Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Därför behövs saltet

I Sverige finns en opinion mot vägsalt. Trafikverket är den största enskilda förbrukaren av vägsalt i Sverige. Därför har vi hamnat mitt i kritikernas skottfält.

Trafikverket saltar för mycket, i onödan och på fel vägar. Det tycker många trafikanter. Saltet drabbar miljön, bilarna, trivseln och säkerheten på vägarna, hävdar de.

Vår uppgift handlar inte bara om att salta vägarna. Vinterväghållningen innehåller många moment som måste vägas samman för att prioriteteringen av olika hänsyn ska bli den rätta. Det ska vara möjligt att färdas på våra vägar dygnet runt. Alla trafikanter ska både säkert och komfortabelt kunna nå sina resmål inom rimlig tid. För att göra det möjligt har vi valt att använda salt i vinterväghållningen.

Men samtidigt som vi ser till att vägnätet fungerar bra, ska vi också se till att miljön tar så liten skada som möjligt. Visst vore det bra om vi slapp använda vägsaltet. Om det vore det möjligt skulle vi undvika det helt och hållet.

Går det att klara vinterväghållningen utan salt?
Ja, om vi tummar kraftigt på framkomligheten och trafiksäkerheten. Eller om vi anser oss ha råd att öka kostnaderna för vinterväghållningen drastiskt och välja något annat medel som smälter snö och is. Men om vi ska nå våra mål för vinterväghållningen till en rimlig kostnad, både för Trafikverket och samhället, med en framkomlighet och trafiksäkerhet som alla accepterar, då klarar vi oss inte utan saltet.

Utan salt skulle det bli svårare för trafikanterna att ta sig fram, på grund av snö och is på vägarna. I backar skulle tunga fordon få problem både att ta sig upp och hålla sig kvar på vägbanan. Utan vägsalt minskar också säkerheten på de högtrafikerade vägarna. Statistik från flera delar av landet pekar på ett tydligt samband mellan saltade vägar och färre olyckor.

Därför gör vi den bedömningen, att kemiska medel för halkbekämpning är näst intill oersättliga i stora delar av landet, om vi ska klara vinterväghållningen.

Saltet är det bästa alternativet
Av flera alternativ är saltet effektivast, billigast och mest harmlöst. Det finns inga andra realistiska alternativ om vi ska nå de övergripande målen för vägtrafikområdet, som handlar om trafiksäkerhet och miljö, men också om effektivitet, tillgänglighet och regional balans.

Men vi på Trafikverket kan väl inte bara rycka på axlarna och strunta i den allt starkare opinionen mot vägsalt? Nej, det kan vi inte och vi gör det inte heller. Vårt mål är att minska mängden salt som sprids på vägarna, utan att för den skull försämra trafiksäkerheten eller framkomligheten. För att komma fram till lösningar som leder till att så många som möjligt blir nöjda, behöver vi en bra dialog med saltmotståndarna.

Saltförbrukning säsongerna 1976/77 - 2010/11:

Klicka här för att se informationen i tabellformat

Fakta om vägsalt
Normalt smälter snö och is vid 0°C. Med hjälp av lite salt så går det att smälta snö på vägbanan när det är ända ner till -18°C , beroende på hur intensiv trafiken är. Saltet "lurar" vintern och vi kan åstadkomma en snö- och isfri väg även vid minusgrader.

Vägsalt innehåller minst 97 procent ren natriumklorid, NaCl. De resterande tre procenten är till största delen fukt och gips, CaSO4. I saltet finns också mindre än en hundradels procent av natriumferrocyanid (Na4Fe(CN)6 x 3H2O). Det finns även i vanligt bordssalt (E535) och är tillsatt för att saltet inte ska klumpa ihop. I ämnet är den annars giftiga cyanidjonen mycket stabilt bunden till järnet. Därför är ämnet ofarligt. Vägsaltet innehåller ingen dieselolja och inga påvisbara mängder tungmetaller.