Väglagen om vägområde från och med och före år 1972.

Exempel på väl rensade diken (pdf-fil, 439 kB, öppnas i nytt fönster)

Vägområde

I väglagen (1971:948) definieras begreppet vägområde som mark som har tagits i anspråk för en väganordning, och som väganordning räknas anordningar som stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller brukande. Förutom själva vägbanan kan följande räknas som väganordning:

• dike
• slänt
• säkerhetszon (sidoområde)
• bro, trumma
• rastplats, parkeringsplats, busshållplats
• vägmärke
• vägbelysning
• gång- och cykelväg
• bullerskydd (i anslutning till en annan väganordning)
• tryckbank
• viltstängsel
• anordning för att rena vägdagvatten
• ventilationsanordning för tunnel
• kantremsa, max 2,0 meter (kan bara finnas på vägar som är byggda efter 1971)
• brygga som är ansluten till en väg  
• färja med färjeläge.

Den nuvarande väglagen ger oss alltså möjlighet att få vägrätt till en kantremsa på upp till två meter. Enligt tidigare väglag, före 1972, fanns inte den möjligheten.