Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Tågspår som susar förbi.
Denna nyhet är äldre än 6 månader

Samlad effektbedömning gjord för utbyggd järnväg

Om nya höghastighetsbanor byggs, eller om stambanorna byggs ut, ökar kapaciteten, restiderna kortas och känsligheten för störningar på järnvägen minskar. Effekterna är dock mycket större med höghastighetsbanor än med utbyggda stambanor.

Höghastighetsbanor ökar också den regionala tillgängligheten mer än utbyggda stambanor och möjliggör nya reserelationer. Det framgår av de Samlade Effektbedömningar som nu gjorts för utbyggnad av järnvägen i södra Sverige.

Kapaciteten behöver öka med fler spår. Södra och västra stambanorna är hårt belastade med blandad trafik. Trafikverket har utrett två olika inriktningar för utbyggnad; att bygga nya höghastighetsbanor mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö och att bygga ut de befintliga västra och södra stambanorna. Cirka hälften av stambanorna skulle då byggas ut, någon upprustning av övriga delar ingår inte.

I maj publicerades nya kostnadsbedömningar för dessa två inriktningar och i juni publicerades samhällsekonomiska kalkyler. Nu har kalkylerna kompletterats i Samlade Effektbedömningar, SEB. Där värderas även de effekter som inte kan åsättas ett pris, åtgärdernas fördelningseffekter och hur de motsvarar Sveriges transportpolitiska mål. Det är alltså huvudsakligen kvalitativa bedömningar som nu gjorts till skillnad från de kalkyler som publicerats tidigare.

Kortare restider

Kapacitetsökningen är större med höghastighetsbanor än om stambanorna byggs ut. Med nya höghastighetsbanor sänks restiderna kraftigt och nya snabba reserelationer skapas – t ex kortas restiden mellan Jönköping och Göteborg med 64 procent, från idag två timmar och 25 minuter till 51 minuter. För sträckan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö skulle restiden bli strax under två timmar respektive 2,5 timmar, det vill säga i båda fallen 36 procent snabbare än idag. Med utbyggda stambanor skulle sträckorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö kunna ta två timmar och 40 minuter respektive tre timmar och tio minuter vilket är sex procent respektive 24 procent snabbare än idag.

Fördelningsanalyserna undersöker hur de största för- och nackdelarna av investeringen fördelar sig geografiskt, på olika näringsgrenar, trafik- och trafikantslag, åldersgrupper mm. För båda inriktningarna ligger fördelarna främst på nationell nivå och framförallt gynnas storstäderna och Stockholm allra mest därför att effekterna räknas per person och Stockholm har störst befolkning.

Hållbar transportförsörjning

Det övergripande transportpolitiska målet är "att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet". Båda investeringarna ökar tillgängligheten mellan storstäderna, med höghastighetsbanor ökar den även mellan regionerna i södra Sverige. Båda investeringarna bedöms kunna påverka ekologisk och social hållbarhet positivt men de är samtidigt inte samhällsekonomiskt lönsamma. Investeringarna innebär att CO2-belastningen ökar under byggskedet men minskar när anläggningarna är i drift genom att trafik flyttar över till järnväg från andra trafikslag.

Båda inriktningarna innebär stora investeringar; höghastighetsjärnväg uppskattas till 230 miljarder kronor +-30 miljarder kronor medan utbyggda stambanorna uppskattas till 130 miljarder SEK +-20 miljarder kronor. Värdet av de beräknade nyttorna är i båda fallen mindre än investeringskostnaden.

Den samlade effektbedömningen för höghastighetsbanor har kompletterats med ett tiotal känslighetsanalyser. Hit hör effekter av olika nivåer av förseningar i tågtrafiken och av överflyttning från flyg till tåg. De enskilda känslighetsanalyserna var för sig ändrar inte lönsamhetsbedömningen mer än marginellt även om effekterna i sig kan vara stora.

Hänsyn till andra aspekter

Den samlade effektbedömningen, SEB, är ett brett beslutsunderlag. Utöver det som beaktas i SEB, kan det finnas andra politiska aspekter som man vill ta hänsyn till, exempelvis effekter som tillkomsten av nya bostäder, internationella företagsetableringar i dynamiska regioner med mera.

Det finns idag betydligt mer studier och kunskap inom Trafikverket kring en investering i höghastighetsbanor än inriktningen att bygga ut cirka hälften av de befintliga stambanorna. Den samlade effektbedömningen för den senare har gjorts för hastigheten 250 km/h. Kalkylerna inkluderar inte en upprustning av de delar av stambanorna som inte får nya sträckningar.

Trafikverket fortsätter att analysera effekterna av utbyggd järnväg bland annat av möjlig trafikering, som har stor betydelse i sammanhanget. En oberoende forskningsorganisation (TÖI) gör för närvarande en så kallad second opinion, det vill säga går igenom Trafikverkets samhällsekonomiska analyser.