Vägsalt

Hoppas den lättlästa texten hjälpte dig.
Till fler lättlästa texter

Trafikverket Har du frågor om innehållet på sidan? Vi kan svara måndag–fredag klockan 8.00–16.00.

För trafikinformation och akuta fel som kräver omedelbar åtgärd, har vi öppet dygnet runt.

När vintern närmar sig börjar Trafikverket halkbekämpa det statliga vägnätet och på del använder vi enbart salt.

Trafikverket har nästan 10 000 mil statliga vägar och ca 25 procent av dem saltas då ingen annan halkbekämpningsmetod fungerar. Vi saltar på högtrafikerande vägar och där det ofta är snabba temperaturväxlingar. Det finns negativa effekter som vi är väl medvetna om, men utan salt skulle främst den tunga trafiken stanna. Vi arbetar med förbättrade metoder och försöker ständigt att minska saltmängden.

Vill du vet hur vägarna sköts i ditt län går du in via rubriken Nära dig, väljer län och därefter Så sköter vi vägarna.

Varför bekämpar Trafikverket halka?

Svar: I första hand för att inte få stopp i trafiken. Utan halkbekämpning skulle den tunga trafiken riskera att stå helt still, framför allt i backar. Om den tunga trafiken blir stillastående påverkar den övriga trafiken i stor utsträckning. Den kan bli totalstopp i flera timmar, komplicerade bärgningar, plog och saltbilar fastnar i köer som påverkar övriga vägars åtgärder mm. Skolskjutsar och många andra transporter kan få stora problem att ta sig fram. Våra krav på framkomlighet är stora och vi ställer krav på att gods ska levereras i tid.

Varför används salt?

Svar: I Trafikverkets uppdrag står det tydligt att vi ska utföra halkbekämpning av det statliga vägnätet. För att minska antalet stopp i trafiken används salt som halkbekämpningsmetod där det inte finns andra alternativ, det vill säga på högtrafikerade vägar och vägar där vi har viktig trafik, t ex kollektivtrafik. Vi saltar på dessa sträckor där vi ofta har snabba temperaturväxlingar och/eller underkylt regn.

Har saltning någon effekt på trafiksäkerheten?

Svar: Halkbekämpning är i första hand en framkomlighetsfråga. I vissa fall t.ex. vid den första osynliga halkan på hösten kan också halkbekämpningen bidra till ökad trafiksäkerhet.

Vid riktigt dåligt väglag kör de flesta sakta och håller extra avstånd. Olyckor med allvarliga personskador eller dödsfall ökar på våren och sommaren när vägarna är torra och bara. Detta beror i hög grad på att trafikanterna ökar hastigheten.

Varför används salt i stället för sand?

Svar: På högtrafikerade vägar med snabba temperaturväxlingar fungerar det inte att använda sand. Sand blåser bort eller körs bort av trafiken. Ofta tar det bara någon halvtimme innan vägen är lika hal igen. För att säkra framkomligheten på sådana vägar skulle vi vara tvungna att använda så stora mängder sand att det skulle få en väldigt negativ miljöpåverkan.

Finns inget annat alternativ till salt?

Svar: Vi arbetar ständigt med att hitta alternativ till salt. Hittills har alternativen visat sig bli betydligt dyrare, upp till 20 ggr dyrare än salt. Ett exempel är kalciummagnesiumacetat, CMA.

Saltanvändningen minskar men samtidigt tillkommer nya sträckor där salt används. Hur hänger det ihop?

Svar: Det pågår en ständig utveckling av metoder och utrusning samtidigt som vår kunskap ökar. Mindre mängd salt behövs för samma effekt. Samtidigt ser vi hur trafiken ökar och väderförhållandena förändras. På en del sträckor där vi förut kunde sanda är den metoden inte längre tillräckligt effektiv. Hur stor del av vägarna som behöver saltas beror på trafikvolymer, hur snörika vintrar vi får och inte minst om behovet av halkbekämpning förändras, till exempel genom fler tillfällen med underkylt regn.

Vid vissa tillfällen är det mycket kallt ute och väldigt halt, ändå saltar ni inte. Varför?

Svar: Vanligen saltar vi när temperaturen är ner till 6-10 minusgrader. Saltar vi vid riktigt låga temperaturen kan i värsta fall saltet få en motsatt effekt. När det är kallare är vägbanan ofta bar och sträv och behöver då inte halkbekämpas. När det snöar eller regnar vid mycket låga temperaturer får vi riktigt besvärliga trafikförhållanden. Då ställs det stora krav på att trafikanterna anpassar hastigheten och håller extra stora avstånd. I extrema fall brukar vi uppmana alla som inte måste resa att avvakta ett bättre väglag. Ibland saltar vi vid kallare än 10 minusgrader när prognosen visar på mildare väder.

Ibland ser man saltbilen trots att det är plusgrader i luften. Varför?

Svar: Väderprognoser som samkörs med våra egna mätstationer ger oss kunskap om när det kommer att bli halt nästan på timmen när under de kommande 24 timmarna. Vid väderomslag kan man då salta förebyggande precis innan det kommer att bli halt. Det går då åt mindre mängd salt och effekten blir relativt långvarig. Det som avgör om det blir halt är förhållandet mellan temperatur och daggpunkt.

Även om vi vet i förväg när det kommer att bli halt så kan saltet i vissa fall behöva bearbetas av trafiken för att få full effekt. Det går därför inte alltid att salta hur tidigt som helst och trafikanterna måste räkna med att vägarna kan vara hala.

Påverkar saltet miljön negativt?

Svar: Vi är medvetna om att salt också har negativa miljöeffekter. Salt kan påverka växtlighet, vegetation och vatten närmast vägbanan. Salt kan också öka problemet med rost. I vårt uppdrag att bekämpa halkan på de högtrafikerade vägarna finns idag inga alternativ som har mindre påverkan på miljön.

Kan vilt lockas upp på vägbanan av saltet?

Svar: Saltning kan i någon mån påverka att fler djur väljer att gå ut i vägbanan. Om eller hur det påverkar antalet olyckor har vi inte kunskap om idag. I vissa fall sätts saltstenar upp för att minska detta problem.

Senast uppdaterad/granskad: 2019-09-17