Vår ambition är att utlysa en ansökningsomgång en gång om året som är öppen oktober till och med januari. Ansökningsformulär för ordinarie utlysning 2020, omgång 8, är tillgängligt nedan. Ansökningsformuläret ska fyllas i och skickas in till Trafikverket när ansökningsfönstret är öppet, för att kunna behandlas och bedömas. Ansökningsformuläret kan komma att justeras inför varje ansökningsomgång.

Ansökningsformulär omgång 8, 2020:
Ansökningsformulär (word-fil, 210 kB)

Ansökningsformuläret kan komma att justeras inför varje ansökningsomgång.

Till ansökningsformuläret finns en handledning som kan vara till hjälp vid ifyllande och beskrivning av åtgärderna. Däri finns exempel på hur de delar som sedan återanvänds i uppföljningsmallen kan fyllas i. Se nedan.

Ansökningstid:
Information kommer under våren/sommaren. 

Ansökan skickas till (enbart under ansökningstiden angiven ovan):
trafikverket@trafikverket.se

Det finns en handledning kopplad till ansökningsformuläret som kan vara till hjälp vid beskrivning av åtgärderna. Där finns exempel på hur de delar som sedan återanvänds i uppföljningsmallen kan fyllas i.

Handledning:
Handledning till delar av ansökan stadsmiljöavtal omgång 8 (pdf 796 kB)

Observera följande:

• En förutsättning för stöd är att ansökan skickats in till Trafikverket innan det fysiska arbetet med den åtgärd som stöd söks för samt motprestationer har inletts.
• Föremätningar ska göras innan åtgärden börjar byggas. För mer information se under frågor och svar.
• Åtgärder och motprestationer ska vara belägna i stadsmiljö.
• Kontrollera gärna en extra gång att bifogade länkar i dokumentet är klickbara och leder rätt.

I december 2020 fattade riksdagen beslut om en tillfällig förstärkning inom stadsmiljöavtalen riktad mot cykelåtgärder. Förstärkningen är 300 miljoner kronor år 2021 och 250 miljoner kronor år 2022.

Stöd får ges till investeringar i städer som tillgodoser ett allmänt transportbehov och som avser ett cykelvägnät, en cykelparkering eller annan anläggning eller del av anläggning för cykeltrafik. Stöd lämnas även till investeringar i anläggningar för nya transportlösningar för cykeltrafik för att demonstrera och prova dessa.

Stöd ges inte till planerings- och projekteringskostnader.

Åtgärder i denna utlysning ska genomföras 2021 och/eller 2022. Motprestationer ska genomföras 2021-2023.

Första utlysningen inom den tillfälliga cykelförstärkningen var hösten 2020. Beslut meddelades i mars 2021, då 26 kommuner och regioner blev beviljade stöd om knappt 205 miljoner kronor.

Ansökningsformulär cykel 2021:
Ansökningsformulär cykel (word-fil, 178 kB)

Ansökningstid:
Information kommer under våren/sommaren.

Ansökan skickas till (enbart under ansökningstiden angiven ovan):
trafikverket@trafikverket.se

Handledning:
Handledning till delar av ansökan stadsmiljöavtal (pdf, 796 kB)

Observera följande:

• En förutsättning för stöd är att ansökan skickats in till Trafikverket innan det fysiska arbetet med den åtgärd som stöd söks för samt motprestationer har inletts.
• Föremätningar ska göras innan åtgärden börjar byggas. För mer information se under frågor och svar.
• Åtgärder och motprestationer ska vara belägna i stadsmiljö.
• Kontrollera gärna en extra gång att bifogade länkar i dokumentet är klickbara och leder rätt.

En åtgärd kan vara en enskild åtgärd, såsom till exempel en bussgata eller cykelväg, och ska vara beläget i städer. Det kan även vara ett åtgärdspaket för en kapacitetsstark kollektivtrafik som exempelvis ett BRT-system (Bus Rapid Transit), cykeltrafik och/eller hållbara godstransportlösningar. Anläggningen måste ägas av sökande och även vara belägen på mark som ägs av sökande. Det går att söka stöd för åtgärder i enlighet med 2 och 3 §§ i förordningen.

I förordningen 2 § specificeras att stöd får ges till investeringar som tillgodoser ett allmänt lokalt eller regionalt transportbehov och som avser:

1. en väg, gata, spåranläggning, kaj för lokala eller regionala persontransporter, perrong, hållplats, vänthall eller annan anläggning eller del av anläggning för lokal eller regional kollektivtrafik,
2.  ett cykelvägnät, en cykelparkering eller annan anläggning eller del av anläggning för cykeltrafik, eller
3. en väg, gata, spåranläggning, lastplats, samlastningsplats eller annan anläggning eller del av anläggning för samlastning av godstransporter, samordnad citylogistik eller gods på cykel för lokal eller regional distribution.

Stöd får dock inte ges till anläggningar med uthyrning av lokaler.

Enligt förordningen 3 § går det att söka stöd för investeringar i en anläggning eller del av anläggning för att demonstrera eller prova nya transportlösningar för lokal eller regional kollektivtrafik, cykeltrafik eller godstransport. Stöd enligt 3 § får ges i enlighet med vad som framgår av 4 § i förordningen.

I den tillfälliga förstärkningen för cykelåtgärder går det enbart att söka stöd för åtgärder enligt 2 § 2.

Det beror på när den sökande angett att åtgärden ska vara slutförd. Om stöd exempelvis beviljats för åtgärd som ska slutföras 2024 ska den vara klar 2024 i enlighet med det som framgår i beslut om stöd. Enligt Nationell plan kan stöd tilldelas åtgärder som färdigställs senast 2029. Undantaget är åtgärder som beviljas stöd enligt den tillfälliga förstärkningen för cykelåtgärder, där åtgärderna ska vara klara senast år 2022.

Starttid för åtgärder och motprestationer

• avser byggstart.
• får inte inträffa innan ansökan lämnats in.

Undantag: Strategier och planer får vara påbörjade, men får antas tidigast ett år efter att ansökan lämnats in.

Sluttid för åtgärder är när åtgärden är färdigställd, slutbesiktigad och administrativt slutförd genom att samtliga kostnader är bokförda och betalda.

Sluttid för motprestationer är när motprestationen är slutförd eller politiskt antagen.

Stadsmiljöavtalen fokuserar på åtgärder i stadsmiljö. Cykelåtgärder och kollektivtrafikåtgärder på landsbygd mellan tätorter beviljas därför inte stöd via stadsmiljöavtal.

Stödet är avsett för cykelvägar, men stöd kan sökas även för kombinerade gång- och cykelvägar. Separerade gång- och cykelvägar rekommenderas i första hand, men har sökande kommit fram till att en kombinerad gång- och cykelväg är bästa lösningen går det att söka stöd för hela gc-vägen (även gång-delen).

Laddinfrastruktur för elbussar kan komma i fråga för stadsmiljöavtalen om de ingår i en större paketlösning med andra kollektivtrafikanläggningar såsom exempelvis bussgator, hållplatser, signalsystem. Om man däremot endast söker för depåladdare hänvisar vi istället till Naturvårdsverkets stöd till lokala klimatinvesteringar – Klimatklivet.

Klimatklivet - lokala klimatinvesteringar (Naturvårdsverkets webbplats)

Fordon är inte stödberättigade enligt förordningen. Vi hänvisar därför till Energimyndighetens elbusspremie som avser stöd för att främja introduktionen av elbussar på marknaden. Satsningen sträcker sig fram till 2023.

Elbusspremie (Energimyndighetens webbplats)

Ja, det kan ses som en del av kollektivtrafikanläggningen. En förutsättning är att systemet tillhör den sökande, alltså kommunen/regionen och att den del av signalprioriteringen som sitter i fordonen kan flyttas över till nya fordon vid nytt avtal. Dessutom måste åtgärden vara förenlig med 2 § i förordningen.

Om det är en kommunal anläggning som avses kan stöd ges till själva anläggningen.
Stöd ges inte för

• cyklar (fordon är inte stödberättigade)
• driftkostnader
• åtgärder vars lokalisering gynnar enskilt företag eller målgrupp.

Stöd kan ges till cykelgarage enligt 2 § p. 2 i förordningen.
Stöd kan ges under förutsättning att

• alla kan ha tillgång till det
• lokaliseringen inte gynnar ett enskilt företag eller målgrupp.

Vad avser avgiftsbelagda cykelgarage måste en sådan åtgärd bedömas förenlig med EU:s regler om statligt stöd för att stöd ska kunna ges av Trafikverket. En bedömning av förenlighet görs i varje enskilt fall baserat på ansökan.

Förordningen 1 § reglerar att de som kan söka stöd är kommuner och regioner. Därför kan inte aktiebolag, andra bolag eller föreningar söka stöd, oavsett om de är privatägda eller offentligt ägda. I fall där kommunen ansöker om stadsmiljöavtal, men exempelvis det kommunala energibolaget utför åtgärden, kan stöd beviljas. Det kan till exempel handla om laddstationer.

Stöd till hållbara godstransportlösningar ges endast om åtgärderna har direkt effekt på godstransporter med målpunkter i stadsmiljö. Lokaliseringen får heller inte vara sådan att det gynnar ett enskilt företag eller målgrupp. Anläggningen måste ägas av sökande (inte bolag , se tidigare avsnitt) och får inte heller avgiftsbeläggas. I varje enskilt fall görs en prövning mot statsstödsregler.

Trafikverket kan ge stöd med högst 50 procent av byggkostnaden för åtgärden och verket beaktar annan finansiering när stödnivån bestäms. Om annan medfinansiering (offentlig och privat) finns kan det innebära att stödnivån blir lägre än 50 procent. För varje ansökan görs, i enlighet med förordningen, en bedömning av vilken andel medfinansiering som beviljas.

Vid fastställandet av stödnivån beaktar Trafikverket om kommunen eller regionen har sökt eller beviljats annan offentlig eller privat finansiering. Om man söker stöd från exempelvis både länsplan och från stadsmiljöavtal ska det framgå av ansökan. Se även svar under föregående fråga.

Nej, det statliga stödet avser endast byggkostnader, och det från att åtgärden påbörjas. I byggkostnader kan kostnader för till exempel byggledning samt besiktningar i byggskedet ingå.

Stödet kan sökas av kommuner och regioner.

Det projekt som stöd söks för bör ta ett samlat grepp för att främja hållbara stadsmiljöer, hållbart resande och/eller hållbara godstransportlösningar. Region och kommun bör söka gemensamt när det gäller åtgärder och motprestationer som inte enskilt kan utföras av den ena parten. Vid gemensam ansökan ska en av parterna stå som huvudsökande.

Till exempel kan en kommun söka för åtgärder och genomföra motprestationer även om en del av åtgärderna genomförs av regionen.

Ja, det går bra, men en part ska stå som huvudsökande även om flera parter är inblandade. Till exempel kan en region söka för några åtgärder och de övriga åtgärderna och motprestationerna kan genomföras av kommunen eller tvärtom. Detta ska framgå av ansökan. En sådan ansökan är att föredra framför flera olika ansökningar, så att helheten inte går förlorad.

Den som är behörig att företräda kommunen enligt kommunens delegationsordning.

Nej, det är inte så man ska tolka det. Det vi menar är att det kan finnas åtgärder i till exempel länsplanen som behöver koordineras med den eller de åtgärder som stöd söks för. Som exempel kan det finnas ett resecentrum i länsplanen som behöver byggas före den åtgärden man söker stadsmiljöavtal för, för att helheten ska fungera.

Kompletta ansökningar bedöms i konkurrens med andra ansökningar utifrån tre delar:

1. Hur åtgärder och motprestationer passar in i kommunens övergripande arbete för en hållbar stadsmiljö,
2. Åtgärderna bedöms bl.a. utifrån bidrag till ökad andel personresande med kollektivtrafik/cykeltrafik eller hållbara godstransporter, resurseffektiva och kapacitetsstarka lösningar, bidrag till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och mognadsgrad/genomförbarhet, samt
3. Motprestationerna bedöms bl.a. utifrån bidrag till ökad andel hållbara transporter (gång, cykel och kollektivtrafik), bidrag till bostadsbyggande och mognadsgrad/genomförbarhet.

Bedömning av stadsmiljöavtalsansökan (pdf. 816 kB)

Vår ambition är att utlysa en ansökningsomgång en gång om året som är öppen oktober till januari.

Som villkor för att få stöd ska kommunen eller regionen genomföra motprestationer. För dessa motprestationer/åtgärder gäller följande:

• De får inte ingå i de åtgärder som sökanden vill ha stöd för.
• De får inte ingå i andra avtal såsom andra stadsmiljöavtal, Sverigeförhandlingen eller få annan medfinansiering från Trafikverket.
• De ska bidra till en ökad andel hållbara transporter eller ökat bostadsbyggande.

Som motprestation ska kommunen eller regionen åta sig att genomföra andra åtgärder än den som stöd söks för som bidrar till ökad andel hållbara transporter eller ökat bostadsbyggande. Det kan handla om:

• Planer för bostadsbebyggelse
• Utbyggnad av gång- och cykelvägar utöver det som medfinansiering söks för
• Utbyggnad av kollektivtrafik (exempelvis turtäthet, kvalitet, hållplatsombyggnader) utöver det som medfinansiering söks för
• Hastighetsanpassning och utformning av gator i staden anpassade för gående, cyklister och kollektivtrafik
• Parkeringsstrategi, parkeringstal och avgifter
• Aktivt arbete med mobility management
• Övrigt (exempelvis andra strategier, riktlinjer eller utredande analyser)

Den sökandes motprestationer bör till omfattning svara mot de åtgärder som stöd söks för. Åtgärder och motprestationer bör samlat ta ett helhetsgrepp för att främja en hållbar stadsmiljö.

Observera att motprestationer som anges inte får ha annan medfinansiering från Trafikverket eller ingå i andra avtal såsom Sverigeförhandlingen, andra gällande stadsmiljöavtal etc. Det är även olämpligt att ha med motprestationer som kräver avtal/deltagande från annan part än sökande om det inte finns färdiga avtal. Eventuella förseningar pga. annan part som ingår i motprestationen (men inte i stadsmiljöavtalet) kan påverka sökande parts avtal med risk för minskat stöd. Detta eftersom motprestationerna är en lika viktig del av avtalet som åtgärderna.

Motprestationer i form av gång- och cykelvägar, parkeringsstrategier, annan kollektivtrafik och så vidare ska vara slutförda senast under 2029. Motprestationer i form av bostadsbyggande behöver inte vara slutfört under 2029, men detaljplan ska vara antagen senast under 2029.

Motprestationerna ska vara slutförda i enlighet med det som framgår i beslut om stöd och senast 2029.

Starttid för åtgärder och motprestationer

• avser byggstart.
• får inte inträffa innan ansökan lämnats in.

Undantag: Strategier och planer får vara påbörjade, men får antas tidigast ett år efter att ansökan lämnats in.

Sluttid för åtgärder är när åtgärden är färdigställd, slutbesiktigad och administrativt slutförd genom att samtliga kostnader är bokförda och betalda.

Sluttid för motprestationer är när motprestationen är slutförd eller politiskt antagen.

Det finns inget krav på kostnadsredovisning av motprestationerna. I bedömningen av stadsmiljöavtal är det den samlade effekten av åtgärder och motprestationer som värderas, samt hur de passar in i kommunens/regionens övergripande arbete med hållbar stadsmiljö.

Motprestationer som avses ingå i ett stadsmiljöavtal får inte ingå i andra avtal såsom andra stadsmiljöavtal, Sverigeförhandlingen eller få annan medfinansiering från Trafikverket.

En åtgärd beviljas enbart stöd i ansökningsskedet om sluttid är senast 2029. Om det blir ändring i tidplanen under projektets gång ska Trafikverket utan dröjsmål underrättas om förseningen. Trafikverket ska då enligt 11 § i förordningen besluta att helt eller delvis inte betala ut stödet om det beviljats felaktigt eller med för högt belopp eller väsentliga villkor för stödet inte följts.

Sökande kan enligt 12 § bli återbetalningsskyldig om något av det i 11 § föreligger. Om stöd ska begäras tillbaka och i så fall hur mycket går inte att säga i förväg eftersom det beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Utgångspunkten måste vara att åtgärderna ska vara klara innan utgången av 2029, då Trafikverket inte har några medel för stadsmiljöavtalen efter 2029.

De mätningar som avses är

• flödesmätningar för bil och cykel i relevanta avsnitt
• räkning av påstigande i kollektivtrafiken på relevanta kollektivtrafiklinjer eller områden
• fotgängarräkningar i relevanta avsnitt.

Stödet beviljas i fast nivå utifrån i ansökan angiven totalkostnad exklusive moms och indexuppräknas inte. Skulle åtgärden bli dyrare än vad som angavs i ansökan höjs inte stödet. Blir totalkostnaden lägre än vad som angavs i ansökan betalas en lägre summa ut i stöd, eftersom det utbetalda stödet utgår från faktisk nedlagd kostnad.

Enligt 11 § i förordningen kan Trafikverket besluta att helt eller delvis inte betala ut stödet om det beviljats felaktigt eller med för högt belopp eller väsentliga villkor för stödet inte följts.

Stödet betalas ut årligen utifrån de nedlagda kostnaderna för åtgärderna exklusive moms, som redovisas i den årliga uppföljningen. Den årliga uppföljningen ska, förutom nedlagda kostnader, även innehålla redogörelse för hur genomförandet fortskrider för de åtgärder som stödet avser och för motprestationerna. 20 procent av stödet betalas inte ut förrän slutrapport lämnats in till verket och godkänts.

I huvudsak består rapportering och uppföljningen av de tre följande delarna:

Uppföljningsplan

Vid beslut om stöd ska kommunen eller regionen inom sex månader (om inte Trafikverket beslutar annat) inkomma med en plan till Trafikverket om hur uppföljningen kommer läggas upp. Kommunen eller regionen ska utöver detta även vara behjälplig med uppgifter till den utvärdering som görs av stödet. Mätning av resande och resandefördelning (bil, kollektivtrafik, gång och cykel) ska för relevanta områden ske före och efter genomförandet av åtgärder och motprestationer.

Årlig uppföljning

En kommun eller region som har fått stöd ska årligen i samband med redovisningen av kostnaderna till Trafikverket rapportera hur genomförandet av åtgärderna och motprestationerna fortskrider i den årliga uppföljningen.

Slutrapport

När åtgärderna som stödet avser har genomförts ska en slutrapport levereras till Trafikverket. Rapporten ska levereras inom sex månader från den planerade sluttidpunkt som framgår av beslutet om inte verket beslutar annat. (13 §). För avtal tecknade från och med år 2018 ska rapporten levereras in inom tolv månader istället för sex månader från den planerade sluttidpunkt som framgår av beslutet.

Slutrapporten ska innehålla:

1. en ekonomisk slutredovisning av de åtgärder som stödet beviljats för,
2. en redovisning av vilka effekter som åtgärderna har gett,
3. en redovisning av hur motprestationerna enligt 9 § 2 genomförts, och
4. en redogörelse för kommunens eller regionens arbete för en hållbar stadsmiljö och hur åtgärderna och motprestationerna har bidragit i det arbetet (14 §).

Revisorsintyg ska bifogas slutrapporten.

Krav på uppföljning av stöd för att främja hållbara stadsmiljöer, så kallat stadsmiljöavtal (pdf, 600 kB)