Logga in
Logga in

Vatten får droppa in när vi bygger bergtunnlar

Under tiden vi bygger tunneln får det läcka in vatten och förekommer i alla tunnelbyggen som sker under grundvattennivån. Det får även läcka in vatten efter att tunneln är klar och används, men inte för mycket.

När vi bygger tunnel under grundvattennivån läcker det alltid in vatten!

Via sprickor i berget kommer det in mer eller mindre mängd vatten in i tunnlarna på de sträckor tunnlarna ligger under grundvattennivån. Det som händer är att när tunnelbygget träffar på de sprickor som finns naturligt i berget läcker det in vatten i tunneln. Om det läcker in för mycket vatten kan grundvattennivån sjunka och omgivningen påverkas. Därför blir den viktigaste åtgärden att täta berget runt tunnlarna så att det inte läcker in för mycket.

Vi ska göra så liten påverkan som möjligt

Villkoren vi ska följa under byggtiden regleras i en så kallad åtgärdstrappa, det betyder att vi ska sätta in åtgärder allt eftersom för att påverka så lite som möjligt. Till exempel får det inte läcka in för mycket vatten i tunneln, då riskerar grundvattennivån att sjunka och det blir sättningar i omgivningen. När tunneln är klar och ska börja användas, i det så kallade driftskedet, det är då miljödomen blir viktig – det är den som styr hur mycket vatten det får läcka in.

När tunnel byggs under grundvattenivån läcker det alltid in vatten. På de sträckor tunnlarna ligger under grundvattennivån kommer det in vatten via sprickor som finns naturligt i berget. Det som händer är att när tunnelbygget träffar på de sprickor som finns naturligt i berget läcker det in vatten i tunneln. Det får läcka in vatten, men inte för mycket.

Den viktigaste åtgärden är att täta sprickorna i berget runt tunnlarna

Även om vi genomför undersökningar och gör prognoser över bergets utformning innan byggstart vet vi inte alltid hur ett berg beter sig när man börjar spränga i det. På vissa delar läcker det in mer än vad vi hade förutspått.

Där vi har utmaningar med att mer vatten än förväntat läcker in i tunneln har vi gjort omfattande tätning av berget. Det har fungerat bra, förutom på delar av sträckan mellan Grimsta IP och Vinsta, i västra Stockholm.

Omfattande tätning av tunnlarna

På de sträckor som krävde mer tätning än vad vi planerat för arbetar vi löpande med att utveckla och utvärdera utförandet samt uppgradera de tekniska lösningarna. Tätningsarbetet är mycket omfattande och följs noga upp enligt de villkor som mark- och miljödomstolen beslutat om.

– Vi har bland annat testat andra cementblandningar för att täta berget. Vi har också tätat mer, gjort fler mätningar och inspektioner och fortsätter arbetet med stor försiktighet och justerade metoder för att göra så liten påverkan på närområdet som möjligt, berättar Niclas Lindkvist, projektledare på Trafikverket inom projekt E4 Förbifart Stockholm.

Om tätning inte blir tillräcklig

För att skydda närområdet från sättningar och för att motverka låga grundvattennivåer fyller vi på med mer vatten i jorden eller i berget, så kallad infiltration. Infiltration innebär att man tillför vatten till ett grundvattenmagasin, genom en brunn.

-          Syftet med infiltration är att motverka en grundvattensänkning. Genom att man infiltrerar vatten kan man hålla uppe grundvattennivåerna. Infiltration av vatten är en vanlig skyddsåtgärd när man bygger tunnlar under jord. Trafikverket följer hela tiden upp hur arbetet påverkar omgivningen och vi strävar efter att hitta effektiva åtgärder för att skydda närområdet, avslutar Niclas Lindkvist, projektledare på Trafikverket inom projekt E4 Förbifart Stockholm.

Vi kontrollerar regelbundet vattnet som läcker in i tunnlarna

För att noga följa upp om våra arbeten påverkar omgivningen har vi ett tydligt kontrollprogram där vi konstant mäter vattennivåer i tunneln, vibrationer från sprängningar med mera. Vi mäter både inne i tunnlarna och utanför.

Här kontrollmäter vi genom att leda vattnet till vallar och mäta flödet förbi vallen.