Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Två män arbetar vid ett järnvägsspår.

Underhåll av järnvägssystemet

Tågtrafiken ökar år efter år. Fler och tyngre tåg i tätare trafik sliter hårdare på spår, växlar och kontaktledningar. Järnvägssystemet innehåller många olika delar som ska underhållas.

Allt fler väljer att åka tåg. Det är positivt - men också en utmaning. Samtidigt som vi sett en betydande ökning av tågtrafiken under de senaste 25 åren, har järnvägen inte byggts ut i motsvarande takt. Fler, längre och tyngre tåg sliter hårdare på spår, växlar och kontaktledningar i en järnvägsanläggning som är hårt belastad. Där tågtrafiken är som tätast passerar tåg med någon eller några minuters mellanrum, och det är också där slitaget och underhållsbehovet ökar som mest.

Utveckling och förbättring tar tid

Järnvägen består av många olika delar. Signaler, växlar, elkraft, ställverk, kontaktledningar – allt ska samverka för att det ska fungera. 12 000 kilometer spår med kontaktledning, 11 000 växlar och 29 000 signaler är några av alla de delar som finns i järnvägssystemet. Drygt 6 miljarder kronor går till underhåll varje år, men att utveckla och förbättra järnvägssystemet tar tid. Samtidigt som vi ska möta förväntningarna på en ökad tågtrafik, ska vi ge plats åt de cirka 2 200 planerade banarbeten som genomförs på spåren varje år. De arbetena ska planeras in i en snäv tidtabell med 1 500 000 tåg per år. Ibland tvingas vi reducera eller ställa in trafik för att skapa utrymme för underhåll, men det är nödvändigt - ökade underhållsåtgärder är enda sättet att göra järnvägen mer stabil på lång sikt.

Vi satsar på förebyggande underhåll

För att minimera störningar vid banarbeten använder vi något som kallas servicefönster: vi planerar in flera olika arbeten samtidigt när trafiken ändå är avstängd. En annan åtgärd för att minska trafikpåverkan är att satsa mer på förebyggande underhåll, innan fel uppstår. Då minskar risken för att vi måste avhjälpa akuta fel vilket ofta medför stora störningar, särskilt på högtrafikerade banor. Cirka 75 procent av underhållet är i dag förebyggande, resterande 25 procent är avhjälpande.

Vi prioriterar underhåll där det gör mest nytta, på större stråk och i storstadsområden. Där är trafiken som tätast och det är också där bristerna är som störst. Eftersom störningar i storstad och större stråk ofta får stora effekter även på mindre trafikerade banor, så får dessa underhållsinsatser också positiva effekter i hela järnvägssystemet.