Logga in
Foto: Kenneth Hellman

Mörker och halka – se upp i både plus- och minusgrader

Frost, snö, blöta löv och fukt på kalla vägbanor och broar kan göra att det blir halt. Halka kan komma snabbt, ibland väldigt lokalt. Anpassa ditt körsätt till rådande väglag både för din egen och andras säkerhets skull.

Nu är det kallare, och det blir mörkt tidigt. Tänk på att både sikten och din reaktionsförmåga minskar krafigt i mörker!

Vilt rör sig på vägarna i skymningen under hösten och samtidigt är det betydligt svårare att upptäcka djur i tid. Att uppskatta avstånd är också svårare i mörkret. Fotgängare och cyklister syns sämre och mötande trafik med felinställda eller starka strålkastare kan blända. Om det dessutom är halt på vägen kan det bli svårt att stanna i tid. Därför är det jätteviktigt att sänka hastigheten och hålla avståndet när du är ute och kör, särskilt på vissa platser. 

- Broar kyls ner snabbare än vanlig väg eftersom kall luft kommer åt både ovanifrån och underifrån. Trafikverket gör förebyggande halkbekämpning, men halka kan uppstå plötsligt, och väldigt lokalt, konstaterar Linnea Viklund chef för vägunderhåll på Trafikverket.

 Även skuggiga vägpartier och områden nära vattendrag är extra utsatta.

–  Det viktigaste är att anpassa hastigheten efter väglaget och hålla ordentligt avstånd till bilen framför. Bromsa, gasa och kör mjukt. Då har du mycket bättre möjligheter att hantera plötslig halka, säger Linnea Viklund.

frostig väg i landskap med rött hus och kyrka, rådjur passerar över vägen

Det kan vara svårt att upptäcka vilt i mörker, och ta längre tid att stanna om det är halt.  

Det kan bli halt på olika sätt

Temperaturerna faller, och snart är det vinter. Det finns alltid en risk för halka oavsett årstid, men den ökar kraftigt när temperaturerna når nollan.

Genom att köra mjukt minskar risken för avåkningar och olyckor vid halka. Se även till att byta till vinterdäck - i god tid.

Här har vi samlat de vanligaste orsakerna till halka.

  1. Frosthalka:
    Frosthalka är vanligt på hösten när vi har klara och kalla nätter. Fenomenet uppstår på snöfria vägar när fukt i luften fryser på kall vägbana. En annan typ av frosthalka kan det bli när det är dimma och dimdropparna fryser på vägen vid minusgrader.

  2. Svarthalka:
    Svarthalka, även kallad blixthalka, är mycket förrädisk eftersom den oftast inte syns, men gör vägen extremt hal. Svarthalka uppstår när kalla blöta vägbanor fryser till.
    Oftast blir det halt sent på kvällen eller tidigt på morgonen när temperaturen sjunker. Särskilt utsatta områden är broar, viadukter, vid vattendrag och i skuggiga partier av vägen.

  3. Lövhalka – den slemmiga faran:
    Innan minusgrader slår till kan lövhalka ställa till det för trafikanter. Nedfallna höstlöv kan klibba ihop när de blir fuktiga och blir då hala. Det kan vara svårt att upptäcka med blotta ögat, så anpassa hastigheten efter underlaget.
Gula och bruna löv på väg i höstig skog

Blöta löv på vägbanan kan bli slemmiga och hala.

Vi jobbar med halkbekämpning

Vi utför förebyggande halkbekämpning om det bedöms att det finns risk för frosthalka eller snö på det större vägnätet (motorvägar, motortrafikleder, riksvägar och länsvägar).

Håll dig informerad om väderläget! Innan du reser iväg bör du ta del av aktuell trafikinformation och hålla koll på det aktuella vägvädret. Det gör du smidigt på en vädertjänst eller Trafiken.nu.

Broar är särskilt utsatta 

Typiska ställen där det fryser snabbt är broar, viadukter och dalgångar. När temperaturen sjunker på kvällen kyls broar ner både uppifrån och underifrån, fukten i luften kan bli till frost på bron och risken för halka är därför stor.

Full vinterberedskap från 1 oktober

Från den 1 oktober är Trafikverkets vinterberedskap fullt redo. Vi har sett över all utrustning och haft vinteruppstartsmöten med entreprenörerna i regionen för att ta med lärdomar och erfarenheter från föregående vintrar.

Nytt från förra vintern är att mätdata från bilar i trafik ger oss information om var det är halt. Vi använder informationen för att följa upp, göra analyser och erfarenhetsåterföringar inom vinterväghållningen. Ett bra verktyg för ökad framkomlighet och säkerhet.

Dessutom har Trafikverket drygt 700 väderstationer över hela landet som hjälper oss att förutse vädret. De mäter vägytans temperatur, lufttemperatur, luftfuktighet, nederbördens typ och mängd samt vindens hastighet och riktning. Många av väderstationerna är också utrustade med väglagskamera. Stationerna ger oss en direkt indikation på läget men ger oss också en hint om hur vädret kommer att gestalta sig den närmaste tiden. På så sätt kan vi veta bättre var och när vi behöver halkbekämpa, salta eller sanda.

Läs mer här om vinterväghållning i Stockholms län.

Se upp för vilt på vägarna

Risken att möta vilt på vägarna finns året runt. Under våren, när fjolårskalvarna stöts bort, och under höstens jaktsäsong rör sig älgar och annat vilt mer än vanligt. Då är risken för viltolyckor större än under övriga delar av året. Var uppmärksam och kör försiktigt, du kan möta dem var och när som helst. Var särskilt uppmärksam i gryning och skymning.
Länk: Se upp för vilt på vägarna.