Slussar i Trollhätte kanal Möt geoteknikern som garanterar grunden
Slussteknik, kulturmiljö och geoteknik – det krävs många specialistkompetenser för att kunna bygga nya slussar. Geoteknikern Andris Vilumsons är först ut i serien där du får möta några av projektets specialister.
Slussar är inget som byggs särskilt ofta i svenska vatten – senast var när Hammarbyslussen i Stockholm byggdes för drygt 90 år sedan. Dagens slussar i Trollhätte kanal byggdes 1916 och är alltså mer än 100 år gamla. För att de nya slussar som nu planeras ska hålla minst lika länge finns specialistkompetenser av många och skiftande slag kopplade till projektet.
Specialist på jordens egenskaper
Andris Vilumsons är en av projektets geotekniker. Geotekniker är specialister på jordens egenskaper och räknar ut hur konstruktioner i jord ska bli stabila och hållbara. Till exempel tittar de på hur man ska bygga för att jorden inte ska skreda iväg och hur marken ska stöttas för att det man bygger inte ska sjunka ner i jorden när det är klart.
I ett första skede tittar geoteknikern på kartor och tidigare undersökningar som gjorts av mark och grundvatten i området där man ska bygga. Om det behövs görs fler markundersökningar och prover som undersöks i geotekniska laboratorier. Utifrån materialet tar geoteknikern fram en jordmodell som visar hur förutsättningarna ser ut för att bygga på just den platsen. Modellen visar också om det kommer att krävas förstärkningsåtgärder av något slag.
– Inom slussprojektet i Trollhätte kanal kommer vi geotekniker främst in i bilden vid breddningen av älven. Det kommer att behöva grävas bort stora mängder lera i slänterna utmed älven, där stabiliteten är dålig redan i dag. För att öka hållfastheten och minimera risken för skred blandas leran med kalk och cement. Då blir den styvare och klarar belastningen från sidan när vi börjar gräva, berättar Andris Vilumsons.
Kvicklera kräver försiktighet
– I Lilla Edet är situationen extra känslig eftersom det finns en hel del kvicklera där. Kvicklera är relativt fast så länge den ligger stilla men så fort man börjar röra i den tappar den all sin hållfasthet och blir trögflytande i konsistensen, ungefär som sirap. Det kan få stora konsekvenser om man inte är väldigt försiktig. Man får arbeta enligt ett speciellt mönster och flytta runt och arbeta med mindre bitar i taget så att kalk- och cementförstärkningen hinner härda.
Vad har du jobbat med tidigare?
– Jag har varit med länge och har bland annat varit inkopplad som specialist i många projekt i Göteborgs stad, som Skeppsbron, Frihamnen och Kvibergsstaden.
Några andra yrkeskompetenser inom slussprojektet
- Vibrationshandläggare – studerar vibrationer (från till exempel sprängningar) som kan vara skadliga för byggnader, mark och brunnar, eller vibrationer som är störande för människor.
- Bergteknikprojektör – studerar bergkvalitet och beräknar volymer, designar utformning av bergschakt och bedömer förstärkningsbehov.
- Vattenekolog – studerar fisk, bottenmiljöer och vattenkvalitet ur ekologisk synvinkel. Utreder vattenekosystem i planeringsskedet och föreslår åtgärder för att påverka så lite som möjligt.
- Lots – erfaren nautiker som i grunden är sjökapten och som därefter genomgått lotsutbildning. Lotsar hjälper till med att navigera fartyg genom svåra passager och till och från hamn.
- Fastighetsansvarig – samordnar och ansvararar för markåtkomstfrågor, till exempel fastighetsrättsliga avtal, förhandlingar om ersättning, skadereglering och tvister.
…med flera.