finns att minska koldioxidutsläppen med olika typer av omlastningsteknik. Man har dels studerat den tre mil långa sträckan Rosersberg – Tomteboda, dels den tio mil långa sträckan Västerås – Bro – Tomteboda.

För den kortare sträckan ökar kostnaderna med minst 10 procent, samtidigt som energiförbrukningen och utsläppen minskar med hälften. För den längre sträckan gör man både ekonomiska och miljömässiga vinster. Där kan energiförbrukningen minska med upp till 70 procent och utsläppen med upp till 80 procent.

– Initialt behövs investeringar som ingen enskild åkare kan stå för. Sannolikt krävs någon typ av investering från det offentliga. Men på sikt får vi en betydande miljövinst för samhället och bättre ekonomi för distributionen, säger Hans Råberg.

Kanske skulle en sådan övergång kunna ske med hjälp av skilda priser för miljövänlig distribution som liknar den tänkta modellen med miljözoner för privattrafik i Stockholm.

KTH-forskarna föreslår en satsning på två linjer som är omkring 10 mil. Livsmedelspendeln Västerås-Bro-Tomteboda-Årsta och hamnskytteln Norvik-Jordbro-Årsta-Tomteboda-Rosersberg.

Liknande upplägg för citylogistik finns i Paris

I rapporten finns också flera internationella utblickar där liknande projekt har genomförts i Europa, exempelvis i Paris.

Vad är nästa steg?

– Vi ska utvärdera resultatet av den här förstudien och vi behöver diskutera möjligheten att genomföra upplägget med alla intressenter, säger Hans Råberg.

Fakta Tomteboda

Den före detta postterminalen i Tomteboda ligger inom Solna kommun. Bangården ägs av Trafikverket och är ett utpekat riksintresse för järnvägen.