Uppsala Knivsta Sigtuna

I ett tidigt skede av Trafikverkets arbete såg vi att det fanns alternativa lägen för de nya spåren. Då ska vi alltid enligt lagen utreda den lämpligaste placeringen, detta görs i lokaliseringsutredningen.

Lokaliseringsutredningen resulterar i ett beslut om den lämpligaste korridoren för de två tillkommande spåren. Korridoren är ofta så bred att det är möjligt att studera olika placeringar av spåren.

Efter beslut om lokalisering börjar arbetet med att ta fram ett planförslag som visar var de nya spåren kan placeras. Det är först i detta skede som vi kan visa var järnvägen hamnar.

Lokaliseringsutredningen ska bidra till att hitta en korridor som är lämplig med hänsyn till projektmålen. I detta skede studeras främst allmänna intressen och inte enskilda intressen. Beroende på vilken korridor som vi väljer kan närområdet och närboende komma att påverkas på olika sätt. När vi valt korridor kommer detta utredas närmare.

Om vi väljer alternativ befintlig kommer Knivsta station att behöva anpassas till de två nya spåren.

Utbyggnaden av järnvägen möjliggör att cirka dubbelt så många persontåg stannar i Knivsta under högtrafik jämfört med i dagsläget. Enligt prognosen kommer det under högtrafik att stanna fyra tåg i Alsike. Hur många tåg som stannar beror på tågoperatörerna.

Stationen planeras i närheten av Björkkällevägens bro över järnvägen. Oavsett val av korridor kommer stationen i Alsike att byggas.

Att bygga ny järnväg påverkar många intressen och processen att hitta läge och utformning styrs av lagen om byggande av järnväg och miljöbalken. Lagarna ställer krav på hur miljön och andra intressen ska hanteras. Rätt underlag ska tas fram och samråd ska ske med dem som berörs av projektet. Eftersom Trafikverket har rätt att ta mark i anspråk är det viktigt att samrådsprocessen blir rätt och får ta tid. Först när Trafikverket har järnvägsplan och tillstånd klara kan vi börja bygga.

Samarbetet sker kontinuerligt. Kommunerna utformar bebyggelsestrukturen och Trafikverket utformar järnvägen. Tillsammans vill vi ha lösningar som är bra både för tågtrafiken och kommunernas utveckling.

I lokaliseringsutredningen för fyra spår Uppsala delen länsgränsen – söder Bergsbrunna har miljöfrågor kopplat till naturmiljö och kulturmiljö haft en stor roll eftersom utredningsområdet innehåller många skyddade områden med höga värden, så som natura 2000-område, naturreservat, och områden av riksintresse för kulturmiljövård och för naturvård.

De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken syftar till att förebygga negativa effekter av verksamheter, öka miljöhänsynen och bedriva god hushållning med mark, vatten och övriga resurser. Miljöbalken anger också att den plats som ska väljas för lokalisering ska vara lämplig för ändamålet med minsta intrång och olägenhet för hälsa och miljö. Även i lag om byggande av järnväg står att en järnväg ska planeras med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad och att hänsyn ska tas till stads-och landskapsbilden och till natur-och kulturvärden.

I planläggningen är det därför viktigt att ta reda på vilka miljöförutsättningar som finns, vad som kan påverka värdena, vilka konsekvenser som kan uppstå samt vilka möjligheter som finns att undvika, anpassa, samt minska och minimera negativa konsekvenser.

Den miljöbedömning som görs i arbetet med en lokaliseringsutredning medverkar vid identifiering, avgränsning och utredning av alternativa korridorer samt i bedömningen av alternativens effekter och konsekvenser och möjliga anpassningar.  Miljöredovisningen är viktig för att få ett heltäckande underlag för beslut om lokalisering.

Synpunkter som lämnas in till Trafikverket diarieförs. Vi sammanställer synpunkterna och bemöter dem i en samrådsredogörelse. Du kommer att hitta dokumentet på vår hemsida. Med bland annat samrådshandlingen och samrådsredogörelsen som grund fattar Trafikverket beslut om vilken korridor som vi ska gå vidare med.

Vi tittar på de förslag som kommit in under samrådet och utvärderar dem på samma sätt som vi tidigare har utvärderat olika alternativ.

Beslut om val av korridor kommer troligen hösten 2024. 

Godstrafiken kommer att gå kvar på de befintliga spåren oavsett vilket alternativ vi väljer. Godstrafik får inte gå i tunnlarna vid Arlanda.

Tunnlar innebär högre kostnader och är mycket komplexa. Vi väljer därför markförlagda lösningar, där så är möjligt.