EVA lämpar sig framförallt för att analysera effekter och samhällsekonomi för investeringsåtgärder som innebär nybyggnad eller ombyggnad av befintligt vägsystem i landsbygdsmiljö.

Åtgärder som kan analyseras med hjälp av EVA är enskilda åtgärder eller kombinationer av åtgärder. Enskilda åtgärder som kan analyseras med EVA är effekter av hastighetskameror (ATK) och hastighetsnedsättningar. Ett vanligt exempel på kombinationer av åtgärder som kan analyseras med EVA är att bygga om en vanlig tvåfältsväg till en mittseparerad väg med vajerräcke samt höjd hastighet och i samband med det stängning av anslutningsvägar, viltstängsel och gång-cykelbana på hela eller delar av berört vägnät. Ytterligare exempel är analys av en förbifart förbi en mindre ort.

EVA beräknar lönsamhet av en åtgärd genom att jämföra två tillstånd på vägnätet; ett tillstånd utan åtgärd, det vill säga ett basvägnät från NVDB, och ett tillstånd där åtgärden ingår, ett så kallat utredningsvägnät som användaren har omformat med åtgärden.

I EVA beräknas effekter på till exempel restid, trafiksäkerhet, emissioner, drift och underhåll för bas- och utredningsvägnätet. Skillnader i effekterna mellan vägnäten värderas sedan och sammanställs i en samhällsekonomisk kalkyl (CBA). Detta kan sedan användas som ett beslutsunderlag för att utnyttja befintliga resurser på det mest samhällsekonomiskt optimala sättet.

Resultaten från en EVA-beräkning kan användas i andra verktyg, modeller eller presentationer så som vissa mikro-meso-modeller samt SEB (Samlad effektbedömning).

Förvaltning

Trafikverket äger och förvaltar EVA och ansvarar för vidareutveckling av verktyget.