Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Tågväxlar

Storstads-samarbete punktbevakar växlar

I skymundan av det trista punktlighetsåret 2018 har ett framgångsrikt samarbete bedrivits som visar att det med hjälp av gemensamma analyser går att komma längre än när varje enskild aktör jobbar var för sig.

Samarbetet mellan Trafikverket, Trafikförvaltningen Region Stockholm och MTR Pendeltågen inleddes våren 2018, och i en första fas bestämdes att man i ett första skede skulle fokusera på hur störningstimmar kopplat till felande växlar kunde minska. Eftersom 60 procent av all persontrafik med tåg passerar Stockholm ger ofta växelfel i området trafikstörningar för pendeltågen, men även för andra stråk och operatörer.

 I Stockholmsområdet finns cirka 1 600 växlar. När vi samkörde Trafikverkets data med observationer och mätningar från operatören kunde 22 av dessa identifieras som extra viktiga ur ett punktlighetsperspektiv. Dessa växlar har sedan dess punktbevakats. Det handlar till stor del om utökat förebyggande underhåll men även om tillsyn, att reservdelar finns nära till hands om något ändå händer och att alla inblandade jobbar aktivt med korta ledtider säger Johan Nordenblank på Trafikförvaltningen Region Stockholm och medlem av styrgruppen för TTT.

Gemensam analys och mål bakom framgång

Som i många andra TTT-sammanhang så ligger det en gedigen analys bakom arbetet. Det kombinerat med självinsikt hos parterna att acceptera brister, en transparens i samverkansrelationerna och ett gemensamt mål att med stort resenärsfokus förbättra kollektivtrafiken har bidragit till framgången. Vi har ställt några frågor till Johan för att få veta mer om samarbetet.

Antalet förseningsminuter sjönk kraftigt från maj till oktober. Håller den trenden i sig?

– Ja, om vi bortser från inledningen av februari där snö och kyla orsakat problem så är trenden för växelfel fortsatt positiv. Vi hade också en relativt god punktlighet i pendeltågstrafiken under både december och januari.

Varför valde ni att fokusera på just växlar?

– Under första halvan av 2018 återkom växelfel som en starkt bidragande orsak till förseningar och inställd trafik. Det var också ett område där analysen relativt enkelt kunde begränsas och med en hel del "lågt hängande frukter" vad avser åtgärder. Sammantaget gjorde det att växlar lämpade sig som ett bra pilotområde för att testa detta nya arbetssätt.

Med tanke på hur bra det gått – blir det en fas 2 i samarbetet?

– Ja, vi tar nu med oss de goda erfarenheterna och har faktiskt redan påbörjat fas 2. Här tittar vi på strömförsörjning, elanläggningar och kontaktledningar. Ett speciellt fokus läggs på det centrala snittet för pendeltågstrafiken Älvsjö-Årstaberg-Södra station där vi har upplevt upprepade problem. Störningar på denna sträcka tenderar, precis som för växelproblematiken, att få spridningseffekter i hela pendeltågssystemet och även för det nationella järnvägsnätet i stort.

Vad ser du för potential – kan störningstimmarna minska lika mycket som för växlarna?

– Utredningsarbetet är inte avslutat men vi kan redan se att det finns vissa kortsiktiga åtgärder som kan genomföras ganska så omgående. Men det finns också en del arbete kopplat till exempelvis sektionering och reservkraft som kommer att vara mer långsiktigt. Huruvida effekten blir lika stor mätt i minskning av förseningsminuter är nog för tidigt att uttala sig om. Vi har också stora förhoppningar om att ny utrustning som installeras på våra fordon för att bedöma hälsan på kontaktledningar ska leda till mer proaktivt underhålls- och reparationsarbete.

Är det här ett arbetssätt som kan "exporteras" till storstadsområdena Malmö och Göteborg?

 Definitivt. Vi har presenterat angreppssättet och de resultat som uppnåtts i branschgemensamma forum och både Trafikverket och våra kollektivtrafikhuvudmänskollegor har visat intresse att anamma arbetssättet.

Till sist - varför har vi inte gjort så här tidigare?

– Det är en väldigt bra fråga. Det ser kanske uppenbart för en utomstående ut att man borde ha jobbat så här men att få till en tre-partssamverkan mellan infrastrukturförvaltare, kollektivtrafikmyndigheten och den privata trafikutövaren där olika prioriteter och incitament finns har krävt ett visst omtag i de invanda förhållningssätten parterna emellan. I Trafikförvaltningens uppdragsavtal med MTR som operativt trädde i kraft i och med tågplan 2017 finns starka drivkrafter inbyggda för att nå en ökad punktlighet och kundnöjdhet. Jag tror det har varit en viktig bidragande faktor att detta strukturerade arbetssätt har kommit igång och kunnat visa goda resultat avslutar Johan.