Järnvägstermer

A-E

Automatisk tågkontroll (ATC)
ATC är ett säkerhetssystem (signalsystem) som finns på nästan alla svenska järnvägar med persontrafik. Systemet övervakar att tågen håller rätt hastighet och förhindrar att ett tåg kör förbi en röd signal i händelse av att lokföraren inte skulle ingripa. ATC-systemet är planerat att fasas ut till förmån för ERTMS/ETCS (se förklaring nedan).

Balis
En del av järnvägens säkerhetssystem i form av en telekommunikationsutrustning som är placerad mitt i järnvägsspåret. Balisen sänder information om kommande bansträcka till ett passerande tåg. Alla tåg har en ATC-antenn som läser av de baliser som passeras. Minst åtta avläsningar måste registreras från varje balis.

Ballast
Ballast är makadam eller grus som ligger runt och under ett järnvägsspår. Ballast ingår i banöverbyggnaden och har till uppgift att fördela de krafter som överförs av trafik utan att banunderbyggnaden sviktar. Ballasten ska ge sliprarna ett fast och stabilt läge, både i höjd- och sidled så att spåren inte rör sig. Ballasten ska också ge en god dräneringsförmåga eftersom en för hög vattennivå i banöverbyggnaden kan ge upphov till problem. Ballasten ska även säkerställa en god ventilation så att rälerna inte blir för varma.

Bana
Bana är ett eller flera järnvägsspår för tågtrafik genom ett geografiskt område. I Sverige har banorna vanligtvis getts namn som speglar den geografiska landsdel de sammanbinder. Exempel på banor är:

• Norra stambanan
• Västra stambanan
• Södra stambanan
• Bohusbanan
• Dalabanan
• Mälarbanan
• Svealandsbanan

Mer information om Sveriges järnvägsnät finns här:
Sveriges järnvägsnät

Blocksträcka
Del av huvudspår på linjen som begränsas av två på varandra följande huvudsignaler (system H) eller signalpunktstavlor (system E2 och E3). Linjen kan innehålla en eller flera blocksträckor. En blocksträcka börjar och slutar alltid med en elektriskt isolerad rälsskarv (isolerskarv).

Driftplats
Ett avgränsat område av en bana som kan övervakas mer detaljerat av tågklarerare än vad som normalt krävs för linjen.

Elektrifierad bana
Av Trafikverkets spår är 84 procent elektrifierade, vilket gör resor på järnväg till ett klimatsmart sätt att resa. Totalt är 78 procent av Sveriges järnvägsnät elektrifierat, vilket gör det till ett av Europas mest elektrifierade – genomsnittet för EU-länderna är cirka 50 procent. De banor som inte har kontaktledning trafikeras främst med diesellok och dieseldrivna motorvagnar, men försök pågår med vätgasdrivna lok.

Läs mer om Elkraftsystemet - Bransch (trafikverket.se)

Enkelspår/dubbelspår/flerspår
Enkelspår är de banor där järnvägen består av ett spår vilket gör att tågen bara kan mötas på särskilda mötesstationer. Stora delar av järnvägsnätet är dock utbyggt med ytterligare ett spår. Dessa banor har då dubbelspår, där spåren delas upp i ett uppspår och ett nedspår. Runt våra storstäder finns på vissa sträckor både tre och fyra spår i bredd och dessa kallas flerspår.

European Rail Traffic Management System (ERTMS)
ERTMS är ett gemensamt trafikstyrningssystem för Europa och införs för att underlätta för gränsöverskridande tågtrafik. Systemet består av två delar: European Train Control System, ETCS, som är den utrustning som finns ombord och i marken, samt radiosystemet GSM-R.

Läs mer om ERTMS – nytt signalsystem - Bransch (trafikverket.se)

H-P

Hållställe
Plats med särskilt namn inom en driftplats avsedd för av- och påstigning.

Hållplats
Plats på linjen, avsedd för av- och påstigning, men utan att det finns någon växel eller rörlig bro i huvudspåret.

Huvudspår och sidospår
Huvudspår är spår avsedda för tågfärd och delas in i normalhuvudspår och avvikande huvudspår. Huvudspår som i allmänhet är den rakaste vägen genom växlarna på stationen.

Sidospår är andra tågspår än huvudspåret. Sidospår är inte är avsedda för tågfärd utan används för växling eller uppställning av vagnar. Sidospår kan vara ett helt bangårdsområde med endast lokala, olåsta växlar. Tågvägar som helt eller delvis går genom sidospår är sidotågvägar.

Huvudsignal 
En signalinrättning utmed en bana som visar optiska signalbesked till tågens lokförare, exempelvis "stopp" och "kör". I Sverige finns tre typer: huvudljussignaler, huvuddvärgsignaler samt semaforer. Alla signaler styrs med hjälp av ställverk.

Förutom huvudsignaler finns många andra signalinrättningar på järnvägen. På driftplatser finns alltid en infartssignal (från varje riktning), och ofta finns även utfartssignaler och ibland även mellansignaler. Längs linjen förekommer också blocksignaler, linjeplatssignaler, vägkorsningssignaler, dvärgsignaler och stopplyktor.

Linjen
Den del av en bana som utgör sträckan mellan två driftplatser.

Linjeblockering
Ett säkerhetssystem där linjen är utrustad med hinderfrihetsspårledning som hindrar att körsignal kan ställas in på ett detekterat område/sträcka, det vill säga en sträcka där det redan finns ett fordon. Banans signalsystem och växlar styrs av en fjärrtågklarerare på någon av de åtta trafikcentraler som finns i landet. Det är linjeblockering som är signalanläggningen i system H.

Linjeplats
Linjeplats är en plats på en järnvägslinje, som inte är en station och där växel eller rörlig bro finns. Linjeplatsen kan variera i omfattning från en enda växel och ett kort sidospår till en stor f d stationsbangård som reducerats till linjeplats.

Plankorsning
Korsning i samma plan mellan väg och järnväg. Motsatsen är planskild korsning där tex vägen passerar järnvägen på en bro eller i en tunnel. Längs de svenska järnvägsspåren finns cirka 11 300 korsningar, varav 3500 är planskilda.

Rangering
Allmänt uttryck för sammansättning av vagnar.

Räl
Skena som tågets hjul rullar på. (Se spår)

S

Signal(system)
Ett säkerhetssystem som ger föraren upplysning om förhållandena på en viss sträcka. Föraren får inte köra tåget förrän signalerna godkänner detta och talar om att banan är fri från andra tåg. Om ett eventuellt fel uppstår i någon del i systemet kommer systemet visa röd signal som en extra säkerhetsåtgärd.

Säkerhetssystemet ska förhindra olyckor genom att när en väg för ett tåg ska reserveras (tågfärd), vilket innebär att systemet kontrollerar att:

• spåret är fritt från hinder, till exempel att inget tåg finns på spåret,
• alla växlar ligger rätt (så tåget inte kommer fel eller andra tåg inte kan komma in på den reserverade vägen) samt att
• vägbommar är fällda.

Systemet styr tågen genom att sända:

• Optiska signaler utmed banan till föraren, ofta både vad som gäller vid signalen och vad som gäller vid nästa signal (för att föraren ska kunna planera inbromsning).
• Radiosignaler från sändare mitt i spåret (baliser eller eurobaliser) till tågets dator som dels visar föraren den hastighet som gäller, som kommer att gälla längre fram samt, om föraren inte reagerar, automatiskt bromsar tåget (Automatic Train Control – ATC)
• Med radioblock, system där funktion liknande fjärrblockering uppnås utan spårledning. Tåget är istället utrustat med en radioenhet. Växlarna på driftplatserna kan inte övervakas, de är av typen återfjädrande och uppkörbara. Används enbart på de oelektrifierade banorna som börjar i Linköping.

Sliper
En tvärgående balk av trä eller betong på vilken rälerna fästs i ett järnvägsspår.

Spår
Med spår menas två räler (rälsen) tillsammans med ballast och slipers.

Spårvidd
Spårvidden är måttet mellan rälernas insida. I Sverige, liksom i stora delar av världen, är spårvidden 1 435 mm vilket benämns som normalspår. Det som är bredare än detta kallas bredspår, och smalare kallas smalspår. Finland har bredspår med 1 524 mm.

Spärrfärd
Rörelse med spårfordon på en avstängd sträcka. Används vid banarbeten eller av godsföretag för att hämta/lämna vagnar vid en plats på linjen.

Ställverk
En anläggning för att manövrera ett tågs väg genom ett spårområde på ett sådant sätt att säkerhetskonflikter inte uppstår. Detta sker genom att växlars lägen och hinder på spåravsnitt (tåg) först registreras och sedan genom att körbesked ges till tågen via antingen radiosignaler (GSM-R), elektromagnetiska meddelanden från spåret (baliser) eller optiska signaler utmed banan.

Manövreringen sker antingen automatiskt eller av en tågklarerare och innebär att en tågfärdväg reserveras vilket betyder att den lagda tågfärdvägen är hinderfri och att inga andra tåg kan komma in på tågfärdvägen.

Största tillåtna axellast (STAX)
Varje järnväg har en gräns för den största tillåtna axellasten, det vill säga hur mycket varje hjulaxel får belasta spåret. I Sverige, liksom i övriga Europa, är standarden 22,5 ton, men Trafikverket bygger successivt ut nätet till 25 ton för att tyngre godståg ska kunna köras. Malmbanan mellan Gällivare och Riksgränsen klarar 30 tons axellast och södra Malmbanan sträckan Boden-Gällivare samt sträckan Boden-Luleå godkändes 2017 för att klara 32,5 tons axellast.

System M (tidigare kallat Tåganmälan)
På de järnvägar som inte fjärrstyrs övervakas tågen med manuella rutiner. Detta sätt att leda trafiken kallas System M. Används vid mindre banor som saknar linjeblockering. Kallades tidigare tåganmälan på "TAM-banor".

System H
Spåren har hinderkontroll och signalering för varje spår, och är bevakade av fjärrtågklarerare eller lokaltågklarerare (utom om de är stängda.) Signalbesked kan ges via signaler eller via ATC. Används vid alla större banor i Sverige utom Bottniabanan som har E2 (se nedan).

System S
Linjen saknar signalanläggningar och övervakas av en tågklarerare med manuella rutiner. Systemet trafikeras enbart med spärrfärder, alltså ett tåg på banan åt gången, och med en högsta tillåten hastighet av 40 km/t. Används vanligen på bibanor utan persontrafik.

System F
Linjen och driftplatserna övervakas med manuella metoder av en tågklarerare. Signalanläggningar med huvudsignaler och hinderfrihetsspårledningar saknas. På driftplatserna förekommer bara sidospår, och alla rörelser där sker i form av siktrörelse. Driftplatserna är bevakade. Finns endast på linjen Örbyhus–Hallstavik. Kallades tidigare förenklad trafik på "FÖT-banor".

System E1
Linjen och driftplatserna övervakas av nivå 1 av det europeiska systemet ETCS. Körtillstånd till tåg ges genom yttre signaler och överförs till tågets ETCS-utrustning via baliser. Det finns hinderfrihetsspårledningar.

System E2
Linjen och driftplatserna övervakas av nivå 2 av det europeiska systemet ETCS. Körtillstånd till tåg lämnas inte genom yttre signaler utan genom hyttsignalbesked som överförs via radio (GSM-R). Det finns hinderfrihetsspårledningar.

System E3
Linjen och driftplatserna övervakas av nivå 3 av det europeiska systemet ETCS. Hinderfrihetsspårledningar saknas på linjen men kan förekomma på driftplatser. Körtillstånd till tåg lämnas inte genom yttre signaler utan genom hyttsignalbesked via radio.

System R (tidigare kallat Radioblock)
Linjen övervakas i ett ställverk som får uppgifter om trafikverksamheternas position per radio. Körtillstånd till tåg lämnas inte genom yttre signaler utan genom besked direkt i förarhytten. Finns endast på Tjustbanan och Stångådalsbanan mellan Linköping och Rimforsa.

T-V

Triangelspår
En spårkonstruktion som underlättar för tåg att byta riktning

Tåg
Tåg är kortform för tågfärd. Andra trafikverksamheter som avser rörelse med fordon som inte är tågfärd är spärrfärd och växling. Tåg är den rörelseform som används i passagerartrafik och långväga godstrafik.

Tågfärd
Tågfärd sker på huvudspår enligt en bestämd körplan (tidtabell) där behövliga uppgifter anges som exempelvis tågfärdens beteckning (tågnummer), sträcka och tidsangivelser.

Tågväg
Väg för färd som ska signaleras med ”kör” i en huvudsignal eller i driftläge ”full övervakning” alternativt driftläge ”på sikt”.

Växel
En spårteknisk anordning som gör att ett spår förgrenar sig. De flesta växlar är tvåspåriga, men även trespårsväxlar och dubbla korsningsväxlar förekommer. I en järnvägsväxel finns två rörliga växeltungor som styr in flänshjulen till det ena eller andra spåret samt ett hjärtstycke. I växlarna finns detektorer som talar om för signalsystemet att växeltungorna ligger i rätt läge.

Växling
Rörelse för att flytta spårfordon inom en driftplats (station). Används för att flytta spårfordon till/från uppställning (parkering) exempelvis.

Växelvärme
Anordning som smälter bort snö och is i växlar under vintern. Längs de spår Trafikverket förvaltar finns det cirka 7200 spårväxlar som värms upp med växelvärme som ett komplement till manuell och maskinell snöröjning.