Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Tjälskadade vägar

Begränsad framkomlighet, sprickor, hål och ojämna vägar. Här får du veta vilka vägar som är mest drabbade, varför problemen uppstår och hur de åtgärdas.

En kall och lång vinter gör att tjälen går djupt ner i marken. Tjälen bildas när vattnet i marken fryser till och eftersom is tar mer plats än vatten, expanderar vattnet när det fryser till is och marken lyfter. Hur mycket marken lyfter beror på hur mycket vatten det finns i jorden samt jordtypen. Jordarten silt, också kallad mjäla eller finmo, är särskilt tjälfarlig. Den har egenskapen att kunna binda och transportera vatten till underkanten på den frysta delen av vägkroppen vilket kan leda till stora tjällyft när vattnet fryser till is. När tjälen sedan tinar bort kan det bli ytterligare stora nivåskillnader då tinade vägdelar sjunker samtidigt som otinade vägdelar kan ha kvar sitt tjällyft.

Asfaltbelagda vägar

Kraftiga temperaturväxlingar gör att de belagda vägarna drabbas hårt. När det tinar rinner vatten ner i sprickor i asfalten. När det sedan blir minusgrader fryser vattnet till is och då uppstår skador och tjällyft på vägbanan. Detta kan gå fort.

Grusvägar

Grusvägar tinar inte lika snabbt. När det översta lagret av isen har smält, så kallad ytuppmjukning, kan grusvägarna bli instabila och i värsta fall "flytande". Något som förvärras av om det regnar innan all tjäle har släppt. För att inte tjällossningen ska gå för fort är det en fördel med varma dagar och kalla nätter.

Tjällossning

Vägar är särskilt utsatta eftersom den isolerande snön plogas bort. Därför går tjälen djupare ned i vägen än i omgivningen. Under tjällossningen tinar jorden och återgår till ursprunglig nivå. Oftast sker detta utan skador. Men i följande fall finns risk för tjälskador:

  • vägavsnitt som består av mer eller mindre tjälfarligt material
  • övergång mellan väg och bro eller väg och bergsskärning samt vid vägtrummor
  • vägavsnitt med otillräcklig dränering
  • större stenar under vägen som lyfts upp av tjälen – en process som kan pågå under många år innan den når ytan.

Vad gör vi åt tjälskadorna?

Våra entreprenörer lagar de sprickor, hål och ojämnheter som uppstår under vårvintern. Tjälskadorna märks ut med varningsmärken och lagas permanent när tjälen helt har gått ur marken.

Vatten är vägarnas värsta fiende. Trafikverket arbetar därför förebyggande med dikning, dränering och övrig avvattning av vägar. Dessa åtgärder gör att vägarna klarar sig bättre vid tjällossning.