Gå till sidans huvudinnehåll

Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

alt

Slåtter och röjning av vägkanter för säkerhet och miljö

Slåtter och röjning förbättrar trafiksäkerheten i och med att växtlighet som kan hindra sikten försvinner. Dessutom förbättras vägens avvattning och dränering. Samtidigt möjliggörs att sidoområdet kan vara livsmiljöer av värde för biologisk mångfald.

Vi har nationellt ställda kvalitetskrav och tidsplaner som entreprenörerna följer för att utföra årlig slåtter och röjning på rätt sätt. Till exempel ställer vi krav på att entreprenören ska ta hänsyn till så kallade artrika vägmiljöer när de gör olika typer av åtgärder.

Tar bort lupiner för att få fler arter

I vissa fall görs särskilda insatser för att begränsa förekomsten av blomsterlupiner eftersom de inte tillhör vår ursprungliga flora, utan har förts in i Sverige som trädgårdsväxt. Blomsterlupinen håller på att ta över växtplatserna för många skyddsvärda arter. Därför sparar vi dem inte i samband med slåttern.

Den 15 juni 2020 startade en satsning där bland annat myndigheter, intresseorganisationer och miljöorganisationer som jobbar med bevarandet av biologisk mångfald går samman och sprider information.

– Som med många andra samhällsutmaningar, så måste man samarbeta på alla nivåer när det gäller invasiva främmande arter. Om ena handen stoppar invasiva arter och den andra sprider, så kan bra insatser bli ogjorda, säger Michael Diemer, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Invasiva främmande arter har blivit ett känt problem, men fler behöver agera.  Allt fler känner till och har uppfattat problemet med invasiva främmande arter, men samtidigt säger 17 procent av befolkningen att de har gjort aktiviteter som kan ha orsakat spridning av invasiva arter. Nu går Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten samman med en mängd andra aktörer för att få ut kunskap om hur man som privatperson hindrar spridningen.

Brett informationssamarbete

De som är med i informationssamarbetet är: Artdatabanken, Båtunionen, Fiskevattenägarna, Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR), Sportfiskarna Svenska Jägareförbundet, Trafikverket, Zoobranschens Riksförbund (ZooRF), Världsnaturfonden WWF samt länsstyrelserna Gävleborg, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Norrbotten, Skåne, Uppsala, Värmland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro och Östergötland.

Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket,  är nationellt ansvariga myndigheter för frågan om invasiva främmande arter och driver och samordnar informationssamarbetet.


Snabbkurs, så här stoppar du invasiva arter