Logga in
Logga in

Flera län Ostlänken, en del av nya stambanor

Ostlänken är en 16 mil ny järnväg mellan Järna och Linköping och den första delen av nya stambanor i Sverige. En utbyggnad av järnvägen som bidrar till ökad tillgänglighet, kortare restider och punktligare tåg.

Ostlänken – en järnväg för snabba tåg mellan Södertälje och Linköping

Trafikverket planerar en ny järnväg mellan Södertälje och Linköping.
Järnvägen ska heta Ostlänken, eftersom den ligger i östra delen av landet.
Här kan du läsa mer om Ostlänken.

Ostlänken blir en helt ny järnväg.
Den byggs särskilt för snabba tåg.
Målet är att fler människor ska kunna resa med tåg
och det ska vara snabbare och enklare.

Ostlänken kommer att få stationer på fem platser:

  • Vagnhärad
  • Nyköping
  • Skavsta (vid flygplatsen)
  • Norrköping
  • Linköping.


Ostlänken kommer att kopplas ihop med den gamla järnvägen på tre ställen:
i Järna, Norrköping och Linköping.

Trafikverket börjar bygga under 2024

Trafikverket börjar bygga Ostlänken en bit i taget.
Men det tar många år innan hela järnvägen är klar.
Det beror på att den ska ha många tunnlar och broar.

De första tågen på Ostlänken kommer att kunna gå år 2035.

När järnvägen är klar kommer det att finnas
dubbelt så många spår i området.
Det minskar risken för störningar i tågtrafiken.

Ostlänken blir en del av en längre järnväg

Ostlänken är den första delen av ett större järnvägsprojekt.
I framtiden ska det bli ett nytt system för nya stambanor
mellan våra största städer.

När hela den nya järnvägen är klar
kommer fler människor att kunna resa där.
De gamla tågspåren kommer att kunna användas
till att transportera varor i stället.

Tack vare Ostlänken kommer fler transporter att gå med tåg
i stället för med bilar och lastbilar som ger mer utsläpp än tåg.

 

Vad?

Ostlänken är en 16 mil ny järnväg mellan Järna och Linköping och den första delen av nya stambanor i Sverige.

Varför?

Nya stambanor innebär fler avgångar, kortare restid och punktligare tåg - vilket leder till större arbetsmarknadsregioner, smidigare arbetspendling och regional utveckling.

Nuläge

Planering och projektering av Ostlänken pågår för större delen av sträckan. Vi börjar bygga stambanan år 2024 och öppnar för trafik år 2035.

Om projektet

Den västra och södra stambanan är idag hårt belastade samtidigt som fler vill åka tåg och mer gods behöver transporteras. De nya stambanorna mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö ska byggas för snabba fjärr- och regionaltåg. Vi planerar att gods-och pendeltåg ska fortsätta trafikera de befintliga stambanorna.

Fler spår för olika hastigheter skapar kortare restider, punktliga och pålitliga tåg för både resenärer och näringsliv. Nya stambanor skapar nya gröna resmönster och ett närmare Europa. Det ger dig större möjligheter att bo, arbeta och studera där du vill. Det gör det också lättare att välja den hållbara resan.

Syntolkad version av filmen ovan. 

Kort fakta om Ostlänken

  • 16 mil dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping
  • 3 regioner (Stockholm, Södermanland och Östergötland)
  • 5 kommuner (Södertälje, Trosa, Nyköping, Norrköping och Linköping)
  • 5 nya resecentrum (Vagnhärad, Nyköping, Skavsta, Norrköping och Linköping)
  • 25 procent av Ostlänken byggs på bro eller i tunnel
  • Maximal hastighet för tågen på Ostlänken blir 250 kilometer i timmen
  • Preliminär byggtid 2024-2034, öppnar för trafik 2035
Kartan visar Ostlänkens sträckning från Järna till Linköping.

Kartan visar Ostlänkens sträckning från Järna till Linköping.

Här kan du se kartan i ett större format.

Nya stambanor

Den Södra och Västra stambanan är nationellt viktiga för person-och godstrafik. Banorna är idag hårt belastade och Trafikverket har i uppdrag att utreda och påbörja en utbyggnad av nya stambanor mellan Stockholm, Göteborg och Malmö för att avlasta och skapa plats för fler tåg. Utbyggnaden sker etappvis och startar med deletapperna Ostlänken, Göteborg-Borås och Hässleholm-Lund.

Utbyggnaden av nya stambanor sker etappvis. De färgade linjerna visar de tre första deletapperna för nya stambanor; Ostlänken, Göteborg-Borås och Hässleholm-Lund.

Här kan du se kartan i ett större format.

Klicka på länkarna för att läsa mer om nya stambanor och de andra deletapperna; Göteborg-Borås och Hässleholm-Lund.

Nyheter

Prenumerera på nyhetsbrev

Prenumerera på Ostlänkens digitala nyhetsbrev och följ vad som händer när vi planerar och bygger den första delen av Sveriges nya stambanor.

Filmer

På Trafikverkets YouTube-kanal kan du se filmer om projektet. Följ gärna Ostlänkens spellista där.

Tidsplan

Här kan du läsa mer om vad vi har gjort och var vi befinner oss just nu i planeringen och byggandet av Ostlänken. Du hittar mer detaljerad information på sidorna för respektive kommun.

Trafikverket tar fram en förstudie för Ostlänken. Länsstyrelsen i Södermanlands län, i samråd med Länsstyrelsen i Stockholm- och Östergötlands län, tar beslut om att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

År 2018 tar regeringen beslut om tillåtlighet, vilket fastställer korridoren mellan Järna och Tallboda där vi får bygga Ostlänken. Beslutet innebär att vi kan gå vidare med upprättande av järnvägsplaner enligt den lagreglerade planeringsprocessen i lag om byggande av järnväg.

Innan vi kan börja bygga Ostlänken krävs noggrann planering, många utredningar, undersökningar och ett flertal tillstånd. Vi tar fram järnvägsplaner som är en detaljerad beskrivning av hur sträckningen av järnvägen ska se ut, och hur den ska byggas. Planerna ska även innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB beskriver den miljöpåverkan som en planerad verksamhet kan medföra. Vi förbereder även miljöprövning av vattenverksamhet och ser till att arkeologiska undersökningar genomförs. Löpande under planeringens gång samråder vi med berörda om den nya järnvägen. 

Ostlänkens sträckning är indelad i 13 järnvägsplaner. Du kan läsa mer om järnvägsplanerna på sidorna om Ostlänkens sträckning genom respektive kommun. 

Granskning är det sista steget innan fastställelse och innebär att järnvägsplanerna går ut på remiss till berörda, till exempel närboende, sakägare, kommuner och verksamheter. 

Trafikverkets avdelning Juridik och planprövning fastställer om järnvägsplanerna är korrekt utformade och framtagna. När planen är fastställd finns alla tillstånd som behövs för att kunna bygga järnväg. 

Vi bygger Ostlänken etappvis och planerar att börja norrifrån där planeringen kommit längst. 

7 Ostlänken öppnar för trafik 2035

Miljö och hållbarhet

Här kan du läsa mer om hur vi jobbar med miljö och hållbarhet när vi planerar och bygger Ostlänken.

Som närboende kommer du att påverkas på olika sätt av den nya järnvägen. Det kan handla om ljud från tågtrafiken, en ny miljö, förändring av vägarna i ditt område eller olika typer av störningar under byggtiden. Vi arbetar för att störa så lite som möjligt.

Buller när vi bygger Ostlänken

Under byggtiden kommer Trafikverket regelbundet kontrollera att byggbullernivåerna inte överstiger gällande riktvärden. Vid behov utför vi bullerskyddsåtgärder under byggskedet för att kunna följa riktvärdena.

Buller när Ostlänken är klar

Olika faktorer påverkar bullerspridningen, till exempel markens topografi, hur högt järnvägen ligger i terrängen, skärmningar av byggnader och marktyp. Vi beräknar bullernivåerna utifrån dessa faktorer, tillsammans med tågtyp, hastighet och antal tåg. Bullerskyddsåtgärder fastställs i järnvägsplanen för att klara gällande villkor. Aktuella åtgärder kan vara att vi bygger bullerskyddsskärmar eller vallar nära järnvägen eller åtgärdar fönster och fasad på ditt hus. 

Vi kommer också att göra beräkningar av förväntade stomljudsnivåer och vibrationer utmed Ostlänkens sträcka. Stomljud och vibrationer uppstår i olika utsträckning beroende på markförhållanden, grundläggning av banan och grundläggning av byggnader.

Ostlänken passerar genom ett rikt och varierande landskap. Här finns många värdefulla naturmiljöer som är viktiga för både biologisk mångfald och ekosystem av olika slag. Dessa miljöer ska vi värna och bevara.

Så arbetar Ostlänken förebyggande för minska påverkan på naturen

När vi planerar och bygger en järnväg strävar vi efter att undvika skada på skyddade miljöer och arter så långt det är möjligt. Utgångspunkten är att järnvägen ska anpassas i och samspela med sin omgivning så bra som möjligt så att önskade karaktärer och funktioner i landskapet i så stor utsträckning som möjligt kan bestå, utvecklas eller till och med skapas.

Genom att utforma järnvägen med medvetna och förebyggande skyddsåtgärder kan vi värna ekologiska samband och känsliga naturmiljöer. Ett konkret exempel på skyddsåtgärder är att stängsla in järnvägen och bygga viltpassager, så att djuren kan ta sig över eller under järnvägen på ett säkert sätt. Ett annat exempel är att förse kabelbrunnar med så kallad grodutrymning, så att grodor och andra små djur inte fastnar. Ett exempel på hur vi arbetar för att minska att järnvägen skapar hinder i landskapet är att vi till stor del bygger järnvägen i närheten av E4, ett område som redan är påverkat av befintlig infrastruktur.

Så arbetar Ostlänken för att återskapa förlorade naturvärden

I de fall vi orsakar en kvarstående skada på utpekade naturvärden arbetar vi för att kompensera påverkan genom att återskapa förlorade värden, så kallad ekologisk kompensation. Det kan till exempel handla om att lägga ut avverkade ädellövträd för insekter att bo i vid solbelysta insektsmiljöer, att återskapa en stenmur, plantera alléträd eller skapa slingrande åar i landskapet.

Ekologisk kompensation får inte vara en förutsättning för de miljöprövningar som krävs för att vi ska kunna bygga järnväg. Det är först när ett projekt har prövats och fått tillstånd att bygga och påverka som beslut om kompensation blir aktuellt. Utöver den lagstyrda kompensationen eftersträvar vi generellt att tillföra naturvärden till landskapet för att uppnå de nationella miljömålen. Där det är möjligt försöker vi bland annat att återskapa natur längs järnvägsbanken slänter, utifrån landskapets geologiska och ekologiska förutsättningar.

Längs Ostlänken finns ett rikt innehåll av varierade kulturmiljöer som Trafikverket har ansvar för att samla in och förvalta kunskap om. Det gör vi bland annat genom att se till att arkeologiska utredningar och undersökningar genomförs.

Läs mer om vårt arkeologiska arbete

Ekologisk hållbarhet handlar om att det ska finnas hållbara förutsättningar för arters livsmiljöer, biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem. Naturen måste kunna återskapa resurser i minst samma takt som de används.

Vad innebär ekologisk hållbarhet för Ostlänken?

Arbetet för ekologisk hållbarhet innebär att vi gör aktiva, klimatanpassade och långsiktiga val i planeringen och genomförandet av Ostlänken. Den ekologiska dimensionen handlar om att förstå hur ekosystemen inom järnvägskorridoren bidrar till att upprätthålla livsnödvändiga funktioner, till nu levande och kommande generationer. Vi inventerar, analyserar och utreder de naturvärden som Ostlänken passerar för att skapa optimerade lösningar med hänsyn till lokala förutsättningar.

De här utredningarna ger oss kunskap om ekosystemen som möjliggör för ekologisk hållbarhet för Ostlänken:

  • Miljökonsekvensbeskrivning
  • Naturvärdesinventeringar
  • Kulturarvsanalyser
  • Fördjupad landskapsanalys

Ekonomisk hållbarhet innebär i korthet att ökningen av ekonomiskt kapital inte ska ske på bekostnad av en minskning i naturkapital eller socialt kapital.

Vad innebär ekonomisk hållbarhet för Ostlänken?

Ekonomisk hållbarhet handlar om att största samhällsekonomiska nytta och sociala värden kan uppnås till lägsta samhällsekonomiska kostnad och med hänsyn och anpassning till ekologiska och sociala värden. För att lyckas med detta krävs kostnadseffektiva och innovativa lösningar som ska vara hållbara och robusta över tid.

Dessa analyser ger kunskaper om möjligheten till ekonomisk hållbarhet för Ostlänken:

  • Analys av investeringskostnader för olika alternativ
  • Analys av samhällsekonomiska nyttor som järnvägen medför
  • Analys av samhällsviktiga ekosystemtjänster
  • Analys av järnvägens möjligheter att bidra till lokal och regional utveckling
  • Analys av att den nya järnvägen uppfyller kapacitetsbehov och robusthet

Analyserna utgör underlag för och redovisas i lokaliseringsutredning, järnvägsplaner och miljökonsekvensbeskrivningar.

Social hållbarhet handlar om alla människors möjligheter att få ett gott liv. Detta innefattar människors hälsa och välbefinnande, mänskliga rättigheter, social jämlikhet och rättvisa mellan individer och grupper.

Vad innebär social hållbarhet för Ostlänken?

Arbetet för social hållbarhet innebär att bedöma hur människor påverkas av den nya järnvägen. Det handlar om påverkan på människors livsmiljöer, inte minst boendemiljön, men även förutsättningar för rekreation, utbildning och försörjning.

Övergripande processer där vi arbetar med social hållbarhet:

  • I arbetet med den fördjupade landskapsanalysen identifieras landskapets olika förutsättningar.
  • I arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar görs utredningar om bland annat luftkvalitet, buller och vibrationer, risk och säkerhet samt rekreation – aspekter som är kopplade till människors hälsa och boendemiljö.
  • Inom ramen för planarbetet görs barnkonsekvensanalyser för att bedöma konsekvenser för barn och unga.
  • I gestaltningsprogrammet beskrivs åtgärder för att anpassa järnvägen till landskapet och människors liv.
  • Vid samråd för vi dialog med medborgare, myndigheter och andra intressenter för att både informera och få med allas kunskap och synpunkter när vi planerar och utformar järnvägen.

Mark och fastighet

När vi bygger en järnväg har vi rätt att ta marken som behövs i anspråk. Vår utgångspunkt är att vi ska göra så lite intrång på andras mark och ställa till med så lite problem för de boende som möjligt.

I takt med att vi kommit så långt i planeringen att vi vet hur mycket mark som behövs för den nya järnvägen, både tillfälligt och permanent, vet vi också i detalj vilka fastighetsägare som berörs och i vilken omfattning. Vi bjuder in dig som berörd fastighetsägare till samråd om järnvägsplanen under planeringens gång. Du kan också kontakta oss vid frågor och funderingar.

Trafikverkets markförhandlare är länken mellan projektet och dig som fastighetsägare som blir berörd av järnvägsbygget. Markförhandlarna ansvarar för att upprätthålla kontakten med fastighetsägare tills dess att den nya järnvägen är klar. Markförhandlarnas roll är också att se till att Trafikverket har tillgång till den mark vi behöver, tillfälligt under byggtiden och permanent för själva anläggningen. De är Trafikverkets representant i förhandlingar med enskilda fastighetsägare, kommuner och andra myndigheter.

Läs mer om vad som gäller när vi behöver åtkomst till mark för att bygga vägar och järnvägar.

För att minimera påverkan på mark, byggnader och verksamheter under byggtiden arbetar vi efter dessa tre steg.

Steg 1

Vi utreder byggets påverkan på mark, byggnader och verksamheter och hur bygget berör fastighetsägare, verksamhetsutövare och boende.

Steg 2

I dialog med fastighetsägare utreder vi åtgärder för att minimera negativa konsekvenser som kan orsakas av störningarna från våra byggarbeten. Det gör vi inom ramen för vad vi bedömer är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Förebyggande åtgärder kan vara bullerdämpande åtgärder, exempelvis mindre ombyggnationer, och tillfälliga lösningar för gång- och cykeltrafiken utanför en byggnad.

Steg 3

Vi jobbar kontinuerligt med att kontakta de fastigheter som påverkas mycket och kan vara i behov av en förebyggande åtgärd. I vissa fall behöver vi skriva avtal med fastighetsägare om åtgärder som vi behöver genomföra.

Vi arbetar ständigt för att vår påverkan på omgivningen ska vara så liten som möjligt. Om en skada trots allt uppstår på grund av våra arbeten, åtgärdar vi skadan eller ersätter den som drabbats. Exempel på skador som orsakas av störningar från byggarbetena är:

  • Skador på egendom – till exempel sättningar i husgrunden, skadade fönster och sprickor på hus och i bostäder.
  • Ekonomiska skador – till exempel inkomstbortfall i en rörelse.
  • Personskada – det innefattar i huvudsak fysiska skador.

Trots våra förebyggande åtgärder kan skada uppstå. Störningen som orsakat skadan ska vara av en viss typ – till exempel buller, vibrationer eller försvårat tillträde till affärslokal. Om du vill anmäla en skada ska följande krav vara uppfyllda.

  • Du ska kunna visa skadan. Det kan göras på flera sätt, till exempel med fotografier på skadan, kvitton för utgifter eller årsredovisningar.
  • Det ska finnas ett samband mellan vårt byggarbete, störningen och skadan. Du ska kunna visa att det är utbyggnaden av Ostlänken som har lett till störningen och skadan.
  • Du ska ha försökt begränsa skadan. Ett exempel är att du så tidigt som möjligt anmäler störningar och skador till Trafikverket.

För att anmäla en skada kontakta Trafikverkets Kontaktcenter.

Planering och tillstånd

Här kan du läsa mer om hur vi planerar arbetet med Ostlänken och vilka tillstånd som krävs.

Innan vi börjar bygga järnväg krävs noggrann planering och många utredningar. Vi behöver olika dispenser och tillstånd. Här kan du läsa mer om hur vår planering går till och när du har möjlighet att vara med och påverka.

Illustrationen visar planprocessen för att bygga järnväg.

Se illustrationen i ett större format.

Järnvägsutredning, tillåtlighet och linjeval

  • Järnvägsutredning innebär att vi beskriver olika alternativ och ett förslag för järnvägens sträckning i grova drag, även kallad korridor.
  • Tillåtlighet är ett regeringsbeslut som ger grönt eller rött ljus för Trafikverket att fortsätta utreda förslaget. Regeringen begärde in kompletteringar och i juni 2018 fick vi beslut med villkor.
  • Linjeval innebär att vi föreslår en sträckning av järnvägen inom definierad korridor.

Järnvägsplan

  • Järnvägsplanen är en detaljerad beskrivning av hur sträckningen av järnvägen ska se ut, och hur den ska byggas. Planen ska även innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB beskriver den miljöpåverkan som en planerad verksamhet kan medföra. I den finns även resultaten från samråden med.
  • Granskning är det sista steget i processen innan fastställelse och innebär att järnvägsplanen går ut på remiss till berörda, till exempel närboende, sakägare, kommuner och verksamheter.
  • Trafikverkets avdelning Juridik och planprövning beslutar om fastställelse, som innebär att järnvägsplanen är korrekt utformad och framtagen.

Miljöprövning vattenverksamhet

  • Vattenverksamhet är till exempel grävning, fyllning eller uppförande av anläggning i sjöar, diken, vattendrag eller annat vattenområde, tillfällig grundvattenbortledning vid djupa schakt och permanent grundvattenbortledning från tunnel och skärning.

  • Tillstånd till vattenverksamhet prövas av Mark- och miljödomstolen. Till ansökan om tillstånd hör bland annat en teknisk beskrivning för de anläggningar som medför vattenverksamhet samt en miljökonsekvensbeskrivning.

Var med och påverka järnvägens utformning

Samråd är en löpande process och fram till granskning är du välkommen att lämna synpunkter. Nedan finns information om när du kan vara med och påverka. Håll utkik här på vår webbplats och även efter annonser/kungörelser med inbjudningar i lokaltidningar.

  • Samråd inför linjeredovisning
  • Samråd inför beslut kring järnvägsplan
  • Samråd avseende vattenverksamhet och andra miljöprövningar 

Granskning av järnvägsplan

Innan järnvägsplanen skickas in för fastställelse har du som är sakägare en sista möjlighet att tycka till. Du får då ett brev med granskningshandlingar och beskrivning av hur du kan lämna synpunkter. 

 

Dokument

Klicka här för att ta del av dokument och handlingar för Ostlänken.

Frågor och svar

Här får du svar på några av de vanligaste frågorna om Ostlänken.

För att klara en ökad och mer pålitlig tågtrafik behöver vi både rusta upp befintlig järnväg och bygga ut vårt järnvägssystem. Upprustning av den svenska järnvägen är nödvändig men löser inte kapacitetsproblemet med överbelastade spår som skapar störningskänsliga banor.

Nya stambanor ger plats för fler tåg, mer effektivt underhåll och en robust och pålitlig järnväg. Nya stambanor med nya sträckningar ger plats för fjärr- och snabba regionaltåg. Samtidigt frigörs kapacitet för fler godståg och pendeltåg på de befintliga banorna. Det frigörs också tid i spåren till att utföra underhåll. Det skapar ett mer robust järnvägssystem och punktligheten förbättras.

På Ostlänken och de nya stambanorna kommer snabba fjärr- och regionaltåg köra.

Enligt Trafikverkets basprognoser för år 2040 beräknas mellan 76 och 132 persontåg trafikera Ostlänken per dygn, vilket motsvarar 3 till 5 tåg per timme och riktning.

Då den svenska tågmarknaden är avreglerad är det i slutändan tågoperatörerna som avgör vilka tågmodeller som kommer köpas in, hur många avgångar det finns passagerarunderlag för samt på vilka stationer dessa tåg ska stanna.

I Gerstaberg, norr om Järna, ansluter Ostlänken till Västra Stambanan. Vidare in mot Södertälje och Stockholm råder fortsatt kapacitetsbrist. Trafikverket utreder denna delsträcka för att bedöma behovet av kapacitetshöjande åtgärder för att få plats med fler tåg. Exempel på en kapacitetshöjande åtgärd kan vara att bygga ytterligare spår mellan Järna och Flemingsberg för att minska flaskhalsen in mot Stockholm. Arbetet med utredningen för denna delsträcka pågår utanför projekt Ostlänken och genomförs inom Trafikverkets planeringsavdelning för Region Stockholm.

Ostlänken och de nya stambanorna kommer byggas för hastigheter mellan 250 -320 km/h vilket kommer minska restiden inom Sverige. Restiden mellan Järna och Linköping beräknas bli 42 minuter utan uppehåll.

Klicka här för att läsa mer om hur restiden påverkas med direkttåg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.

Ostlänken passerar genom tre län, fem kommuner och tvärs genom ett dal- och slättlandskap med riksintressen, Natura 2000-områden och stora kulturhistoriska värden. Att hitta de bästa lösningarna för hur samhället ska utvecklas, var och hur järnvägen ska byggas, tar tid. Innan vi kan börja bygga krävs noggrann planering, många utredningar, undersökningar och ett flertal tillstånd. Löpande under planeringens gång ska vi också samråda med berörda om den nya järnvägen. Allt sker inom ramen för den så kallade planläggningsprocessen, som slutligen leder fram till flera järnvägsplaner.

Klicka här för att läsa mer om hur vi planerar arbetet med Ostlänken och vilka tillstånd som krävs.

Järnvägsutredningar för Ostlänken avslutades med att Trafikverket 2010 valde korridor för det fortsatta planeringsarbetet. Korridoren är det området som järnvägen kommer att gå inom.

I juni 2018 gav regeringen Trafikverket tillåtlighet enligt miljöbalken för den förordade korridoren. Det innebär att Ostlänken till stor del kommer att kunna byggas i nära anslutning till E4. Regeringens beslut ligger till grund för det pågående arbetet med planeringen och innehåller flera villkor som Trafikverket måste följa.

Transporter och resor med tåg ger små utsläpp av växthusgaser och är mer energieffektivt jämfört med andra trafikslag. Även om teknikutvecklingen gör att väg- och flygtrafikens växthusgasutsläpp också kommer att minska över tid så är spårtransporter mycket mer energieffektivt per personkilometer. Alla typer av byggande orsakar idag utsläpp av växthusgaser. Alternativet till att bygga ny järnväg är att bygga nya vägar, gator och landningsbanor för att klara en trafikökning till följd av en växande befolkning och det skulle också orsaka växthusgasutsläpp.

Så minskar vi klimatpåverkan under byggtiden

Trafikverket arbetar för att begränsa klimatpåverkan med ett långsiktigt mål att infrastrukturen ska vara klimatneutral senast 2045. På vägen till en klimatneutral infrastruktur finns flera delmål som omsätts succesivt i upphandlingskrav på konsulter, entreprenörer och materialleverantörer. Vi jobbar aktivt för att bygga med så lågt klimatavtryck som möjligt. Tillsammans med konsulter, entreprenörer och materialleverantörer undersöker vi hur vi kan sätta ännu hårdare och skarpare krav för att minska klimatpåverkan.

Ostlänken är den mest komplexa delsträckan i utbyggnaden av nya stambanor. Ostlänken skiljer sig från övriga delsträckor genom att den innehåller många stadspassager. Vi planerar att bygga Ostlänken tvärs genom ett dal- och slättlandskap, med omväxlande höjder och dalstråk. Det innebär att järnvägen behöver utformas i tunnel och på bro, som är kostsamt att bygga. Vi behöver också förhålla oss till villkor i Sveriges miljölagstiftning som påverkar utformningen av järnvägen och även kostnader. 

Komplexa projekt är kostsamma. I ett tidigt skede är det svårt att bedöma kostnader. I takt med att projekteringen kommer längre minskar osäkerheterna och kostnaderna blir tydligare.

Jobba hos oss

Ostlänken är Sveriges största infrastruktursatsning i modern tid och behöver ständigt nya medarbetare. Läs mer om våra lediga jobb och om Trafikverket som arbetsgivare.

Upphandling

Projekt Ostlänken kommer under flera år handla upp konsulttjänster, projekteringsuppdrag och entreprenader. Läs mer om aktuella och planerade upphandlingar, hur du blir leverantör och hur upphandlingsprocessen fungerar.

Följ vårt arbete

Du kan följa vårt arbete med Ostlänken i Trafikverkets sociala kanaler och genom att prenumerera på vårt digitala nyhetsbrev.