Säkerhet vid plankorsningar
Den säkraste plankorsningen är den som inte finns, dock måste det finnas godtagbara möjligheter att kunna korsa järnvägen. Trafikverket verkar för att minska antalet korsningar och öka säkerheten vid de som finns kvar.
Trafikverket arbetar ständigt med att öka säkerheten i plankorsningar. En del plankorsningar slopar vi och ersätter med korsningar i skilda plan eller genom att leda om vägtrafiken. Vi ser till att de plankorsningar som måste finnas kvar får en godtagbar säkerhetsnivå, till exempel genom att installera bommar och ljus-och ljudsignaler. Målet för vårt plankorsningsarbete är att:
- plankorsningar ska vara säkra
- vägtrafikanterna ska kunna passera järnvägen på ett säkert sätt
- antalet dödade och skadade i samband med plankorsningsolyckor ska minska
- den teknik som används ska vara driftsäker.
För att uppnå våra trafiksäkerhetsmål satsar vi på teknisk utveckling, forskning, kommunikation, stödsystem i form av it-system, riktlinjer samt fysiska åtgärder i plankorsningar. Sveriges totalt 9 000 plankorsningar ansvarar Trafikverket för 6 500. Här hittar du de plankorsningar som Trafikverket samt övriga infrastrukturförvaltare ansvarar för.
Totalt finns 3 400 plankorsningar med någon form av aktiv skyddsanordning, antingen med bommar eller enbart ljus- och ljudsignaler. Av dessa förvaltar Trafikverket 2 800. När servicevägar för järnvägens interna behov räknats bort återstår 5 200 plankorsningar tillgängliga för allmänheten där skyddsalternativet är enbart kryssmärken eller ingenting alls.
I länkavsnittet i slutet av denna sida hittar du en länk till vår branschsida med alla plankorsningar. Den uppdateras varje natt.
Arbetet för att öka säkerheten vid plankorsningar pågår
Ett tåg kan ha en bromssträcka på över en kilometer. Om en förare upptäcker en fara vid en plankorsning kan det redan vara för sent att bromsa in och stanna. Varningsanordningarna är till för din säkerhet, så det är viktigt att respektera dessa. Varje år omkommer cirka 20 personer i plankorsningsolyckor (cirka 60 procent suicid).
Att bygga planskilda korsningar är dyrbart och att få tillgång till mark är en långsam process eftersom enskilda fastighetsägare berörs. I vissa fall går det att slopa en plankorsning genom att leda om trafiken till en annan, säkrare plankorsning eller till en planskild korsning. Nya järnvägar byggs utan plankorsningar och vid större upprustningar, till exempel utökning till dubbelspår byggs plankorsningarna bort.
De allra flesta plankorsningar kommer alltså att finnas kvar. Det bästa alternativet är då att förse dessa med bommar men kostnaderna är höga och behovet är större än vad pengarna räcker till. Då blir istället sikten den viktigaste säkerhetsåtgärden. En enkel åtgärd att ta bort vegetation inom själva järnvägsfastigheten. Verkligheten är ibland svårare än så. Om järnvägen ligger i en kurva och sikten då skyms av skog behöver denna avverkas. I dessa fall arbetar Trafikverket med att skapa servitut så att skymmande vegetation kan tas bort.
Systematiska åtgärder för att öka säkerheten
2019 fick Trafikverket ett regeringsuppdrag som innebar startskottet för det arbete som nu pågår med att åtgärda oskyddade plankorsningar med närsiktsbrister samt att få till en mer systematisk hantering av plankorsningar med förhöjd olycksrisk.
Utöver regeringsuppdraget bedriver Trafikverket idag också ett fortlöpande arbete med att beskriva och analysera problematiken med personpåkörningar inom järnvägstransportsystemet samt att ta fram riktade åtgärder för att minska antalet sådana händelser.
Dessa kan generellt delas upp i två grupper:
-
Plankorsningar som behöver byggas om eller ersättas med en ny anläggning, vilket tar längre tid eftersom åtgärderna måste projekteras. Under år 2023 åtgärdades 14 av de särskilt utpekade plankorsningarna antingen genom slopning eller höjd skyddsnivå.
-
Plankorsningar som kan förbättras på kort sikt genom enklare åtgärder, exempelvis genom en så kallad utökad siktröjning. Det gör vi genom att bilda servitut för att avverka skog och röja de hinder som skymmer sikten i oskyddade plankorsningar. Under år 2023 åtgärdades närsikten i 120 plankorsningar.
I plankorsningslistan kan du läsa om vilka plankorsningar som är särskilt utpekade och när vi planerar att åtgärda dem.
Plankorsningslistan åtgärder plankorsningar (Branschwebben)
Utdrag plankorsningslistan, åtgärdade 2023
Kommun |
Vägnamn |
Åtgärd |
|
Åre |
Olssons väg |
Siktförbättrande åtgärder |
|
Östersund |
Havremagasinet |
Bommar |
|
Mullsjö |
Stationsvägen/Sandhem |
Slopad plankorsning, planskild korsning |
|
Vetlanda |
Kvillsvägen |
Bommar |
|
Hultsfred |
St Aby S |
Bommar |
|
Mönsterås |
Norbavägen |
Plattform förbättringsåtgärder |
|
Piteå |
Kolugnsvägen/Parallellvägen |
Bommar |
|
Helsingborg |
Fabriksgatan/Ödåkra S |
Slopad plankorsning |
|
Helsingborg |
Häggatan/Gustavsborgsvägen |
Slopad plankorsning |
|
Södertälje |
Långsjön |
Slopad plankorsning |
|
Karlstad |
Knappstad 3 |
Bommar |
|
Göteborg |
Finlandsvägen |
Bommar |
|
Herrljunga |
Hallebo |
Slopad plankorsning |
|
Vårgårda |
Fogdegården |
Slopad plankorsning, planskild korsning |
Stråk där Trafikverket genomför eller planerar åtgärder
Utöver att vi genomför åtgärder på enskilda plankorsningar över hela landet förbättrar Trafikverket även säkerheten i samband med att vi rustar upp hela järnvägsstråk eller där Trafikverket genomför större ombyggnadsåtgärder. I samarbete med markägare och kommuner arbetar vi då för att stänga plankorsningar eller att leda om trafiken till säkrare plankorsningar. I de plankorsningar som blir kvar förbättrar vi skyddet med bommar – helst vill vi ersätta dem med planskilda korsningar. Där det saknas tillräckligt skydd kommer vi att åtgärda plankorsningarna så att tillräckligt skydd uppnås.
Stråk där vi genomför eller planerar åtgärder
- Fryksdalsbanan, Sunne–Torsby (pågår–2024)
- Bergslagspendeln, Fagersta–Ludvika (pågår–2024)
- Södra Bohusbanan, Göteborg–Uddevalla (planerad produktionsstart 2024)
- Viskadalsbanan, Borås–Varberg (2024)
- Norge/Vänerbanan med Nordlänken, Öxnered–Kornsjö (utredning pågår)
- Mittbanan, Ånge–Sundsvall (2024–2026), Ånge–Östersund (2024–2026)
- Bergslagsbanan, Falun–Borlänge (2024–2025), Storvik–Ryggen (2024–2025)
- Kinnekullebanan, Gårdsjö–Håkantorp (planerad produktionsstart 2026)
- Ostkustbanan, dubbelspårsutbyggnad, Gävle–Kringlan, Sundsvall–Dingesjö (produktionsstart 2026)
- Nässjö–Värnamo–Halmstad, delarna Nässjö–Vaggeryd och Forsheda–Reftele (pågår –2025)
- Kust till kust, Almedal–Borås (utredning påbörjas 2024)
- Värmlandsbanan, Kil–Charlottenberg (utredning påbörjas 2026)
- Norra Bohusbanan, Strömstad–Skee (klart), Skee–Överby (projektering pågår)
- Norra Bohusbanan, Överby–Uddevalla (utredning pågår)
App kan uppmärksamma och varna vägtrafikanter för tåg
Vi bygger om, förbättrar sikten och tar bort plankorsningar för att öka säkerheten vid järnvägen. Det ger resultat, men vi behöver göra mer, snabba på och tänka nytt. Därför har vi via ett forsknings- och utvecklingsprojekt gjort en innovationsupphandling för att stimulera externa aktörer att titta på nya sätt att varna och uppmärksamma vägtrafikanter för tåg vid oskyddade plankorsningar. En prototyp på lösning, en app, demonstrerades våren 2022. Nu behöver flera parter samarbeta inom ramen för sina respektive uppdrag för att utveckla den digitala funktionen.
Platsinformation i plankorsningar
Om du behöver rapportera ett fel i en plankorsning är det bra att känna till plankorsningens id-nummer. Detta finns angivet på baksidan på det kryssmärke som är placerat före plankorsningen och till höger sett i färdriktningen. Där finns också ett telefonnummer dit du kan ringa. Du kan även hitta id-numret genom att gå till listan över alla plankorsningar, se länk nedan.
Varje plankorsning har ett femsiffrigt id-nummer. Platsinformationen på kryssmärkets baksida anger detta.
Kontakt
Vid kontakt med Trafikverket om en specifik plankorsning är det bra om du anger uppgifterna i de fyra första kolumnerna, det vill säga:
- ID-nr
- Bandel
- Kilometer
- Meter
En stängd plankorsning är borttagen och kan alltså inte trafikeras av något vägfordon. Trafikverket tar bort plankorsningen från listan efter att ha kontrollerat att den inte är registrerad hos Lantmäteriet.
Telefonnumret 0771-66 11 00, är alltid detsamma för alla Trafikverkets plankorsningar. Vid nödfall är det enklast att använda 112-appen. Då behövs inget id-nummer eftersom larmoperatören kan se var du befinner dig.
Här kan du ladda ner 112-appen (SOS Alarm)
Frågor och svar om trafiksäkerhet vid plankorsningar
Att bygga om en plankorsning kan jämföras med att bygga om ett kök. Även om skåpstommar, luckor och spishällen kostar en slant så tillkommer ytterligare produkter och sedan tillkommer arbetskostnaderna som kostar mest. Kanske väljer vi att byta golvet samtidigt. Fler vägguttag behövs vilket kräver jordfelsbrytare. Diskmaskin är nog bra att ha. Golvläggare, snickare, plattsättare, elektriker och rörmokare behövs. Professionella hantverkare som alla ska ha betalt.
Exempel på vad som kostar pengar när vi bygger om en plankorsning:
- Plankorsningens prylar, det vill säga signaler, bommar och styrenhet, kostar i storleksordningen 1 miljon kronor, men jobbet kostar mer.
- Fundament för stolpar och bomdriv ska grävas ner och det behövs kabelrör för kunna att ansluta dessa.
- Elsystemet kan vara för gammalt, ny transformator eller ny elkabel som måste grävas ner i banvallen (jämför jordfelsbrytaren ovan).
- P-plats för servicefordon saknas (jämför diskmaskinen ovan). Kanske är vägbanan inte i bästa skick. Bästa att passa på när det ändå finns en schaktfirma på plats (jämför köksgolvet).
- Den gamla anläggningen ska rivas och den nya ska kopplas in. Anläggningen måste ha it-uppkoppling för att kunna övervakas. Även här krävs proffs, anläggningsentreprenör, eltekniker, signaltekniker, it-tekniker för att nämna några.
Ja. Varningssignaleringen börjar alltid med rött blinkande ljus och en ljudsignal.
I Vägmärkesförordningen SFS 2007:90) står det: ”Under de röda ljusöppningarna kan det finnas en cirkulär ljusöppning, från vilken det kan avges blinkande vitt ljus för att göra korsningen lättare att upptäcka.”
Stanna före bommarna om det går. Om det inte går – kör vidare. Stanna aldrig på spåret!
Detta är en fråga för polisen. Det är inte tillåtet att köra mot rött, och du ska anpassa hastigheten efter trafiksituationen.
Enligt trafikförordningen har tåg i princip alltid företräde framför vägtrafik. Som trafikant ska man förvissa sig om att det inte kommer tåg.
Nej!
Det finns inga lagkrav på sikt i en plankorsning, men Trafikverkets interna regelverk föreskriver ”närsikt”, det vill säga att den som färdas på vägen ska kunna se tåget i minst tio sekunder innan det når fram till plankorsningen. Om det finns bommar eller enbart ljus- och ljudsignaler behövs inte närsikt.
I alla plankorsningar (även de med bommar) mäts siktsträckorna en gång per år vid grönska.
Nybyggda järnvägssträckor får planskilda korsningar från början. Vid större upprustningar slopar vi om möjligt plankorsningar och då i samråd med berörda kommuner.
Tågens rörelser styr signalsystemen vid plankorsningar, till exempel bommarna. När ett tåg med ett körtillstånd närmar sig plankorsningen startar varningssignaleringen automatiskt, det vill säga bommarna fälls. Bommarna ska vara fällda så kort tid om möjligt för att inte hindra vägtrafiken i onödan.
Ett tekniskt fel, vilket som helst, till exempel en felaktig växel, medför att körtillståndet uteblir. Tåget måste stanna. Det uteblivna körtillståndet gör att bommarna hålls öppna, vilket är bra för då hindras inte vägtrafiken.
Det kan ta åtskilliga timmar innan felet är åtgärdat. Lokföraren får därför passera plankorsningen med försiktighet. Föraren ökar därefter farten och sista vagnen kan därför passera med en hög hastighet. Någon möjlighet att manövrera bommarna manuellt finns inte.
Omkörning är förbjuden utom när:
- plankorsningen har bommar
- trafiken i plankorsningen styrs av trafiksignal (som kan visa rött; gult; grönt).
Tvåhjuliga fordon utan sidvagn får dock köras om.
Det finns flera alternativ (vi rekommenderar det första alternativet):
- Ring från platsen om du kan. Det är viktigt att du kan ange plankorsningens ID-nummer som tillsammans med telefonnumret finns på kryssmärkets baksida.
- Klicka på "kontakta oss" på den här sidan. Ange gärna dina kontaktuppgifter ifall vi vill ställa följdfrågor.
- Ring Trafikverkets Kontaktcenter. Telefonnummer finns längst ner på sidan.
Enligt Trafikförordningen (1998:1276) 3 kapitlet 55 §: "Ett fordon får inte parkeras på en väg inom ett avstånd av trettio meter från en plankorsning" Observera att P-förbudet gäller både före och efter plankorsningen.
Trafikspeglar används inte i plankorsningar. Det beror på att tågets hastighet kräver längre siktsträcka längs banan än vad en spegel kan ge.
Om plankorsningen har ljussignaler finns det också ljudsignaler. Förr byggdes plankorsningar för gående med enbart ljudsignaler (det vill säga utan ljussignaler), några sådana finns kvar.
Skyddsalternativ för plankorsningar
En plankorsnings skyddsalternativ avgörs i första hand av plankorsningens ändamål och den största tillåtna hastigheten för tågen.
Drygt 2 000 korsningar har idag hel- eller halvbommar. Alla plankorsningar med bommar har även ljus- och ljudsignaler som varnar för att bommarna kommer att fällas. En plankorsning kan också vara kompletterad med gula förvarningsljus, blåvit portal vid plankorsningen och bomkjolar. Vid elektrifierade järnvägar finns det en elskyddsportal ("bondfångare") med texten "Livsfarlig ledning".
Helbommar
Helbommar stänger av hela körbanan och är vanligast i tätorter där gående och cyklister förekommer. Det behövs en väl tilltagen tid för att utrymma plankorsningen, eftersom det annars finns risk att bli instängd mellan fällda bommar. Detta kan medföra långa väntetider. Ljus- och ljudsignaler varnar innan bommarna börjar fällas.
Halvbommar
Halvbommar täcker enbart körfältet till höger för den som färdas längs vägen mot plankorsningen. Den lämpar sig bäst utanför tätorter där inte så många gående finns. Halvbommar har fördelen att ha korta väntetider, men nackdelen att det är möjligt att köra slalom förbi de fällda bommarna. Ljus- och ljudsignaler varnar innan bommarna börjar fällas.
Ägovägsbommar
En ägovägsbom är formellt sett en vägbom med främsta syftet att hindra obehörig vägtrafik. En sådan bom är normalt fälld men den som har nyckel kan "köpa tid" och under denna tid är bommen öppen när inget tåg kommer. När tiden har löpt ut måste ny tid köpas. Ägovägsbommen är lämplig i samband med lantbrukstransporter. Ett orange blixtljus varnar innan ägovägsbommarna börjar fällas.
Den som går och cyklar kan passera en fälld bom (på samma sätt som i bostadsområden). Om sikten är skymd finns även ljus- och ljudsignaler.
Ljus- och ljudsignaler
Ljus- och ljudsignaler ger inte lika bra säkerhet som bommar. Denna anläggningstyp nybyggs därför inte. Vid gångvägar kan ljus- och ljudsignaler vara kompletterade med gångfållor.
Kryssmärken
En plankorsning med lågt trafikflöde kan vara försedd med enbart kryssmärken – inga signaler eller bommar. Ett stoppmärke kan finnas under kryssmärket.
Oskyddad korsning
Vid plankorsningar med få trafikanter, kan skyddsanordningar saknas.