Logga in
Logga in

Gävleborg Gävle–Kringlan (Axmartavlan) nytt dubbelspår Ostkustbanan

Vi planerar för ett nytt dubbelspår mellan Gävle–Kringlan (Axmartavlan) där Ostkustbanan till stor del följer E4 norrut.

Vad?

Vi planerar ett nytt dubbelspår som följer E4 norrut mellan Gävle–Kringlan (Axmartavlan), en sträcka på ca 4 mil.

Varför?

Målsättningen är att Ostkustbanan genom god tillgänglighet och tillförlitliga transporter ska bli det bästa transportalternativet.

Nuläge

Planskede där vi tar fram järnvägsplaner, vägplan och genomför fältarbeten.

Om projektet

Järnvägen, Ostkustbanan, inklusive Ådalsbanan är ett strategisk viktig stråk i Sverige och för Europas transportsystem för gods- och persontrafik. Stråket Gävle–Sundsvall är utpekat i nuvarande Nationell plan för 2018-2029 på grund av bristande kapacitet.

Trafikverkets målsättning att bygga ett nytt dubbelspår i ny sträckning är främst för att öka kapaciteten och minska restiderna. Järnvägen ska bli mer effektiv där fler och längre tåg kan köra tätare turer utan att vänta in mötande tåg. 

Vi har valt att dela in de fyra milen i två järnvägsplaner, Gävle C–Gävle Västra respektive Gävle Västra–Kringlan. Utöver det ingår även i projektet en vägplan för ombyggnad av Trafikplats 200 Gävle Norra. En plan är en beskrivning av hur väg- och järnväg ska utformas. Vi är i ett tidigt skede av samrådshandlingen och har för Gävle C–Gävle Västra (väster om trafikplats Gävle Norra) tagit fram ett förslag till spårlösning för järnvägsspårens placering.

Järnvägsplan för Gävle C–Gävle Västra

  • Nytt dubbelspår från Gävle C till Gävle Västra (väster om E4 norr om trafikplats Gävle Norra). Spåren passerar Hamnleden och E4 på nya järnvägsbroar och vägarna kommer sänkas.
  • En ny regionaltågstation, Gävle Västra, i anslutning till Gävle sjukhus. Stationen blir en viktig knutpunkt mellan tre regiontrafiksupplägg: X-tåget, TIB, UL. Målsättningen r att underlätta resandet och byten mellan tåg och buss för alla som arbetspendlar.
  • Ett gemensamt godsspår för BSB,OKB och NSB från Gävle godsbangård. Spåret förläggs parallellt med OKB och NSB.
  • Ombyggnad av Bergslagsbanans dubbelspår mellan Gävle C och Lexe.

Järnvägsplan för Gävle Västra–Kringlan

  • Nytt dubbelspår från Gävle Västra (väster om E4 norr om trafikplats Gävle Norra) till Kringlan (norr om trafikplats Axmartavlan).
  • Norra stambanan ska få nytt läge och samförläggs med Ostkustbanan fram till Oslättforsvägen där den ansluter till befintligt spår mot Ockelbo.
  • Möjliggöra för framtida station vid Hagsta.

Vägplan för Trafikplats 200, Gävle Norra

  • Ombyggnad av trafikplats 200, Gävle Norra för anslutning till ett nytt verksamhetsområde Tolvforsskogen.
  • Nya av- och påfartsramper

Samrådstid

Under arbetet med järnvägsplaner och vägplan kommer vi erbjuda samrådstillfällen som annonseras i dagstidning. Du som särskilt berörs av projektet (t.ex. äger mark som berörs) kommer att bjudas in via brev. Även om det tar många år från det att vår planering börjar till dess att bygget startar ska du inte vänta med att lämna information eller säga vad du tycker. Ju tidigare vi får dina synpunkter desto större möjlighet har vi att beakta dem innan det formella beslutet om utformningen tas.

Lämna information och synpunkter på projektet Gävle C–Gävle Västra i vårt SYNPUNKTSFORMULÄR (klicka på länken)

 

Tidsplan

Tidplanen är preliminär och kan komma att ändras.

Beslut om ej betydande miljöpåverkan.

2 Upphandling konsult, Gävle Västra-Kringlan Våren 2022

Samråd om järnvägsplan för nytt dubbelspår på Ostkustbanan, delen Gävle C–Gävle Västra (väster om E4 och norr om trafikplats Gävle Norra). Samrådshandling med planförslag och utkast till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillgängliggörs och det ges möjlighet till att lämna synpunkter på förslaget. I samband med detta genomförs även samråd på orten i form av ett möte.

Samråd om vägplan för Trafikplats 200, Gävle Norra. Samrådshandling med planförslag och miljöbeskrivning tillgängliggörs och det ges möjlighet till att lämna synpunkter på förslaget. I samband med detta genomförs även samråd på orten i form av ett möte.

Gäller järnvägsplanen för Gävle C-Gävle Västra

Samråd om järnvägsplan för nytt dubbelspår Ostkustbanan, delen Gävle Västra–Kringlan (väster om E4 norr om trafikplats Gävle Norra). Samrådshandling med planförslag och utkast till MKB tillgängliggörs och det ges möjlighet till att lämna synpunkter på förslaget. I samband med detta genomförs även samråd på orten i form av ett möte.

Vägplanen görs tillgänglig för granskning då ett färdigt planförslag redovisas.

Järnvägsplanen görs tillgänglig för granskning då ett färdigt planförslag redovisas och godkänd miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhandahålls.

9 Länstyrelsens godkännande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Hösten 2024

Järnvägsplanen görs tillgänglig för granskning då ett färdigt planförslag redovisas och godkänd miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhandahålls.

Fastställeseprövningen omfattar järnvägsplanerna för Gävle C–Gävle Västra och Gävle Västra–Kringlan liksom vägplanen för Trafikplats 200, Gävle Norra.

Nyheter

Viktig information

Att ta fram en järnvägsplan tar flera år och människor som bor och verkar i området kan ha många frågor och funderingar. Trafikverkets planeringsarbete ska bidra till att vi hittar hållbara lösningar för både teknik och ekonomi, som balanseras mot intrånget där boende-, kultur- och naturmiljöer berörs. Våra markförhandlare är länken mellan fastighetsägare och järnvägsprojektet och dom jobbar hela tiden för att hitta lösningar där järnvägens sträckning påverkar fastighet eller verksamhet.

Först när en fastställd järnvägsplan vinner laga kraft kan Trafikverket formellt tillträda aktuella markområden och påbörja markåtkomst för den framtida järnvägen. Exempel på åtgärder kan vara: köp eller byte av mark, utbetalning av intrångsersättningar (i vissa fall) och bullerskydd med mera.

Om du vill veta om din fastighet eller verksamhet är berörd kan du kontakta oss. När arbetet med järnvägsplanen kommit längre och det börjar bli klart hur stort markområde som ska ingå i järnvägsanläggningen kommer det att redovisas på samrådsmöten. 

Riksdagen har fastställt riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Om riktvärden överskrids överväger Trafikverket olika typer av åtgärder utifrån behov, teknik och kostnad. Det är i första hand åtgärder nära källan till bullret, i form av bullerskyddsvallar och bullerskyddsskärmar. Om detta inte räcker eller om det inte är tekniskt möjligt att utföra till en rimlig kostnad, kan det bli aktuellt med åtgärder på den enskilda fastigheten, till exempel på fönster eller uteplatser. Om det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att uppnå riktvärdena fullt ut, är det möjligt att göra avsteg från dem.

Buller är ett oönskat ljud. Buller uppstår i kontakten mellan hjul och räl eller mellan däck och vägbana. I lägre hastigheter bidrar även motorljud och ljud från fläktar till buller.

  • Ljudnivån mäts i så kallat A-vägt decibel, dB(A). Det innebär att de frekvensområden som uppfattas bäst av det mänskliga örat ges större vikt.
  • Bullret redovisas i ekvivalent nivå och maximal nivå. Ekvivalent nivå är ett mått på medelljudnivån under ett dygn, och den maximala nivån är den högsta uppmätta nivån.
  • Decibelskalan är logaritmisk. Det innebär att örat knappt kan uppfatta en förändring med 2–3 dB(A), men en sänkning med 8–10 dB(A) upplevs som en halvering av ljudnivån.
  • Utbredning av buller är beroende av väderlek eftersom ljudets hastighet varierar med temperatur och vindförhållanden.

Vad är en väsentlig ombyggnad?

Ombyggnad av väg eller järnväg delas in i två åtgärdskategorier, beroende på hur omfattande ombyggnaden är. Större förändringar klassas som nybyggnad eller väsentlig ombyggnad. Mindre förändringar klassas som befintlig infrastruktur. En väsentlig ombyggnad kan vara en större fysisk förändring av infrastrukturen, med exempelvis fler spår eller körfält. Det kan också vara åtgärder som leder till en trafikförändring med en ökad bullerstörning som följd, där ökningen är minst 2 dB. Åtgärdskategorin styr vid vilken ljudnivå Trafikverket överväger bullerskyddsåtgärder. Vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad överväger vi åtgärder om ljudnivåerna för den planerade åtgärden beräknas vara högre än riktvärdena. För befintlig infrastruktur överväger vi åtgärder först vid en högre ljudnivå (åtgärdsnivå) vilken är cirka 10 dB högre än riktvärdena. För befintlig infrastruktur genomför vi åtgärder enligt ett nationellt åtgärdsprogram, där de mest utsatta prioriteras.

Beräkning av buller

Trafikbuller analyseras bäst genom beräkning av ljudnivåerna som ekvivalent och maximal ljudnivå. För att kunna beräkna ljudnivån behövs underlag för terräng, byggnader, antal fordon, typ av fordon, hastigheter med mera. Beräkningsmodellen innehåller underlag från mätningar av bullernivåer från olika tågtyper och vägfordon. Beräkningsmodeller gör det möjligt att beskriva hur ändrade förutsättningar längs en väg eller järnväg kan påverka ljudmiljön, till exempel en ombyggnad eller ökad trafikmängd.

Det är i dag väldigt ovanligt att vi mäter buller på plats, utan i stället beräknar vi bullernivån. Riktvärdet för ekvivalent ljudnivå avser ett genomsnittligt årsdygn, och eftersom trafiken varierar från dygn till dygn och över året krävs mätningar under en lång tid för att få fram ett representativt dygnsmedelvärde. Om man ska mäta bullernivåerna krävs även speciella väderförutsättningar, eftersom detta spelar stor roll för hur ljudet färdas.

Bullerberörda byggnader och områden

Byggnader eller områden som till följd av trafik inom planområdet beräknas få ljudnivåer över riktvärdena för trafikbuller kallas bullerberörda, och Trafikverket utreder dem vidare. Vi beräknar ljudnivån utifrån planerad väg eller järnväg, trafikering och omgivande terräng och bebyggelse. För att avgränsa vilka byggnader eller områden som är bullerberörda av väg- eller järnvägsplanen (som tas fram för planerad åtgärd) gör vi först beräkningar med trafik endast inom planens gränser.

Byggnaderna är i första hand bostäder, men även skolor, förskolor och vårdlokaler kan vara bullerberörda. För nybyggnad omfattas även hotell och kontor av Trafikverkets riktvärden för buller från trafik på statlig väg och järnväg. Områden kan vara parker och friluftsområden där låga bullernivåer utgör en särskild kvalitet, samt områden som är betydelsefulla för fågellivet.

Fältinventering

Trafikverket genomför en utvändig inventering för att kontrollera förutsättningar på platsen och få mer information om bullerberörda byggnader. Vid inventeringen antecknar vi typ av vägg, fönster och ventiler samt placeringen av uteplatser, och vi fotograferar byggnadens fasader. Utifrån inventeringen kan vi sedan beräkna
fasadens dämpning (skydd mot buller). Fasadens dämpning används för att beräkna om det går att klara riktvärdena för buller inomhus. Inventeringen ger även viktig information om uteplatsens placering, för att den ska kunna beräknas korrekt. Inledningsvis räcker det vanligtvis med en utvändig inventering. I vissa fall behövs även en invändig kontroll, exempelvis en ljudreduktionsmätning av befintlig fasad. Detta gör vi vid ett separat tillfälle, och vi kontaktar då fastighetsägaren i förväg för att boka en lämplig tid.

Övervägande av åtgärder

Byggnader och områden som till följd av trafik inom planområdet beräknas få ljudnivåer över riktvärdena för trafikbuller utreds vidare. I den fortsatta utredningen tas även statlig trafik utanför planområdet med, för bedömning av åtgärdsbehov.

Åtgärder nära väg eller järnväg

Trafikverket utreder i första hand möjligheten att minska buller vid källan. I tätbebyggda områden är det fördelaktigt med åtgärder nära spåret eller vägen, vilket skyddar flera närliggande fastigheter samtidigt. Bullerskyddsskärmarna eller bullerskyddsvallarna skyddar mot bullerstörningar både inomhus och utomhus. Om dessa åtgärder inte räcker till, eller om de är tekniskt svåra att genomföra eller orimligt dyra, överväger Trafikverket även åtgärder på den enskilda fastigheten.

Fasadåtgärder

Hur mycket ljud som når in i byggnaden beror främst på fasadens förmåga att dämpa bullret. Till fasaden räknas, förutom väggen, även fönster och friskluftsventiler som i de flesta fall också är den ljudmässigt svagaste delen. En av de vanligaste åtgärderna för att minska buller inomhus är att byta fönster eller åtgärda befintliga fönster och/eller byta till ljudreducerande friskluftventiler. Om ljudnivåerna är mycket höga kan det även behövas invändiga åtgärder på väggar och snedtak. Åtgärder för bostäder avser de bostadsrum som beräknas få nivåer över riktvärdena. Det innebär att det kan bli aktuellt att byta fönster i ett visst bostadsrum men inte i de övriga. Det kan även innebära att åtgärder utförs på övre plan men inte på nedre plan, exempelvis om en bullervall skärmar av det nedre planet. Vilken typ av åtgärd som är aktuell beror dels på ljudnivån utomhus vid fasad, dels på byggnadens konstruktion och förmåga att dämpa bullret. Detta innebär att två närliggande byggnader kan ha olika åtgärdsbehov för att uppfylla riktvärden för inomhusmiljön.

Bullerskyddad uteplats

Som uteplats räknas gemensamma eller privat iordningställda områden eller ytor, till exempel altaner, terrasser, balkonger eller liknande, som ligger i anslutning till bostaden. Mark- och planteringsåtgärder (trall, betongplattor, skärmskydd etc.) finns normalt på uteplatsen, men inte nödvändigtvis. Med bullerskyddad uteplats avses en uteplats som uppfyller riktvärdena för maximal och ekvivalent ljudnivå. Riktvärdet för maximal ljudnivå styrs även av hur ofta ljudnivån ligger över detta värde. Vid låg trafikering tillåts ljudnivå över riktvärdet (med cirka 10 dBA) upp till fem gånger per timme i snitt dag- och kvällstid.

En bullerskyddad uteplats kan skapas genom ett lokalt skydd (vanligtvis en träskärm) vid en befintlig uteplats, eller genom att man bygger en ny uteplats i bullerskyddat läge på tomten. Ett sådant läge är en plats på tomten där riktvärdena för uteplats uppfylls utan extra bullerskyddsåtgärd. Bullerskyddsåtgärder avser en yta som rymmer matplats för det antal boende som har tillgång till uteplatsen.

Vid flerbostadshus kan åtgärden avse en eller flera gemensamma uteplatser, som de boende har tillgång till. En helt inglasad altan, balkong eller liknande definieras som uterum. Om inglasningen av en uteplats uppgår till mer än 75 procent, definieras den som uterum i stället för uteplats.

Avsteg från riktvärden

Trafikverkets ambition är att uppnå samtliga riktvärden, men detta är inte alltid möjligt. I dessa fall tillämpar vi avsteg från riktvärdena. Avstegen genomförs stegvis, med en tydlig motivering. I första hand tillämpar vi avsteg från att uppfylla riktvärden utomhus, exempelvis utomhus vid fasad på byggnadens övre våningsplan.

Bullerskyddsåtgärder i väg- eller järnvägsplan

Trafikverket tar fram ett förslag till bullerskyddsåtgärder i väg- eller järnvägsplanen, och samråder med dem som berörs av förslaget. I planbeskrivning och plankarta redovisas de bullerskyddsåtgärder som behövs för den planerade infrastrukturen. När planen fastställs innebär detta ett beslut om att bygga skydd nära vägen eller järnvägen samt ett erbjudande om åtgärder nära fastigheten (åtgärder på fasad eller uteplats) för bullerberörda fastigheter som har markerats på plankartan med skyddsåtgärder. Vid mycket kostsamma åtgärder, eller om det är svårt att uppnå en acceptabel ljudnivå inomhus, kan Trafikverket i stället erbjuda att köpa fastigheten. I dessa fall redovisar plankartan de skyddsåtgärder som erbjuds om fastighetsägaren
tackar nej till inköp.

Trafikverket bekostar åtgärder nära fastigheten i de fall det behövs för att få ett fullgott bullerskydd enligt de riktvärden som Trafikverket följer. Trafikverket står för kostnaden men ägandet och ansvaret för drift och underhåll övergår därefter till fastighetsägaren. Om en fastighetsägare tackar nej till sådana åtgärder, kvarstår dock erbjudandet för en framtida åtgärd.

Genomförande av bullerskyddsåtgärder

När väg- eller järnvägsplanen är fastställd går Trafikverket vidare och projekterar åtgärderna i detalj. För åtgärder nära fastigheten innebär detta att vi besöker platsen för att ta in mer detaljerade uppgifter, exempelvis fasadkonstruktion och tjocklek, antal fönster, storlek på fönster, material, kulör med mera. Vi tar även fram ett detaljförslag på bullerskydd av uteplats. Vi handlar sedan upp en entreprenör som genomför åtgärderna. Även entreprenören behöver komma in och mäta för att kunna tillverka eller beställa exempelvis fönster i rätt dimensioner. Åtgärder nära fastigheten kan genomföras i ett tidigt skede av ombyggnaden av infrastrukturen, vilket kan minska störningar från buller som uppstår vid byggandet.

Skydd nära vägen eller järnvägen, till exempel bullerskyddsvall eller bullerskyddsskärm, byggs vanligtvis i samband med att vägen eller järnvägen byggs. Dessa åtgärder är svåra att genomföra i ett tidigt skede eftersom de kan hindra byggandet av vägen eller järnvägen.

Tiden från utredning till att Trafikverket genomför åtgärder kan variera och beror på hur komplex och omfattande åtgärden är, om ändringar tillkommer, om det finns politiska beslut eller om planen överklagas.

 

 

 

Frågor och svar

Här kan du läsa de vanligaste frågorna och svaren för projektet.

Järnvägen, Ostkustbanan, inklusive Ådalsbanan är ett strategisk viktig stråk i Sverige och för Europas transportsystem för gods- och persontrafik. Flera nya mötesstationer och flera spårbyten de senaste åren har bidragit till en robustare bana med förbättrad punktlighet. Det kvarstår dock brister och stråket Gävle-Sundsvall är utpekat i nuvarande Nationell plan för 2018-2029 på grund av bristande kapacitet.

Genom att anlägga ett nytt dubbelspår ökar kapaciteten och restiderna minskar. Banan blir kortare och tågen kan köra betydligt fortare eftersom man inte behöver vänta in mötande tåg.

Ostkustbanans dubbelspår planeras i ny sträckning genom Gävle och samlokaliseras med E4 så långt det är möjligt. Även godsspåret för Norra Stambanan får ny sträckning.

I närheten av sjukhuset planeras för en ny regional tågstation, Gävle Västra. Placeringen av stationen blir vid spårområdet, mellan sjukhusets helikopterplatta och trafikplats Sätra. Det blir även ett vändspår på Bergslagsbanan vid tågsstationen och därefter viker Ostkustbanan, samt godsspåret, av norrut och passerar Hamnleden och E4 på en ny järnvägsbro. Hamnleden och E4 behöver därför sänkas och byggas om.

oversiktskarta, gavle C-gavle V

Den framtida sträckningen av Ostkustbanan mellan Gävle-Sundvall har utretts under flera år med målet att öka kapaciteten, korta restiden samt möjliggöra regional förstorning och hållbara resor. I ett tidigt skede utreddes vilken korridor som bäst uppfyller målen för projektet, och den västra korridoren valdes för sträckan Gävle-Kringlan.

Grundförutsättningen för nydragning av järnväg är att den ska ges ett sådant läge och utformas på ett sådant sätt att ändamålet uppnås med minsta möjliga intrång och olägenhet till en skälig kostnad. Ett stort antal linjer har analyserats inom den valda korridoren och utifrån dessa har vi landat i den spårlösning som nu föreslås.

Spåren är placerade efter krav på både hastighet och tekniska förutsättningar i järnvägsanläggningen. Hänsyn har tagits till befintliga vägar som trafikplats Gävle Norra och Hamnleden. Naturvärden och grundvattentäkten har också beaktats i förslaget. Placeringen av ny station Gävle Västra, med närhet till Gävle sjukhus, har varit en förutsättning liksom befintlig Bergslagsbana och en framtida flytt av den.

Trafikverket har valt att göra två delprojektet av sträckan Gävle C-Kringlan, Gävle C-Gävle Västra och Gävle Västra-Kringlan. För Gävle C-Gävle Västra har arbetet startat att ta fram en järnvägsplan. Vi är i ett tidigt skede av samrådshandlingen och har precis tagit fram en spårlösning för ny järnväg mellan Gävle C och en punkt väster om E4. Det innebär att vi har en lösning för järnvägsspårens placering men att spårens läge kan komma att justeras något i senare skede. 

Markanspråk tillkommer för servicevägar, teknikbyggnader, etableringsytor och passager. Projekteringen blir succesivt mer detaljerad och våren 2023 planerar vi ett samråd på orten. Till dess kommer Trafikverket att ha tagit fram en samrådshandling där det framgår förslag till markanspråk samt ett utkast till miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I samband med samrådet ges möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter.

Ombyggnad av ostkustbanan klassas som nybyggnad. Trafikverket beräknar ljudnivån utifrån planerad järnväg, framtida trafikering och omgivande terräng och bebyggelse. För att avgränsa vilka byggnader som är bullerberörda av järnvägsplanen görs först beräkningar med trafik endast inom järnvägsplanens gränser.

Byggnader som till följd av trafik inom planområdet beräknas få ljudnivåer över riktvärden för trafikbuller utreds vidare. I den fortsatta utredningen tas även statlig trafik utanför planområdet med för bedömning av åtgärdsbehov. Trafikverket tar fram ett förslag på bullerskyddsåtgärder som behövs för den nya järnvägen. Det kan vara spårnära åtgärder så som bullerskyddsvall eller bullerskyddsskärm eller fastighetsnära såsom bullerskyddad uteplats och/eller fasadåtgärder.

Bergslagsbanan från Gävle C kommer flyttas lite norrut för att ansluta till den nya stationen Gävle Västra. Efter Gävle Västra så ansluter spåret till befintlig Bergslagsbana öster om plankorsningen i Lexe. Genom Hagaström är Bergslagsbanan oförändrad.

I projekt ingår att bygga ett godsspår som går parallellt med Ostkustbanan strax väster om E4. Delar av godstrafiken på befintlig Bergslagsbana kommer att flyttas över till det nya godsspåret.

Det är kapacitetsbrist på Bergslagsbanan och det finns en stark önskan att bygga nytt dubbelspår från Gävle Västra till Forsbacka. Tänkt placering är parallellt med nya Ostkustbanan från Gävle C till strax väster om E4, därefter viker en framtida Bergslagsbana av västerut tills den ansluter i befintligt spår vid Forsbacka. Idag finns det inte någon finansiering i nationell transportplan för att genomförande av detta. 

Ny nationell transportplan beslutas av regeringen 2022. Kommer Bergslagsbanan med där så är ambitionen att den ska vara färdigbyggd år 2032. 

Norra stambanan mellan Gävle-Ockelbo får samtidigt som Ostkustbanan en ny sträckning i form av enkelspår. Det går parallellt med nytt dubbelspår ut från Gävle Västra och ansluter till befintlig sträckning söder om Testeboån. Befintligt spår som ersätts av nysträckning kommer att rivas. Geografiskt rivs befintliga Norra stambanan mellan Strömbro och där Norra stambanan korsar E4:an vid Testeboån.

Befintlig Ostkustbana ska vara kvar så länge Gävle Godsbangård är kvar i befintligt läge och ska trafikeras av godstrafik. Persontrafiken kommer att trafikera det nya dubbelspåret.

Trafikverkets utgångspunkt och ambition är att inga bostadsfastigheter ska behöva lösas in. I det tidiga skede vi nu är i verkar detta vara möjligt och i den fortsatta projekteringen av järnvägsanläggningen kommer det att säkerställas. Det kommer också att säkerställas att vi med hjälp av bullerskyddsåtgärder kan klara riktvärdena för buller.

I dagsläget ser vi att några fastigheter med verksamheter kommer att påverkas av spårlösningen. Dialog med berörda fastighetsägare pågår. 

Nej, övergången kommer att vara som den är idag.

De nya spåren för Bergslagsbanan kommer att ansluta till befintliga spår öster om järnvägsövergången till Lilla Lexe. I samband med järnvägsplanen kommer risker i bygg- och driftskedet knutna till den planerade anläggningen att utredas. Om det av säkerhetsskäl behövs ytterligare åtgärder hanteras det inom projektet. Vid en utryckning har räddningstjänsten kommunikation med trafikledningen som då möjliggör passage av spåren.

Redan år 2022 kommer förbättringar av befintlig bomanläggning i Lilla Lexe att genomföras. När den nya stationen Gävle Västra har byggts så kommer bommarna vid järnvägsövergången till Lilla Lexe inte att ligga nere när tågen står stilla på station Gävle Västra. Bommarna fälls ner först när tågen är klara för avgång.

I arbetet med att projektera omkringliggande delar av järnvägsanläggningen som teknikhus, servicevägar, bullerskyddsåtgärder mm kommer hänsyn till natur- och rekreationsvärden att tas så långt det är möjligt. Tillfällig påverkan under byggtiden kan dock förekomma och tillgängligheten kan periodvis vara begränsad. 

Projektet är fortfarande i ett tidigt skede och under 2022 har vi kommit så långt att vi kan berätta hur grönytorna påverkas. Då kommer det att finnas plankartor och illustrationskartor att titta på.

Kontakt

Ragnhild Brändeskär

Projektledare

Telefon: 010-124 24 49

Helena Stropp

Markförhandlare Gävle C-Gävle V

Telefon: 010-123 73 71

Sibel Pichler

Markförhandlare Gävle-Kringlan

Telefon: 010-123 48 67