Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Potthål på väg. Foto: gunnar3000/Mostphotos

Tjällossning, tjälskador och potthål

Tjäle är mark eller väg som har frusit till is. Is tar mer plats än vatten, vilket gör att vägen expanderar och lyfts när den fryser. Under tjällossningen tinar vägen och återgår till ursprunglig nivå. I vissa fall kan då skador uppstå på vägen.

Vägar är särskilt utsatta för tjäle, eftersom den isolerande snön plogas bort. Hur mycket tjälen lyfter vägen beror på flera faktorer – hur mycket det har regnat på hösten, hur kallt det är och hur länge det varit kallt, hur mycket det har snöat och hur snabbt temperaturen stiger på våren. Generellt ger långa och kalla vintrar större påverkan.

Vägar som riskerar tjälskador

Utbredningen av tjälskador kan påverkas av om vägen är ny eller gammal. Risk för tjälskador finns framför allt i följande fall:

  • Vägar med dålig bärighet
  • Övergång mellan väg och bro
  • Övergång från skog till åker eller bergsskärning till platt mark
  • Vid vägtrummor
  • Vägavsnitt med otillräckliga diken.

Potthål – kan uppstå året om

En nyckfull vägskada är så kallade potthål, som uppstår i vägens beläggning. På vintern utvecklas potthål när vatten tränger ner i små porer och håligheter samtidigt som temperaturen pendlar runt noll. När vattnet fryser och tinar om vartannat, spränger den expanderande isen sönder håligheten och gör den större.

Potthål kan också uppstå på sommaren när vatten blir stående i ett litet hål. Vattnet och trafiken skapar en utmattning som utökar håligheten. Ju äldre beläggning, desto större risk.

För att motverka tjälskador dimensioneras vägkroppen olika i landets olika delar, men dimensioneringen har sällan betydelse för potthål eftersom de uppstår i beläggningen. Ytlagret har av naturen kortare livslängd och slits dessutom av till exempel dubbdäck.

Förebyggande arbete

Trafikverkets entreprenörer inspekterar regelbundet det statliga vägnätet, från tre gånger per vecka för de största vägarna till en gång var 14:e dag för de minsta. Trafikverket förebygger och åtgärdar partier där det finns risk för tjälskador innan de uppstår. Genom att hålla vägarna fria från sprickor och hål minskas inträngning av vatten.

På sommaren avvattnar och tjälsäkrar vi vägkonstruktioner genom dikning och trummor. Tjälfarliga material vid känsliga platser kan också bytas ut. Vintertid förebygger vi tjälskador genom snödikning, som minskar inrinning av smältvatten och gör att vägbanan torkar upp snabbare.

Trafikfarliga skador åtgärdas snarast möjligt

När Trafikverket får kännedom om trafikfarliga brister varnar vi trafikanterna och lagar hål, spår och sprickor så snabbt som möjligt. Det görs av entreprenörer enligt kontrakt.

Under den värsta tjällossningsperioden kan det även bli nödvändigt att tillfälligt sätta ner vägars bärighet. Trafikverket beslutar om bärighetsnedsättningar efter förslag från driftentreprenör. Det innebär att högsta tillåtna bruttovikt/axelvikt för motordrivna fordon begränsas till tolv ton alternativt fyra ton för trafiksäkerheten och för att skona vägen.

Du som är enskild väghållare och får statsbidrag från oss behöver meddela om du sätter ner bärigheten på vägen. Det gör du genom att ringa eller mejla till oss på 0771-921 921 eller trafikverket@trafikverket.se.

Här hittar du aktuell information om tjälskadade vägar och nedsatt bärighet

På ingångssidan på Trafikverkets webbplats finns under Trafikinformation väg en karta som visar vilka vägar som har bärighetsnedsättningar på grund av tjälskador och tjällossning. Trafikcentralerna beslutar om bärighetsnedsättningar på förslag från driftentreprenörerna.

Trafikinformation väg, vy tjälskador, nedsatt bärighet samt restriktioner
Den aktuella kartvyn visar både tjälskador och restriktioner för vägar.