Trafikverket ansvarar för statliga vägar, respektive kommun ansvarar för sina kommunala gator och vägar. Utöver det så finns det enskilda vägar som antingen är privata eller ägs av en samfällighet.

Många statliga vägar omges av mark som ingår i en kommunal detaljplan. Det innebär att tillstånd för uppförande av till exempel byggnader och skyltar prövas av respektive kommun enligt Plan- och Bygglagen.

Vägområdet är till för vägens funktion

Vägområde utgörs av den mark eller det utrymme som har tagits i anspråk för väganordning, Lag (2005:940) om ändring i Väglagen (1971:948). Vägområdet är förutom vägen det område vid sidan av vägen som finns till för vägens funktion, till exempel vägslänter och diken för avvattning, vägtrummor, belysningsstolpar, vägräcken, vägmärken och viltstängsel. Rastplatser och liknande sidoanläggningar ingår oftast i det som definieras vägområde. Hur stort vägområdet är varierar mellan olika vägar. För vägar med viltstängsel sträcker sig vägområdet cirka en meter utanför viltstängslet.

Vägområdet disponeras av Trafikverket. Vägområdet ska i möjligaste mån hållas rent från föremål, byggnader och liknande som inte hör till vägens primära funktion. Sådana föremål kan förutom att de är till hinder för skötsel av vägen, även påverka trafiksäkerheten. Av den anledningen säger Trafikverket vanligtvis nej till ansökningar om att få placera föremål i vägområdet.

Illustration över när olika lagar ska tillämpas.

Klicka på plustecknen (+) nedan för att läsa om olika tillstånd som kan ges, och vilka lagar som tillämpas. Du kan också klicka på det gröna fältet för att se de vanligaste frågorna och svaren inom ämnet.