Slussar i Trollhätte kanal Kulturmiljöspecialisten värnar slussarnas unika miljö
Hur kan vi bygga nya slussar och samtidigt ta tillvara de unika historiska miljöerna i de gamla slussområdena? Det har projektets kulturmiljöspecialist Kristina Wallman i uppgift att bevaka.
För att bygga nya slussar krävs en mängd olika specialistkompetenser. Du har tidigare kunnat läsa om geoteknikern Andris Vilumsons i vår serie om slussprojektets specialister – näst på tur står kulturmiljöspecialisten Kristina Wallman.
En kulturmiljö är en plats med historiskt innehåll av något slag: det kan vara fornlämningar, bebyggelse eller miljöer som har anknytning till historiska händelser och traditioner. Slussområdena i Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg har gott om alltihop.
– Slussarna i Trollhätte kanal är oerhört komplexa och rika kulturmiljöer med många lager av historia, säger Kristina Wallman.
När vi planerar ett bygge i en sådan här miljö gäller det att gå försiktigt fram. Vad är bevarandevärt, vad omfattas av särskilda skyddsregler och vad är extra viktigt för människor av i dag i områdena?
Riksintresse i Trollhättan och Vänersborg
I Trollhättan och Brinkebergskulle är slussområdena klassade som riksintresse för kulturmiljö – de ses alltså som så pass unika ur kulturmiljöperspektiv att de är av intresse för hela landet att bevara. Slussarna i Trollhättan är dessutom statligt byggnadsminne, vilket betyder att regeringen har bestämt att de ska skyddas eftersom de är en viktig del av kulturarvet.
– Det statliga byggnadsminnet i Trollhättan innefattar både själva slussarna och ett stort antal byggnader. Jag tittar på hur vi bäst kan ta tillvara och skydda de värden som finns i den här miljön, säger Kristina Wallman.
Rent praktiskt kan det handla om att flytta byggnader som hamnar i vägen för de nya slussarna, eller om att anpassa utformningen av de nya konstruktionerna.
– Det är speciellt för de gamla slussområdena att både helhetsmiljöerna och de faktiska konstruktionerna är känsliga för förändring. Dessutom finns det väldigt stora upplevelsevärden. Alla de tre slussområdena är miljöer som används och uppskattas av kommuninvånarna, så vi måste vara varsamma med hur vi löser de utmaningar som finns, säger Kristina Wallman och fortsätter:
– Själva verksamheten på platsen, alltså sjöfarten, utgör också en central del av kulturmiljön. Utan fritidsbåtar och lastfartyg blir kanalområdet något helt annat än det är i dag.
Vad är det roligaste med att vara kulturmiljöspecialist?
– Det är att få lära sig om olika typer av miljöer och om de olika typer av verksamheter som påverkat hur miljöerna vuxit fram och utvecklats. Att ha möjlighet att påverka storskalig planering och försöka minska ingrepp och skador på känsliga miljöer och byggnader är också en viktig uppgift, liksom att få in ”mjuka” värden som kulturmiljöfrågor i tekniska sammanhang – det är betydelsefullt ur samhällsbyggnadssynpunkt.
Några andra yrkeskompetenser inom slussprojektet
- Vibrationshandläggare – studerar vibrationer (från till exempel sprängningar) som kan vara skadliga för byggnader, mark och brunnar, eller vibrationer som är störande för människor.
- Bergteknikprojektör – studerar bergkvalitet och beräknar volymer, designar utformning av bergschakt och bedömer förstärkningsbehov.
- Vattenekolog – studerar fisk, bottenmiljöer och vattenkvalitet ur ekologisk synvinkel. Utreder vattenekosystem i planeringsskedet och föreslår åtgärder för att påverka så lite som möjligt.
- Lots – erfaren nautiker som i grunden är sjökapten och som därefter genomgått lotsutbildning. Lotsar hjälper till med att navigera fartyg genom svåra passager och till och från hamn.
- Fastighetsansvarig – samordnar och ansvararar för markåtkomstfrågor, till exempel fastighetsrättsliga avtal, förhandlingar om ersättning, skadereglering och tvister.
…med flera.