Logga in
Logga in

Säkerhet vid plankorsningar

Den säkraste plankorsningen är den som inte finns, dock måste det finns godtagbara möjligheter att kunna korsa järnvägen. Trafikverket verkar för att minska antalet korsningar och öka säkerheten vid de som finns kvar.

Trafikverket arbetar ständigt med att öka säkerheten i plankorsningar. En del plankorsningar slopar vi och ersätter med korsningar i skilda plan eller genom att leda om vägtrafiken. Vi ser till att de plankorsningar som måste finnas kvar får en godtagbar säkerhetsnivå, till exempel genom att installera bommar och ljus-och ljudsignaler.  Målet för vårt plankorsningsarbete är att:

  • plankorsningar ska vara säkra
  • vägtrafikanterna ska kunna passera järnvägen på ett säkert sätt
  • antalet dödade och skadade i samband med plankorsningsolyckor ska minska
  • den teknik som används ska vara driftsäker.

För att uppnå våra trafiksäkerhetsmål satsar vi på teknisk utveckling, forskning, kommunikation, stödsystem i form av it-system, riktlinjer samt fysiska åtgärder i plankorsningar. Sveriges totalt 9 000 plankorsningar ansvarar Trafikverket för 6 500. Här hittar du de plankorsningar som Trafikverket samt övriga infrastrukturförvaltare ansvarar för.

Totalt finns 3 400 plankorsningar med någon form av aktiv skyddsanordning, antingen med bommar eller enbart ljus- och ljudsignaler. Av dessa förvaltar Trafikverket 2 800. När servicevägar för järnvägens interna behov räknats bort återstår 5 200 plankorsningar tillgängliga för allmänheten där skyddsalternativet är enbart kryssmärken eller ingenting alls.

I filen nedan finns förtecknat alla plankorsningar och den uppdateras varje natt.

Lista med alla plankorsningar

Arbetet för att öka säkerheten vid plankorsningar pågår

Ett tåg kan ha en bromssträcka på över en kilometer. Om en förare upptäcker en fara vid en plankorsning kan det redan vara för sent att bromsa in och stanna. Varningsanordningarna är till för din säkerhet, så det är viktigt att respektera dessa. Varje år omkommer cirka 20 personer i plankorsningsolyckor (cirka 60 procent suicid).

Att bygga planskilda korsningar är dyrbart och att få tillgång till mark är en långsam process eftersom enskilda fastighetsägare berörs. I vissa fall går det att slopa en plankorsning genom att leda om trafiken till en annan, säkrare plankorsning eller till en planskild korsning. Nya järnvägar byggs utan plankorsningar och vid större upprustningar, till exempel utökning till dubbelspår byggs plankorsningarna bort.

De allra flesta plankorsningar kommer alltså att finnas kvar. Det bästa alternativet är då att förse dessa med bommar men kostnaderna är höga och behovet är större än vad pengarna räcker till. Då blir istället sikten den viktigaste säkerhetsåtgärden. En enkel åtgärd att ta bort vegetation inom själva järnvägsfastigheten. Verkligheten är ibland svårare än så. Om järnvägen ligger i en kurva och sikten då skyms av skog behöver denna avverkas. I dessa fall arbetar Trafikverket med att skapa servitut så att skymmande vegetation kan tas bort.

Systematiska åtgärder för att öka säkerheten

Trafikverket bedriver fortlöpande ett arbete med att beskriva och analysera problematiken med personpåkörningar inom järnvägstransportsystemet samt ta fram riktade investeringsåtgärder för att minska antalet sådana händelser.

Alla plankorsningar kommer inte att kunna byggas bort inom överskådlig tid, men det finns behov av att genomföra en utökad och mer systematisk satsning på att öka säkerheten i plankorsningarna. Satsningen som påbörjades år 2019 innebär en kraftsamling att åtgärda oskyddade plankorsningar med närsiktsbrister samt en mer systematisk hantering av plankorsningar med förhöjd olycksrisk i ett kort- och ett mer långsiktigt perspektiv.

Dessa kan generellt delas upp i två grupper:

  • Plankorsningar som behöver byggas om eller ersättas med en ny anläggning, vilket tar längre tid eftersom åtgärderna måste projekteras. I många fall blir detta mer komplicerat eftersom att Trafikverket måste få åtkomst till privat mark (plankorsningslistan).
  • Plankorsningar som kan förbättras på kort sikt genom enklare åtgärder, är exempelvis en så kallad utökad siktröjning. Det gör vi genom att bilda servitut för att avverka skog och röja de hinder som skymmer sikten i oskyddade plankorsningar.

I plankorsningslistan kan du läsa om vilka plankorsningar som är särskilt utpekade och när vi planerar att åtgärda dem.

Plankorsningslistan åtgärder plankorsningar (Branschwebben)

Utdrag plankorsningslistan, åtgärdade 2021

Kommun

Vägnamn

Åtgärd

Nässjö Äng Planskild korsning
Landskrona Lundåkragatan Slopad plankorsning
Svalöv Kågeröd norra Slopad plankorsning
Södertälje Hölövägen Slopad plankorsning
Södertälje Norrvrå by Slopad plankorsning
Karlstad Storgatan/Väse Slopad plankorsning
Sundsvall Salins väg Slopad plankorsning
Sundsvall Äkrom Slopad plankorsning
Strömstad Skee Förbättringsåtgärder på plattform
Norrköping Station Förbättringsåtgärder på plattform

Stråk där Trafikverket genomför eller planerar åtgärder

Utöver att vi genomför åtgärder på enskilda plankorsningar över hela landet förbättrar Trafikverket även säkerheten i samband med att vi rustar upp hela järnvägsstråk eller där Trafikverket genomför större ombyggnadsåtgärder. I samarbete med markägare och kommuner arbetar vi då för att stänga plankorsningar eller att leda om trafiken till säkrare plankorsningar. I de plankorsningar som blir kvar förbättrar vi skyddet med bommar – helst vill vi ersätta dem med planskilda korsningar. Där det saknas tillräckligt skydd kommer vi att åtgärda plankorsningarna så att tillräckligt skydd uppnås.

Stråk där vi genomför eller planerar åtgärder

  • Fryksdalsbanan, Kil–Sunne (klart), Sunne–Torsby (2022–2024)
  • Bergslagspendeln, Fagersta–Ludvika (2022)
  • Ådalsbanan, Västerasby–Långsele (2021–2022)
  • Tunadalsspåret, Sundsvall (2023)
  • Södra Bohusbanan, Göteborg–Uddevalla (planerad produktionsstart 2023/2024)
  • Viskadalsbanan, Borås–Varberg (produktionsstart 2024)
    Norge/Vänerbanan med Nordlänken, Öxnered–Kornsjö (utredning påbörjas 2022)
  • Mittbanan, Ånge–Sundsvall (2024–2026), Ånge–Östersund (2024–2026), Östersund–Krokom (2024)
  • Bergslagsbanan, Falun–Borlänge (2024-2025), Storvik–Falun (2024–2025)
  • Kinnekullebanan, Gårdsjö–Håkantorp (planerad produktionsstart 2026)
  • Ostkustbanan, dubbelspårsutbyggnad, Gävle–Kringlan, Sundsvall–Dingesjö (produktionsstart 2026)
  • Nässjö-Värnamo–Halmstad, delarna Nässjö–Vaggeryd och Forsheda–Reftele (2021–2025)
  • Kust till kust, Almedal–Borås (utredning påbörjas 2024)
  • Värmlandsbanan, Kil–Charlottenberg (utredning påbörjas 2026)
  • Norra Bohusbanan, Strömstad-Skee (klart), Skee-Överby (projektering påbörjas 2022)
  • Norra Bohusbanan, Överby–Uddevalla (utredning påbörjas 2022).

App kan uppmärksamma och varna vägtrafikanter för tåg

Vi bygger om, förbättrar sikten och tar bort plankorsningar för att öka säkerheten vid järnvägen. Det ger resultat, men vi behöver göra mer, snabba på och tänka nytt. Därför har vi via ett forsknings- och utvecklingsprojekt gjort en innovationsupphandling för att stimulera externa aktörer att titta på nya sätt att varna och uppmärksamma vägtrafikanter för tåg vid oskyddade plankorsningar. En prototyp på lösning, en app, demonstreras våren 2022. Nu behöver flera parter samarbeta inom ramen för sina respektive uppdrag för att utveckla den digitala funktionen.

Platsinformation i plankorsningar

Om du behöver rapportera ett fel i en plankorsning  är det bra att känna till plankorsningens id-nummer. Detta finns angivet på baksidan på det kryssmärke som är placerat före plankorsningen och till höger sett i färdriktningen. Där finns också ett telefonnummer dit du kan ringa. Du kan även hitta id-numret genom att gå till listan över alla plankorsningar, se länk nedan.

Varje plankorsning har ett femsiffrigt id-nummer. Platsinformationen på kryssmärkets baksida anger detta.

Varje plankorsning har ett femsiffrigt id-nummer. Platsinformationen på kryssmärkets baksida anger detta.

Kontakt

Vid kontakt med Trafikverket om en specifik plankorsning är det bra om du anger uppgifterna i de fyra första kolumnerna, det vill säga:

  • ID-nr
  • Bandel
  • Kilometer
  • Meter

En stängd plankorsning är borttagen och kan alltså inte trafikeras av något vägfordon. Trafikverket tar bort plankorsningen från listan efter att ha kontrollerat att den inte är registrerad hos Lantmäteriet.

Telefonnumret 0771-66 11 00, är alltid detsamma för alla Trafikverkets plankorsningar. Vid nödfall är det enklast att använda 112-appen. Då behövs inget id-nummer eftersom larmoperatören kan se var du befinner dig.
Här kan du ladda ner 112-appen (SOS Alarm)

Frågor och svar om trafiksäkerhet vid plankorsningar

Att bygga om en plankorsning kan jämföras med att bygga om ett kök. Även om skåpstommar, luckor och spishällen kostar en slant så tillkommer ytterligare produkter och sedan tillkommer arbetskostnaderna som kostar mest. Kanske väljer vi att byta golvet samtidigt. Fler vägguttag behövs vilket kräver jordfelsbrytare. Diskmaskin är nog bra att ha. Golvläggare, snickare, plattsättare, elektriker och rörmokare behövs. Professionella hantverkare som alla ska ha betalt.

Exempel på vad som kostar pengar när vi bygger om en plankorsning:

  • Plankorsningens prylar, det vill säga signaler, bommar och styrenhet, kostar i storleksordningen 1 miljon kronor, men jobbet kostar mer.
  • Fundament för stolpar och bomdriv ska grävas ner och det behövs kabelrör för kunna att ansluta dessa.
  • Elsystemet kan vara för gammalt, ny transformator eller ny elkabel som måste grävas ner i banvallen (jämför jordfelsbrytaren ovan).
  • P-plats för servicefordon saknas (jämför diskmaskinen ovan). Kanske är vägbanan inte i bästa skick. Bästa att passa på när det ändå finns en schaktfirma på plats (jämför köksgolvet).
  • Den gamla anläggningen ska rivas och den nya ska kopplas in. Anläggningen måste ha it-uppkoppling för att kunna övervakas. Även här krävs proffs, anläggningsentreprenör, eltekniker, signaltekniker, it-tekniker för att nämna några.

Ja. Varningssignaleringen börjar alltid med rött blinkande ljus och en ljudsignal.

I Vägmärkesförordningen SFS 2007:90) står det: ”Under de röda ljusöppningarna kan det finnas en cirkulär ljusöppning, från vilken det kan avges blinkande vitt ljus för att göra korsningen lättare att upptäcka.”

Stanna före bommarna om det går. Om det inte går – kör vidare. Stanna aldrig på spåret!

Detta är en fråga för polisen. Det är inte tillåtet att köra mot rött, och du ska anpassa hastigheten efter trafiksituationen.

Enligt trafikförordningen har tåg i princip alltid företräde framför vägtrafik. Som trafikant ska man förvissa sig om att det inte kommer tåg.

Nej!

Det finns inga lagkrav på sikt i en plankorsning, men Trafikverkets interna regelverk föreskriver ”närsikt”, det vill säga att den som färdas på vägen ska kunna se tåget i minst tio sekunder innan det når fram till plankorsningen. Om det finns bommar eller enbart ljus- och ljudsignaler behövs inte närsikt.

I alla plankorsningar (även de med bommar) mäts siktsträckorna en gång per år vid grönska.

Nybyggda järnvägssträckor får planskilda korsningar från början. Vid större upprustningar slopar vi om möjligt plankorsningar och då i samråd med berörda kommuner.

Tågens rörelser styr signalsystemen vid plankorsningar, till exempel bommarna. När ett tåg med ett körtillstånd närmar sig plankorsningen startar varningssignaleringen automatiskt, det vill säga bommarna fälls. Bommarna ska vara fällda så kort tid om möjligt för att inte hindra vägtrafiken i onödan.

Ett tekniskt fel, vilket som helst, till exempel en felaktig växel, medför att körtillståndet uteblir. Tåget måste stanna. Det uteblivna körtillståndet gör att bommarna hålls öppna, vilket är bra för då hindras inte vägtrafiken.

Det kan ta åtskilliga timmar innan felet är åtgärdat. Lokföraren får därför passera plankorsningen med försiktighet. Föraren ökar därefter farten och sista vagnen kan därför passera med en hög hastighet. Någon möjlighet att manövrera bommarna manuellt finns inte.

Omkörning är förbjuden utom när:

  • plankorsningen har bommar
  • trafiken i plankorsningen styrs av trafiksignal (som kan visa rött; gult; grönt).

Tvåhjuliga fordon utan sidvagn får dock köras om.

Trafikförordningen (1998:1276) (riksdagens webbplats)

Det finns flera alternativ (vi rekommenderar det första alternativet):

  1. Ring från platsen om du kan. Det är viktigt att du kan ange plankorsningens ID-nummer som tillsammans med telefonnumret finns på kryssmärkets baksida.
  2. Klicka på "kontakta oss" på den här sidan. Ange gärna dina kontaktuppgifter ifall vi vill ställa följdfrågor.
  3. Ring Trafikverkets Kontaktcenter. Telefonnummer finns längst ner på sidan.

Enligt Trafikförordningen (1998:1276) 3 kapitlet 55 §: "Ett fordon får inte parkeras på en väg inom ett avstånd av trettio meter från en plankorsning" Observera att P-förbudet gäller både före och efter plankorsningen.

Trafikspeglar används inte i plankorsningar. Det beror på att tågets hastighet kräver längre siktsträcka längs banan än vad en spegel kan ge.

Om plankorsningen har ljussignaler finns det också ljudsignaler. Förr byggdes plankorsningar för gående med enbart ljudsignaler (det vill säga utan ljussignaler), några sådana finns kvar.

Skyddsalternativ för plankorsningar

En plankorsnings skyddsalternativ avgörs i första hand av plankorsningens ändamål och den största tillåtna hastigheten för tågen.

Drygt 2 000 korsningar har idag hel- eller halvbommar. Alla plankorsningar med bommar har även ljus- och ljudsignaler som varnar för att bommarna kommer att fällas. En plankorsning kan också vara kompletterad med gula förvarningsljus, blåvit portal vid plankorsningen och bomkjolar. Vid elektrifierade järnvägar finns det en elskyddsportal ("bondfångare") med texten "Livsfarlig ledning".

Helbommar

Helbommar stänger av hela körbanan och är vanligast i tätorter där gående och cyklister förekommer.  Det behövs en väl tilltagen tid för att utrymma plankorsningen, eftersom det annars finns risk att bli instängd mellan fällda bommar. Detta kan medföra långa väntetider. Ljus- och ljudsignaler varnar innan bommarna börjar fällas.

Halvbommar

Helbommar stänger av hela körbanan och är vanligast i tätorter där gående och cyklister förekommer.  Det behövs en väl tilltagen tid för att utrymma plankorsningen, eftersom det annars finns risk att bli instängd mellan fällda bommar. Detta kan medföra långa väntetider. Ljus- och ljudsignaler varnar innan bommarna börjar fällas.

Ägovägsbommar

En ägovägsbom är formellt sett en vägbom med främsta syftet att hindra obehörig vägtrafik. En sådan bom är normalt fälld men den som har nyckel kan "köpa tid" och under denna tid är bommen öppen när inget tåg kommer. När tiden har löpt ut måste ny tid köpas. Ägovägsbommen är lämplig i samband med lantbrukstransporter. Ett orange blixtljus varnar innan ägovägsbommarna börjar fällas.

Den som går och cyklar kan passera en fälld bom (på samma sätt som i bostadsområden). Om sikten är skymd finns även ljus- och ljudsignaler.

Ljus- och ljudsignaler

Ljus- och ljudsignaler ger inte lika bra säkerhet som bommar. Denna anläggningstyp nybyggs därför inte. Vid gångvägar kan ljus- och ljudsignaler vara kompletterade med gångfållor.

Kryssmärken

Kryssmärken finns bara på vägar med låga trafikflöden. På en del ställen är kryssmärket kompletterat med ett stoppmärke.

Oskyddad korsning

Vid plankorsningar med få trafikanter, kan skyddsanordningar saknas.

Din säkerhet vid järnvägen