Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Vinterdäck och hälsa

Mikroskopiskt små partiklar kan följa med luften vi andas och påverka vår hälsa negativt. På de platser där partikelhalterna är höga i Sverige kommer partiklarna till allra största delen från slitage och uppvirvling från trafiken.

Om vi minskar andelen dubbdäck och sänker hastigheten, ökar förutsättningen för bättre luftkvalitet, bättre hälsa och ökad livskvalitet. Det medför troligen också lägre sjukvårdskostnader.

Det finns partiklar av många olika slag och från olika källor, till exempel avgaser, vedeldning, vintersandning och från industrier och energianläggningar. En hel del kommer in med vindarna från källor i andra länder. Men i de väg- och gatumiljöer där halterna av partiklar är som högst är det slitage av vägbeläggning från användning av dubbdäck som bidrar mest.

Dubbdäcken påverkar luft- och ljudkvaliteten

Dubbdäcken påverkar luft- och ljudkvaliteten i våra samhällen. Att välja rätt däck är därför viktigt, inte bara för säkerheten utan också för vår hälsa. Partikelförorenad luft förorsakar både sjukdomar och dödsfall. Även buller är en viktig fråga; dubbdäcken bullrar mer och förhindrar en större användning av bullerdämpande beläggning på vägarna. Varje gång dubbarna träffar asfalten river de loss små partiklar som virvlar upp i luften och följer med den luft vi andas in. Eftersom partiklarna är så små fastnar de inte i näsa och svalg utan fortsätter ner i luftrören. De minsta kan ta sig vidare ner i lungorna.

Partiklar från vägslitage och vägdamm bedöms i första hand påverka luftvägarna. Det kan bidra till luftvägsirritation och försämring av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). De betydligt mindre partiklarna från avgaserna bedöms ha en större roll när det gäller till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. En omfattande studie i Stockholm år 2012 av forskare från Stockholms universitet och Umeå universitet visar att det finns ett samband mellan ökad dödlighet och dagar med höga halter av grova partiklar i luften. Läs mer om studien under Läs mer.

Vi människor är olika känsliga för partiklar. Barn, äldre och de som redan har någon form av luftvägssjukdom är särskilt känsliga. De reagerar vid betydligt lägre halter och drabbas hårdare. Våra luftvägar utvecklas ända upp i tjugoårsåldern. Studier visar att barn som bor i luftförorenade områden har sämre lungfunktion. Även astma och allergier kan förvärras för barn i dessa områden. Se Folkhälsomyndighetens miljöhälsorapport under Läs mer.

Riksdagens beslutade miljökvalitetsmål Frisk luft har riktvärden – preciseringar som är satta efter dessa känsliga grupper.

Varje bilist som går över från dubbdäck till dubbfria vinterdäck bidrar till renare luft 

Miljökvalitetsnormen för utomhusluft anger att dygnsmedelvärdet för inandningsbara partiklar, PM10, inte får överskrida 50 mikrogram per kubikmeter mer än 35 gånger per år. På vissa gator i Stockholm är värdet ibland det dubbla under torra perioder på vinter och vår. Det beror framför allt på att dubbdäcksanvändningen i Stockholm fortfarande är hög – omkring 50 procent. Även i andra städer överskrids partikelhalterna med bred marginal vid högtrafikerade gator.

I Oslo har myndigheterna med hjälp av avgifter lyckats sänka användningen av dubbdäck från 80 till 16 procent. Det har lett till bättre luftkvalitet, och trafiksäkerheten har bara påverkats marginellt.