Se upp för vilt på vägarna

När är det störst risk för vilt- och renolyckor?

Risken att möta vilt och renar på vägarna finns året runt. Under våren, när fjolårskalvarna stöts bort, och under höstens jaktsäsong rör sig älgar och annat vilt mer än vanligt. Då är risken för viltolyckor större än under övriga delar av året. Var uppmärksam och kör försiktigt, du kan möta dem var och när som helst. Var särskilt uppmärksam i gryning och skymning.

Via tjänsten NVDB på karta (NVDB=Nationell vägdatabas) kan du titta på lager med viltolyckor för olika arter av klövvilt, klövviltsarterna sammantaget samt för renar. Lagren visar olycksfrekvens per väglänk som antal viltolyckor per kilometer och år under femårsperioden 2020-2024.

Vid olycka, ring 112

När djur, både vilt och tamdjur, körs på i trafiken måste man alltid ringa 112 och anmäla olyckan, det är olagligt att inte anmäla. Tänk på att:

• Placera ut varningstriangel och markera olycksplatsen så att jägare med eftersökshund kan hitta platsen.
• Viltolycksremsa ska hängas på den sida av vägen där viltet försvann. Även om viltet ligger dött på platsen ska man märka ut den.
• Se till att du har en viltolycksremsa i bilen. De finns att hämta på polisstationer, bilprovningsstationer och på Trafikverkets regionkontor och förarprovskontor.

Om du ser vilt på eller intill vägen

Som trafikant kan du agera innan en djurpåkörning sker. Om du ser större vilt på/intill vägen eller på fel sida viltstängsel kontakta Trafikverkets kundservice, telefon 0771-921 921. Tack vare din information kan vi både snabbare och lättare förebygga viltolyckor genom att informera övriga trafikanter.

Vad händer med trafikdödade djur?

Trafikverket upphandlar entreprenörer för att ta bort de djur som dödats och ligger på  vägarna i det statliga vägnätet inom 1–2 timmar. Samma krav gäller vid järnväg, men där kan det vara svårt att ta sig fram för personalen varför det kan ta längre tid.

Samverkan kring viltolyckor

Trafikverket är medlem i Nationella viltolycksrådet (NVR) som leds av Polismyndigheten. På deras webbplats finns mycket information, bland annat kan du se alla rapporterade viltolyckor. 

Åtgärder för att minska olyckor med vilt och ren

Varje dag sker cirka 175 vilt- och renolyckor som rapporteras till polisen. Vi vill minska antalet viltrelaterade olyckor längs Sveriges vägar och järnvägar. För att minska viltolyckor i trafiken pågår flera trafiksäkerhetshöjande projekt. Många avvägningar behöver göras för att åtgärder ska få effekt. Vi satsar på kunskap och forskning för att kunna göra insatser som vänder trenden. 

Vilda djur och renar behöver kunna röra sig över stora områden för att kunna leva, och överleva på sikt. De behöver mat, vatten och skydd. Infrastrukturen innebär ofta en barriär för djurens fria rörelse. Djuren behöver korsa infrastrukturen och det kan få konsekvenser i form av olyckor.

Ibland tar sig djur innanför viltstängslet. Att då försöka flytta, fösa eller skrämma bort djuren är inte en lämplig lösning. Det riskerar att öka stressen för djuret som redan är i en pressad situation.

Istället bygger Trafikverket särskilda lösningar som hjälper djuren att själva ta sig ut från vägområdet, så kallade uthopp. Erfarenhet och forskning visar att detta är den mest effektiva och långsiktigt hållbara metoden för att hantera problemet.

Viltstängsel längs långa sträckor

Vi har satt upp drygt 800 mil viltstängsel utmed det statliga vägnätet. Men stängsel överallt är inte lösningen. För att stängsel ska fungera behöver de underhållas och kombineras med djurpassager, annars förflyttar vi bara problemen och olyckorna. Väg- och järnvägsnätet i vårt land är vidsträckt och mycket olika trafikerat. Att stängsla in alla vägar och järnvägar är inte en optimal lösning - vare sig för oss människor eller för djuren. 

Passager för vilt under eller över vägen

Viltstängsel i kombination med djurpassager kan få djuren att passera vägen på ett säkert sätt. För att djurpassagerna ska användas behöver de byggas längs djurens naturliga stråk. Passagerna behöver också vara anpassade och inbjudande för djuren. 

Det finns olika typer av faunapassage för olika djurarter. De största kallas för ekodukter. 

Faunapassagen vid Sandsjöbacka möjliggör för djur att passera E6 på ett säkert sätt.

Faunapassager med viltvarningssystem

Som komplement till stängsling byggs faunapassager med viltvarningssystem över vägen. Det innebär att man har en öppning i viltstängslet där djuren kan passera. En varningsskylt tänds vid vägen när systemets detektorer känner av att det är vilt i passageområdet. Skylten ska sitta på ett avstånd som ger bilisten goda förutsättningar att sänka hastigheten och passera tryggt och säkert. 

Illustration över hur en viltpassage med viltvarningssystem kan se ut.

Renar

Renar räknas som tamdjur och tillhör samebyar i våra nordligare län. Genom bättre kunskap om hur våra vägar påverkar samernas arbete med renskötsel kan vi planera och genomföra åtgärder som inte påverkar rennäring eller trafiksäkerhet negativt.