Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Definitioner ABEL07, ABRÖR08, ABSF09 och ABAVA11

Där nedanstående text skiljer sig från begreppsförklaringen i dåvarande Vägverkets publikation 2005:14 gäller nedanstående text.

Allmän väg

Allmänna vägar finns registrerade i länsstyrelsernas kungörelser om vägar. En allmän väg hålls antingen av staten genom Trafikverket eller av en kommun. Sådana vägar är:
- en väg som anläggs eller förändras till allmän väg enligt väglagen
- en väg som är upplåten för allmän samfärdsel och som av ålder har ansetts som allmän
- en väg som har anlagts eller som har förändras till allmän enligt äldre bestämmelser och som hölls av stat eller kommun när väglagen trädde i kraft.

ATB Bro

Allmän teknisk beskrivning (ATB) somm innehåller Trafikverkets krav vid byggande och förbättring av broar. 

ATB Tunnel

Allmän teknisk beskrivning (ATB) som innehåller Trafikverkets krav vid projektering, konstruktion, nybyggnad och förbättring av tunnlar.

ATB Väg

Allmän teknisk beskrivning (ATB) som innehåller Trafikverkets krav vid byggande, underhåll och bärighetsförbättring av vägobjekt.

Avstånd från en beläggningskant

Alla mått från en beläggningskant räknas horisontellt ut i vägområdet.

Beläggningskant

För grusvägar är den tänkta beläggningskanten 25 centimeter innanför vägbanekanten.

Byggande av väg

(Följande text utgår från väglagen. För den fullständiga lagtexten, se 10 § väglagen).

Till byggande av väg räknas anläggning av en ny väg, omläggning av en väg i ny sträckning och ombyggnad av en väg. Man får anlägga en ny väg, om vägen behövs för allmän trafik eller annars kan antas få mycket stor betydelse för det allmänna. En väg får läggas om i ny sträckning och byggas om, när det krävs från allmän synpunkt. 

Drift av väg

(Följande text utgår från väglagen. För den fullständiga lagtexten, se 26 § väglagen).

En väg ska hållas i ett skick som är tillfredsställande för trafiken genom underhåll, reparation och andra åtgärder.

Vägområdet ska hållas så rent att risker för människors hälsa förebyggs eller avhjälps och så att vi på en rimlig nivå tillgodoser människors behov av trevnad. Detsamma gäller för mark till en bredd av 25 meter intill en parkeringsplats eller rastplats som är en väganordning, i den mån allmänheten har tillträde till marken. Inom områden med detaljplan gäller detta stycke endast områden för motorväg eller motortrafikled. Det är inte möjligt att med stöd av miljöbalken ställa ytterligare krav på renhållning inom områden där detta stycke.
 
De åtgärder som behövs för sådana ändamål som anges i första och andra styckena räknas till drift av väg. Dit räknas också serviceåtgärder och förbättringsåtgärder. Om det finns särskilda skäl för det, kan Trafikverket besluta om att inskränka skyldigheten att vidta åtgärder för drift av väg. Vi meddelar då de föreskrifter som behövs. (26 § väglagen).

Definitioner av vissa vägbegrepp

Område inom vilket längsgående markledning ej får läggas 

Faktureringsunderlag

Faktureringsunderlaget består av en sammanställning av det totala antalet meter ledning i olika ersättningsklasser.

Kvalitetsplan

En kvalitetsplan består av

  • redovisning av egenkontroll
  • redovisning av organisationsplan
  • rutiner för avvikelsehantering
  • redovisning av kvalitetskritiska moment
  • tidsplan
  • kopior av tillstånd.

Mer information finns i dåvarande Vägverkets publikation 2005:14, kapitel 7.

Relationshandling

Här avser vi dokumentation av:

- inmätning av ledningens centrum i rikets koordinatsystem med en noggrannhet av  +/-2,0 meter
- relationsritning för en bro eller tunnel enligt ATB Bro respektive ATB Tunnel
 
Vid behov kan vi begära in:
- relationsritning för en ledning på en plankarta i skala 1:5000 med typsektioner.

Samförläggning

Samförläggning är när en ledningsägare drar en eller flera ledningar tillsammans med en annan ledningsägare vid samma tillfälle och i samma schakt, rör eller plöjning.

Trafikanordningsplan (TA-plan)

En trafikanordningsplan är en beskrivning för att märka ut en vägarbetsplats med vägmärken, anordning, vägmarkeringar och trafikreglering. Planen består av en skiss eller ritning och ett faktablad med uppgifter om bland annat utföraren, plats för arbetet, datum och tider för när arbetet startar och slutar samt namn på ansvariga personer.

Vägbana

Med vägbana menas körbana tillsammans med eventuella vägrenar, uppställningsfält och cykelfält.

Vägbanekant

Beläggningskant och vägbanekant
 

Väghållning

(Följande text utgår från väglagen. För den fullständiga lagtexten, se 4 § väglagen).

Väghållning omfattar byggande och drift av väg. Den som är väghållare ska ta nödvändig hänsyn till enskilda allmänna intressen, såsom trafiksäkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. Man ska sträva efter att få en estetisk utformning. 

Vägkropp

Med vägkropp menas den del av vägen som är dimensionerad. Vägkroppen består av två delar; överbyggnad och undergrund. Överbygganden är uppdelad i tre skikt; slitlager, bärlager och förstärkningslager, se figur nedan.

 Vägkropp
 

Vägåtgärd

Med vägåtgärd menas alla åtgärder inom vägområdet, som förekommer inom ramen för vägsektorn. Åtgärderna är nybyggnad, ombyggnad, förbättringsarbete samt drift och underhåll.

Väghållare

Enligt väglagen är staten genom Trafikverket väghållare för statliga allmänna vägar. Det är endast väghållaren som har befogenhet att ta vägrätt i anspråk.

Väghållningsmyndighet

När staten är väghållare är det den regionala förvaltning som hör till Trafikverket, som är väghållningsmyndighet. Vilken det är bestämmer regeringen. Det är väghållningsmyndigheten och inte väghållaren som har de uppgifter och befogenheter enligt bland annat väglagen som innefattar myndighetsutövning.

Vägområde

Vägområdet är den mark eller det utrymme som har tagits i anspråk för en väganordning. (3 § väglagen).

Vägrätt

(Följande text utgår från väglagen. För den fullständiga lagtexten, se 30 § väglagen).

Vägrätt omfattar rätten för väghållaren att använda mark eller annat utrymme som behövs för en väg, trots den rätt som någon annan kan ha till fastigheten. Om det inte har gjorts någon inskränkning i arbetsplanen eller i ett beslut om att förändra en enskild väg till allmän, ger vägrätt även i övrigt väghållaren rätt att i fastighetsägarens ställe:

  1. bestämma över hur marken eller utrymmet används under den tid vägrätten består
  2. tillgodogöra sig alster och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. 

Trafikverket

Trafikverket är den centrala förvaltningsmyndigheten inom vägsektorn.