Flera län Kulturmiljö och arkeologi i Ostlänken

Om projektet

Inom Ostlänken jobbar vi med att tydliggöra och tillvarata landskapets kulturmiljövärden. Det krävs för att få tillstånd att bygga järnväg på ställen där det finns fornlämningar. En kulturmiljö är en plats eller miljö som visar på ett områdes historia och gör det möjligt för oss idag att kunna förstå människorna förr i tiden. Det är en av de mest betydande miljöaspekterna att hantera i Ostlänken och det finns ett rikt innehåll av varierade kulturmiljöer längst hela Ostlänken. Där finns höga vetenskapliga värden liksom bruks- och identitetsskapande värden. 

Vårt arkeologiska arbete

En del av vårt arbete är att samla in och förvalta kunskap om kulturmiljöer. Det gör vi bland annat genom att se till att arkeologiska utredningar och undersökningar genomförs. Inför att vi ska bygga Ostlänken görs troligen den största arkeologiska utgrävningen i Sveriges historia – ett arbete som kräver ett stort antal arkeologer.

Genom arkeologin får vi reda på var fornlämningar finns och var människor har verkat och bott i forna tider. Ostlänkens 16 mil långa sträcka går genom tre län – Stockholms, Södermanlands och Östergötlands län. Samtliga län har varit betydande platser för bland annat handel och bosättningar under sten-, järn- och bronsåldern och är det än idag.

Vi räknar med att arkeologer kommer att hitta kulturmiljömässigt värdefulla föremål och betydelsefull information längs hela sträckan, mellan Järna och Linköping. Först ut var Norrköping i och med bygget av Kardonbanan, den nya godsjärnvägen som skapar utrymme för Ostlänken genom Norrköping.

Arbetet med utgrävningarna påbörjades 2015. Vi beräknar att det arkeologiska arbetet i fält längs Ostlänken kommer att vara klart år 2027. Rapporteringsarbete pågår löpande, men är uppskattningsvis färdigt för hela Ostlänken 2029-2030.

Se filmen som beskriver vårt arkeologiska arbete längst Ostlänken. 

Syntolkad version av filmen ovan. 

Vem gör vad inom arkeologin?

Vi behöver tillstånd av länsstyrelsen för att bygga järnväg på platser där det finns fornlämningar. Det beror på att fornlämningarna är skyddade av kulturmiljölagen.  

Trafikverket är exploatör och ansöker om arkeologiska undersökningar till länsstyrelsen. Länsstyrelsen ansvarar för de arkeologiska undersökningarna och upphandlar arkeologiföretag som utför arbetet. Trafikverket bekostar och kontrollerar att de planerade arbetena utförs. I Trafikverkets tillåtlighetsbeslut av regeringen ingår att vi ska förmedla arkeologiska resultat. 

Fornlämningar undersöks i fyra steg

Varje fornlämning undersöks i upp till fyra separata steg.

• Steg 1-2: arkeologisk utredning i två etapper – arkivutredningar och sedan mindre arbeten i fält.
• Steg 3: arkeologisk förundersökning – fornlämningen avgränsas, dateras och beskrivs inför nästa steg.
• Steg 4: arkeologisk undersökning – fornlämningen undersöks i sin helhet och den avlägsnas.

Inför varje steg behöver vi göra en ansökan till länsstyrelsen, som tar beslut att en utredning eller undersökning ska genomföras. En vetenskaplig rapportering sker innan länsstyrelsen kan ta beslut om nästa steg.

Fornlämningar ger värdefull information om vår historia

Under steg 1-2, utredningsfasen, har det dykt upp betydligt fler fornlämningar än vad vi trodde från början. Arkeologer har hittat fynd som ger oss värdefull information om vår historia och den spännande resan fortsätter.

Enligt våra tidigare beräkningar skulle det finnas bosättningar i runt 20 procent av områdena längs Ostlänken där det görs arkeologiska undersökningar. Med facit i hand kan vi se att bosättningar har hittats i nästan 50 procent av områdena.

Platser och arkeologiska fynd

Under 2022 genomför arkeologer utredningar och förundersökningar längs stora delar av Ostlänkens planerade sträcka. I Södermanland undersöks främst boplatser från äldre stenålder. En undersökning av ett järnåldersgravfält norr om Vagnhärad påbörjades under våren. I Östergötland har lämningar från flera tidsperioder undersökts, allt från stenålder fram till 1700-talet. Där har ett flertal huslämningar påträffats samt en smedja daterad till 1500-tal till 1700-tal, som sannolikt hört ihop med en gård som hette Janstorp.

Under hösten 2022 ska en förundersökning göras av en större mängd fornlämningar längs Trosaåns dalgång. Här finns ett grav- och boplatsområde. Vi börjar undersöka Silla högar, vilken är en av de mest spännande platserna. Det är ett stort gravfält från yngre järnålder (vendeltid-vikingatid) med 40 synliga gravar. Norr om Silla högar finns en boplats och en gammal vägsträckning. Vid Åbro by finns boplats med härdar, stolphål, rännor, skärvsten och möjliga gravar. Fyndigheter av keramik och slagg har gjorts. År 1979-81 undersöktes ett grav- och boplatsområde i anslutning till Åbro by med 120 gravar, 252 härdar, 21 ugnar och 60 rännor. Boplatsen som nu undersöks är fortsättningen av denna.

Under 2021 gjordes en förundersökning av området runt Resebromosse, söder om Norrköping. En väldigt spännande plats. Redan på 30-talet hittades ett bronssvärd på platsen och i den tidiga arkeologiska utredningen inför Ostlänken påträffades en järnyxa från äldre järnåldern, som låg i en 17 meter bred förhistorisk väg. Under förundersökningen 2021 fann man bland annat fler förhistoriska vägar och en bronsbrynja som troligen är från vikingatiden.

På Malmölandet, norr om Norrköping, har arkeologer inför byggandet av Kardonbanan i Ostlänken hittat Ströja - platsen som varit en stormannagård från järnåldern, en vikingatida by och en forntida, viktig handelsplats. Här fann man bland annat sällsynta guldgubbar och forntida handelsmynt, samt vackert glas från fjärran.

Se filmerna om Ströja.