Västra Götaland Ny järnväg mellan Göteborg och Borås
Regeringen har pausat arbetet i Göteborg–Borås till och med 30 september 2023. Efter pausen får vi ett nytt beslut från regeringen och då vet vi mer om hur vi kan fortsätta planeringen.
Vad?
Varför?
Nuläge
Om projektet
Göteborg–Borås är ett av Sveriges största pendlingsstråk. Många väljer idag att pendla med bil eller buss framför tåget eftersom tåget tar lång tid och har få avgångar. Detta gör att det blir trångt i trafiken, både på de stora vägarna och i städerna.
Regeringen har pausat arbetet med den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås till och med 30 september 2023. Efter pausen kommer ett nytt beslut från regeringen om hur järnvägen ska utvecklas i stråket Göteborg–Borås.
Vad händer med lokaliseringsutredningen?
2019 inledde vi på uppdrag av regeringen en lokaliseringsutredning. I utredningen tog vi fram en korridor som visar var en ny järnväg mellan Göteborg och Borås skulle kunna gå. Lokaliseringsutredningen visade vi upp i en granskning våren 2022 och de synpunkter som då kom in har vi bemött och samställt i ett granskningsutlåtande. I tidplanen nedan finns fördjupad information om lokaliseringsutredningen. Du kan läsa granskningsutlåtandet och hela lokaliseringsutredningen under rubriken Dokument.
Tidplan
När vi planerar en ny järnväg följer vi en planläggningsprocess som regleras av lagen om byggande av järnväg, processen sker i flera olika steg.
2000
Banverket presenterade en idéstudie för Kust till kustbanan delen Göteborg–Borås. Det regionala resandet hade ökat kraftigt och järnvägsnätet hade stora brister avseende kapacitet. I studien bedöms bland annat hur olika lösningar passar in i en framtida Götalandsbana. Studien låg till grund för kommande förstudier där mer detaljerade analyser skulle göras.
2001–2010
Banverket genomförde en förstudie för Mölnlycke–Rävlanda/Bollebygd och därefter en järnvägsutredning för samma sträcka. För sträckorna Almedal–Mölnlycke och Bollebygd–Borås togs förstudier fram.
2010
Planeringen av ny järnväg mellan Göteborg och Borås pausades när regeringen 2010 beslutade om ny nationell plan för transportsystemet 2010–2021, där det inte fanns några pengar för projektet.
2011–2012
På uppdrag av regeringen, genomförde Trafikverket under 2011–2012 kapacitetsutredningen ”Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder – förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot 2050”. Uppdraget omfattade en analys av vilka effektiviserings- och kapacitetshöjande åtgärder som kan genomföras på det statliga järnvägsnätet, vägnätet samt sjöfart och luftfart. Uppdraget omfattade också en analys av utvecklingen av transportbehovet fram till år 2050, samt en analys av nya stambanor för höghastighetståg. I kapacitetsutredningen konstateras att det förutom åtgärder på befintliga Södra och Västra stambanan krävs nybyggnadsåtgärder för att öka kapaciteten i järnvägssystemet som helhet. För att möta den kraftiga trafikökning som väntas till år 2050, rekommenderar Trafikverket i kapacitetsutredningen, att påbörja en separering av olika slags tågtrafik för att uppnå ett effektivare kapacitetsutnyttjande och mindre sårbarhet. Separeringen föreslås ske genom att nya banor byggs med start i ändpunkterna i anslutning till storstäderna, med möjlighet att kopplas samman till ett sammanhängande nät.
2014–2017
Sverigeförhandlingen var ett regeringsuppdrag som pågick under åren 2014–2017 med syftet att avtala om ökat bostadsbyggande genom utbyggnad av infrastruktur. En huvuddel av uppdraget var att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första järnväg för höghastighetståg mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. Sverigeförhandlingen pågick parallellt med Trafikverkets planering för nya stambanor och slutrapporten redovisades i december 2017.
2014
Regeringen beslutade om nationell plan för transportsystemet 2014–2025 och gav därmed klartecken för en ny järnväg mellan Mölnlycke och Bollebygd. Genom ett medfinansieringsavtal med Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och Borås Stad kunde också lokaliseringsutredningar på delarna Almedal–Mölnlycke och Bollebygd–Borås påbörjas.
2015–2017
Arbete startade 2015 med lokaliseringsutredningar för Almedal–Mölnlycke och Bollebygd–Borås samt järnvägsplan för Mölnlycke–Bollebygd. 2017 var lokaliseringsutredningarna klara för beslut. Det fattades dock inte något beslut om lokalisering efter att utredningar slutförts. Stora delar av arbetet längs sträckan parkerades istället 2017 i väntan på besked om fortsatt finansiering.
2018
Regeringen beslutade om nationell plan för transportsystemet 2018–2029 i vilken Göteborg–Borås var med som utpekat objekt.
Trafikverket tog ett inriktningsbeslut som beskriver hur Trafikverket ska driva arbetet med nya stambanor för höghastighetståg vidare. Inriktningsbeslutet innebar nya förutsättningar för Göteborg–Borås och Trafikverket valde därför att göra ett omtag för hela sträckan Göteborg-Borås i en samlad lokaliseringsutredning. För delen Göteborg–Borås pekas Mölndal, Landvetter flygplats och Borås ut som de stationsorter som är aktuella ur ett nationellt perspektiv. I beslutet anges också att Göteborg-Borås ska byggas för hastigheten 250 km/tim med ballasterat spår. Beslutet gjorde att de tidigare planläggningarna avbröts.
Lokaliseringsutredningen ska säkerställa en lokalisering som är lämplig med hänsyn till ändamålet och som ska kunna uppnås med minst intrång och olägenhet samt utan oskälig kostnad. I lokaliseringsutredningen identifieras, beskrivs och utvärderas alternativa korridorer för den framtida järnvägen. Utredningen utmynnar i ett förslag till korridor för den fortsatta planläggningen.
Juni 2019
Trafikverket påbörjade en ny lokaliseringsutredning för hela sträckan Göteborg–Borås utifrån de nya förutsättningarna. Planläggningsprocessen inleddes med framtagandet av ett samrådsunderlag. Dokumentet är ett underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte.
10 mars 2020 – 4 maj 2020
Samråd kring förutsättningar och hur den nya järnvägen påverkar miljö på ett övergripande plan inför länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan.
27 juli 2020
Länsstyrelsen beslutade att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
8 oktober 2020
Regeringen beslutade att ny järnväg mellan Göteborg och Borås ska tillåtlighetsprövas.
14 september 2020 – 6 november 2020
Samråd om förslag på korridorer och stationslägen för den nya järnvägen och om alternativ som vi utrett med som vi föreslog skulle väljas bort, samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning.
19 april 2021 – 11 juni 2021
Samråd om konsekvensbedömda korridorer och stationslägen. Utifrån den samlade kunskapen hade en sammanvägd bedömning gjorts och Trafikverkets förslag till rangordning av lokaliseringsalternativen presenterades.
I den här filmen kan du se Trafikverkets ställningstagande till rangordning av återstående lokaliseringsalternativ.
Klicka här för att se en större bild av kartan (pdf-fil, 4,1 MB)
25 februari 2022
Miljökonsekvensbeskrivningen godkändes av länsstyrelsen.
3 mars 2022 – 29 april 2022
Granskning av lokaliseringsutredningen. Granskningen är en sista formell fas då synpunkter kan lämnas. Efter granskningen kommer granskningssynpunkterna sammanställas i ett granskningsutlåtande.
18 oktober 2022
Granskningsutlåtandet färdigställs.
För vissa större väg- och järnvägsprojekt får regeringen förbehålla sig rätten att pröva tillåtligheten av en verksamhet enligt 17 kap. 3 § punkt 1 miljöbalken (1998:808). Regeringen kommer att bedöma om det med hänsyn till miljöbalkens regler är möjligt att bygga järnvägen inklusive de tekniska åtgärder, skydds- och säkerhetsåtgärder samt skadeförebyggande åtgärder som är nödvändiga.
Oktober 2020
Regeringen beslutade att ny järnväg mellan Göteborg–Borås ska tillåtlighetsprövas.
December 2022
Eftersom beslutet regeringen tog i december 2022 påverkar planeringen av den nya järnvägen har vi inte skickat utredningen till regeringen för tillåtlighetsprövning.
Regeringen fattade den 22 december 2022 beslut rörande nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. Göteborg–Borås var en del av de nya stambanorna.
Beslutet innebär att:
- Vi har avbrutit planeringen för de centrala systemdelarna av de nya stambanorna, mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping.
- Vi har avbrutit planeringen av den nya järnvägen mellan Hässleholm och Lund.
- Vi har pausat arbetet med den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås till och med 30 september 2023. Efter pausen kommer ett nytt beslut från regeringen om hur järnvägen ska utvecklas i stråket Göteborg–Borås.
Parallellt fick Trafikverket ett antal utredningsuppdrag av regeringen:
- Uppdrag att utreda hur järnvägen kan utvecklas i Skåne.
- Uppdrag att utreda hur järnvägen kan utvecklas i stråket Göteborg–Borås.
- Uppdrag att identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder i genomförandet av Ostlänken.
Dokument
På webbsidan Dokument hittar du handlingar som hör till Göteborg–Borås.
Upphandling
På vår upphandlingssida finns information om aktuella upphandlingar inom Göteborg–Borås samt bakgrundsmaterial och övrigt underlag.
Regeringsbeslut innebär förändringar för nya stambanor
Regeringen fattade den 22 december 2022 beslut rörande nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. Göteborg–Borås var en del av de nya stambanorna.
Beslutet innebär att:
- Vi har avbrutit planeringen för de centrala systemdelarna av de nya stambanorna, mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping.
- Vi har avbrutit planeringen av den nya järnvägen mellan Hässleholm och Lund.
- Vi har pausat arbetet med den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås till och med 30 september 2023. Efter pausen kommer ett nytt beslut från regeringen om hur järnvägen ska utvecklas i stråket Göteborg–Borås.
Parallellt fick Trafikverket ett antal utredningsuppdrag av regeringen:
- Uppdrag att utreda hur järnvägen kan utvecklas i Skåne.
- Uppdrag att utreda hur järnvägen kan utvecklas i stråket Göteborg–Borås.
- Uppdrag att identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder i genomförandet av Ostlänken.