Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Denna nyhet är äldre än 6 månader

Höghastighetsbanor för 250 km/h definieras

Vi får ofta frågor om vad ett höghastighetssystem för 250 km/h skulle innebära. Enligt EU definition och standard är det höghastighet från 250 km/h och däröver.

I underlaget till nationell plan för transportsystemet för åren 2018–2029, föreslog Trafikverket nyligen att de nya höghastighetsbanorna byggs för persontrafik i 250 km/h. Förslaget utgår från regeringens direktiv att höghastighetsbanorna ska byggas ut etappvis och i den takt ekonomin medger.

Trafikverket har nyligen påbörjat en utredning av den tekniska systemstandarden för denna hastighet. Under en längre tid har motsvarande utredning bedrivits för hastigheten 320 km/h. Viktigt att betona är att oberoende av om banorna byggs för 250 km/h eller 320 km/h så handlar det om ett sammanhängande system där genomtänkta och välmotiverade krav ställs på de olika delsträckorna exempelvis vad gäller teknisk standard och komponenter, kurvradier, lutning, punktlighet, underhållsprogram med mera. Ambitionen är samma krav på hela systemet om det inte blir orimligt t.ex. ur ekonomiskt eller intrångsperspektiv.

Om banorna dimensioneras för 250 km/h planeras de byggas med ballasterade spår, vilket innebär att de byggs med makadam och slipers istället för med fixerade spår där rälsen fästs direkt på betongplattor. Ballasterade spår blir billigare att bygga, men dyrare på sikt att underhålla.

När det nya systemet för 250 km/h står klart beräknas restiden Stockholm-Göteborg förlängas med cirka 20 minuter och till Malmö med omkring 25 minuter jämfört med om det byggs för 320 km/h. När kan då detta ske? Det beror på vilka anslag Trafikverket får de kommande åren, och de prioriteringar som kommer att beslutas av regeringen.

Prioriterade sträckor

Regeringen har pekat ut sträckorna Järna-Linköping, den så kallade Ostlänken och Lund-Hässleholm för byggstart under planperioden 2018-2029. Trafikverket föreslår därefter att sträckorna Linköping-Tranås/Aneby och Göteborg- Borås prioriteras för utbyggnad. Därefter Tranås/Aneby-Jönköping. Och därefter behöver ytterligare studier genomföras för vilken av sträckorna Jönköping-Borås eller Jönköping-Hässleholm som bör prioriteras.

Vid Tranås/Aneby kan södra stambanan kopplas ihop med höghastighetsjärnvägen. Södra stambanan kan då nyttja höghastighetsjärnvägen norrut från denna punkt i väntan på att resterande sträckor byggs ut.

Konsekvenser av lång byggtid

Bakgrunden till Trafikverkets förslag om 250 km/h och ballasterade spår är att regeringen i sitt direktiv har angett att höghastighetsjärnvägen ska finansieras med anslag i den takt ekonom tillåter och med hänsyn till behoven i infrastrukturen i hela landet. Med en anslagsfinansierad utbyggnad av höghastighetsjärnvägen kommer utbyggnaden att ske i etapper och ta lång tid. Och det i sin tur betyder att tågoperatörerna sannolikt inte kommer att kunna motivera investeringar i höghastighetståg förrän längre sammanhängande sträckor kan trafikeras i högre hastigheter. Trafikverket kan då inte motivera den högre kostnaden för att bygga för 320 km/h.

En annan konsekvens av att bygga ut i etapper och under lång tid är att en hel del provisorier behöver anläggas tills hela sträckorna är utbyggda. Det ökar investeringskostnaden, oberoende av vilken hastighetsstandard som väljs.

I inriktningsunderlaget framförde Trafikverket att en kraftigt ökad finansiering, till exempel genom lån, skulle möjliggöra en snabbare utbyggnad. Därmed skulle nyttor i form av ökad kapacitet, avlastning av befintliga stambanor och ökad tillförlitlighet kunna realiseras snabbare. Detta skulle i sin tur även kunna motivera en högre hastighet.