Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Merparten av JBS styrelse: Linus Eriksson (Skånetrafiken), Ted Söderholm (Green Cargo), Kerstin Gillsbro (Jernhusen), Björn Westerberg (Tågoperatörerna), Roberto Maiorana (Trafikverket), Björn Asplund (Alstom) samt moderatorn Catharina Elmsäter Svärd. Foto: Eva Jonsson

Merparten av JBS styrelse: Linus Eriksson (Skånetrafiken), Ted Söderholm (Green Cargo), Kerstin Gillsbro (Jernhusen), Björn Westerberg (Tågoperatörerna), Roberto Maiorana (Trafikverket), Björn Asplund (Alstom) samt moderatorn Catharina Elmsäter Svärd. Foto: Eva Jonsson

Självkritik och omtag på järnvägsbranschens resultatkonferens

JBS, järnvägsbranschens samverkansforum, är inne på sitt fjärde år. Vid den årliga resultatkonferensen konstaterade man att samarbetet gör nytta och ska fortsätta, men att punktlighetsmålet om 95 procent till år 2020 inte kommer att nås.

Under året som gått har JBS prioriterat två av sina initiativ; TTT (Tillsammans för tåg i tid) och gemensam kompetensförsörjning. En forsknings- och innovationsagenda har också tagits fram.

– Det jobb ni gör kommer spela en otroligt stor roll. Snart är vi elva miljoner invånare som alla behöver ta sig mellan jobb, bostad och andra platser, inledde dagens moderator Catharina Elmsäter Svärd, tidigare infrastrukturminister och nu vd för Sveriges byggindustrier.

Persontrafiken på järnväg har fördubblats sedan 1988. För godset ser vi bara samma ökning på lastbil. Det måste ses som ett misslyckande, menade Bo-Lennart Nelldal, professor emeritus på KTH och efterlyste ett systemskifte för godstransporter för att kunna konkurrera med lågprisåkerierna.

Bo-Lennart Nelldal
Professor Bo-Lennart Nelldal berättade om järnvägens utveckling.

Hans kollega Sebastian Stichel, ordförande för KTH:s järnvägsgrupp, lyfte det program där en stor del av järnvägsforskningen i Europa äger rum – Shift2Rail. Finansieringen bygger ofta på problembaserad forskning från industrins behov, men det behövs även längre, teoretiska forskningsprogram för att locka studenter, professorer och gästföreläsare.

– Svenska högskolor ska delta aktivt inom S2R-programmet, men det borde kompletteras med ett nationellt forsknings- och innovationsprogram inom järnväg, föreslog Stichel.

Vill ha Trafikverket som utbildningsansvarig

Ordföranden för JBS kompetensgrupp, Eskil Sellgren, visade film och berättade om satsningar för att öka branschens attraktivitet. Bland dem finns sajten järnvägsjobb.se och samarbeten med Framtidståget och Arbetsmarknadskunskap, där inspiratörer informerar på skolor.

Eskil Sellgren, ordförande för JBS kompetensgrupp. Foto: Eva Jonsson
Eskil Sellgren, ordförande för JBS kompetensgrupp.

Inom fem år behövs ca 1700 nyutbildade järnvägstekniker, minst 350 per år. Men antalet utbildningsplatser 2019-2020 är bara ca 140, och flera anordnare lägger ner. Andreas Brendinger, expert på kompetensförsörjning vid Sveriges byggindustrier, kritiserade bristen på nationellt ansvar.

– Vi rekommenderar att ge Trafikverket det övergripande ansvaret för kompetensförsörjningen av järnvägstekniker, och att fastställa ett likvärdigt nationellt innehåll. Branschen ställer sedan upp och garanterar erforderliga LIA- och APL-platser.

Viktigt våga testa nytt

Struktons vd Robert Röder och Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon kommenterade forsknings- och utbildningspassen.

– Jag tycker vi missar en del lågt hängande frukter. Varför inte testa att förse våra tekniker med VR-glasögon, så vi kan se i realtid vad de ser vid svåra felsökningar? sa Robert Röder, och fick medhåll av Lena Erixon:

– Vi ska ta vara på teknik som redan finns. Konkret kan vi ställa krav och öka graden av innovation i våra upphandlingar. Exempel är förkommersiell upphandling av bärlinor, och en demo där vi hämtar information via fordon. Om vi ökar takten blir vi också en mer spännande bransch att jobba i.

Robert Röder, Lena Erixon och Catharina Elmsäter Svärd. Foto: Eva Jonsson
Robert Röder, Lena Erixon och Catharina Elmsäter Svärd.

Pendeltåget står för hälften av landets resenärer. Om det är i tid hjälper det hela landets tågtrafik. Malin Holen, chef Trafikverket Underhåll och Henrik Dahlin, vd MTR Pendeltågen berättade om sin avsiktsförklaring – en gemensam målbild för hur pendeltågen ska komma fram i tid i Stockholm, där åtgärder kopplas till punktlighetsmål. Bland annat har man fokuserat på spårväxlar, och är nere på en tredjedel av felen/påverkan från växlarna mot tidigare. MTR:s egen punktlighetsstatistik, med hårdare tidskriterier än Trafikverkets, har sedan november 2017 ökat från 86,7 till 91,5 procent.

– Det är ett exempel på branschsamarbete, men också ett nytt arbetssätt som vi vill använda oss av på fler platser, kommenterade Roberto Maiorana, chef för Trafikverkets verksamhetsområde Trafik.

Vill skynda på – och senarelägga

Jens Holm (v), relativt ny ordförande för riksdagens trafikutskott kritiserade de höjda banavgifterna, eftersom vi inte har något liknande för gods på väg. Han menade också att ökningen av anslag till järnvägen kommit för sent och skulle vilja tidigarelägga objekt i nationella planen.

– Om vi inte hittar en lånefinansierad lösning för höghastighetsbanorna, vid sidan av statsbudgeten, är jag rädd att vi kommer förlora viktig tid som vi inte har råd med. Och signalsystemet ERTMS borde stå tillbaka till förmån för mer akut underhåll.

– Tänker ni då ändra i järnvägslagen? undrade Catharina Elmsäter Svärd.

– Regeringen och Trafikverket måste följa väldigt noga vad som händer i Europa med ERTMS innan en utrullning kan ske. Om du frågar mig får de gärna lägga förslag på lagändring.

TTT lanserar Trackslistan

Många kurvor pekar brant uppåt på järnvägen, men två ligger still: Punktligheten på 90 procent och nöjdhet med trafikinformation på 70. Pendel- och flygtåg ligger betydligt högre än så, medan snabb- och fjärrtågen drar ner genomsnittet. Inom TTT (Tillsammans för tåg i tid) har varje effektområde fått prioritera områden som har extra stor effekt på punktligheten.

Ann-Sofi Granberg och Britt-Marie Olsson. Foto: Eva Jonsson
Ann-Sofi Granberg och Britt-Marie Olsson.

– De har sedan brutits ner i en topplista över pågående och planerade åtgärder som vi kallar Trackslistan. Vårt forskningsprojekt Nypunkt ger också stöd med mer detaljerade huvudindikatorer och mått, berättade Ann-Sofi Granberg och Britt-Marie Olsson från TTT:s styrgrupp.

Malin Jutenfäldt från MTR berättade om effektområde Operativ trafikering, som tittar på förseningar orsakade av driftsledning. Här planeras bland annat en pilot som testar digital kommunikation mellan trafikcentralen och SJ:s lokförare. Ett annat effektområde, Avgångstider och noder, har djupdykt på Malmö Godsbangård för att ta fram åtgärder som kan förverkligas i kommande tågplan och därmed minska sena avgångar.

– En utmaning är att få med alla parter på workshops och möten, och att komma in i varandras processer. Men den senaste tiden har vi börjat få moment i arbetet, sa Trafikverkets Johan Hedman.

Når inte punktlighetsmålet

Trafikanalys och Transportstyrelsen genomför varje år en oberoende granskning av TTT:s arbetssätt, resultat och datakvalitet. Årets dom var hård: Målet om 95 procents punktlighet 2020 kommer inte att nås, utifrån hur arbetet har bedrivits. Bristande resurser till projektet och en oklar koppling mellan analyser och åtgärder nämns bland orsakerna. Samarbetet fick däremot beröm för engagemang och att ha skapat bra förutsättningar, och uppmuntras fortsätta även efter 2020.

– Det är tyvärr bekräftande att läsa granskarnas rapport, för några av oss i styrelsen tror inte heller på 95 procent. Därför gör vi nu en omorganisation i JBS, kommenterade Crister Fritzson, vd SJ.

– Vi ska vara självkritiska kring de personella resurserna. Nu blir det förändring. Hos oss tillsätter vi bland annat en halvtidstjänst, tillade Helena Leufstadius, vd Svensk Kollektivtrafik.

– Om vi skulle lösa punktlighetsmålet skulle alla våra verksamheter få mycket bättre resultat, tillade Fritzson. I SJ:s hållbarhetsredovisning har vi redovisat vad det skulle innebära för oss: 300 miljoner i förbättrat resultat varje år. Och det kostar inte miljoner, utan ett antal huvuden.

Crister Fritzson och Helena Leufstadius. Foto: Eva Jonsson
Crister Fritzson och Helena Leufstadius.

Dagen avslutades med frågor från publiken till styrelsen, där allt från Greta-effekten till potentialen i fyrstegsprincipens två första steg lyftes.

Behov av reglering

Ted Söderholm, ny vd på Green Cargo och med bakgrund i flyget och expresslogistiken, tog upp behovet av mod och sprintåtgärder för att komma till skott i "den långa tidsaxelns bransch". Han besvarade också en fråga från Nationella godstransportrådets Åsa Tysklind om hur kurvorna för gods på järnväg kan vändas:

– Godsets berättigande på järnväg är självklar med tanke på klimatet. Pressen från vägsidan och lågkostnadschaufförer har någonstans en politisk dimension som måste regleras. Vi har saker att göra internt också för bli mer attraktiva som samarbetspartner, men vi kan inte fixa hela ekvationen.

Som avslutning tackade JBS ordförande Kent Johansson TTT:s styrgrupp och hela JBS för att vi uppnått en helt ny branschsamverkan, som nu ska in i en starkare genomförandefas. Catharina Elmsäter Svärd avrundade med en reflektion från tiden som minister till nu:

– 2013 diskuterade vi att gå från att prata OM varandra till MED varandra. Nu pratar vi ju nästan ÅT varandra, och till och med FÖR varandra, vilket är ett gott tecken!

Förändringar i TTT organisation

TTT kommer att gå in i en ännu mer och starkare genomförandefas vilket kräver att dess ledning lägger mer tid och fokuserar ännu mer på genomförande.

Utvärderingar från både TTT:s styrgrupp och de externa granskarna, vilket under sista månaderna under 2018 kompletterades med en extern konsult, pekar på samma sak. Det görs och har gjorts mycket bra på många områden, men det behövs ännu större genomförandekraft.

Detta leder till att en exekutiv ledningsgrupp med en programledare tillsätts. Programledaren är Viktor Finn. Även Britt-Marie Olsson, Håkan Sjöström och Jan-Åke Bergmark kommer arbeta största delen av sin tid med att genomföra åtgärder. Den exekutiva ledningsgruppen jobbar för JBS och för att få framdrift och att genomföra nuvarande Trackslistan. Gruppen ansvarar för effektområdena, sprintgruppen och befintlig analysgrupp.