Bidrag till anläggningar för nykterhetskontroll – ett gott exempel från bryggeribranschen

Trafikverket fördelar statsbidrag till aktörer som vill etablera anläggningar för nykterhetskontroller i hamnar eller andra platser med anslutning till allmän trafik. Man kan få bidrag med upp till 100 procent – dock högst tre miljoner kronor per anläggning för egenkontroller, och högst tio miljoner för myndighetskontroller. I potten finns totalt cirka 50 miljoner kronor.

Tar emot ansökningar löpande

– Av dessa har ungefär 25 miljoner fördelats till 31 anläggningar under de tre ansökningsomgångar vi hittills haft. För de återstående 24 miljonerna tar vi nu emot ansökningar löpande, förklarar Anna Sjögren, nationell planerare inom avtal och finansiering på Trafikverket.

En av de aktörer som nappat på bidraget och gjort slag i saken är Carlsberg Sverige i Falkenberg. Alla deras egna bilar har alkolås – säljkåren, teknikfordonen samt högre tjänstemäns förmånsbilar – men övriga transporter upphandlas externt, och där har långtifrån alla fordon detsamma. Carlsberg beställde sitt projekt 2024 och anläggningen stod klar 2025. De sökte och beviljades bidrag med 75 procent av den totala kostnaden, som var en kvarts miljon kronor.

– Vi hade planer långt tidigare, men kom inte ur startblocken. En dag kom min chef och sa att det fanns ett bidrag att söka, det motiverade oss att komma igång. Vi besökte Värö pappersbruk, som också hade investerat i nykterhetskontroller. Polisen hade rapporterat in betydligt färre fall av rattonykterhet där, och även på vägarna i närheten av bruket, berättar Benno Jemth, teknisk direktör på Carlsberg Sverige.

– Allt gick smidigt med bidraget, det var inga konstigheter. Farhågorna låg primärt i hur vi skulle hantera alla de fall som vi potentiellt trodde skulle komma.

Färre fall än väntat – men högre andel utländska

Med facit i hand sköter de flesta åkerier och chaufförer sig väldigt väl. För ett par månader sedan nådde Carlsberg totalt 18 000 avläsningar, varav endast fyra var misstänkt rattonykterhet. Benno och hans kollega Andreas Andersson, transportchef på Carlsberg Sverige, är positivt överraskade:

– Det finns en fördom om att lastbilsförare skulle köra onyktra oftare än andra – men glädjande nog är det inte så, utan ligger i linje med befolkningen i stort. Vi kontrollerar alla fordon som kör in på området, både tunga fordon och andra. Vi kör även truckar där, och det är en säkerhet att ingen som kör på uppdrag av oss är onykter på jobbet, konstaterar Andreas.

– Det finns däremot ett högre samband när det gäller utländska transporter, som inte har kontrakt med oss. Trots att de endast utgör ca 15 procent, har de stått för två av fallen. Många länder i Europa har ju en högre promillegräns än Sverige.

Chauffören Borche Ristov visar hur mätningen går till. Carlsberg har valt en utrustning som inte kräver munstycken. Man blåser istället på avstånd in i röret. Foto: Carlsberg

Hur går det då till rent praktiskt? Det kan se olika ut på olika platser – en del har till exempel en lösning där man blåser direkt från hytten. Hos Carlsberg måste alla ändå kliva ur och gå till vakten, så det blev naturligt att installera lösningen på en vägg intill vaktluckan. Det som framför allt kostade var den valda utrustningen: en driftsäker modell som inte kräver munstycken. Man blåser istället lite på avstånd in i ett rör och avläsningen sker direkt.  

Går snabbt och smidigt

– Tidigare gjorde vi slumpvisa kontroller med mobila utandningsmätare, men det här ger en helt annan säkerhet. Och även om det kan vara köer in till oss på morgnarna, så har kontrollen inte ökat dem – avläsningarna går väldigt snabbt och smidigt.

– Vi kontaktar alltid polisen när vi får misstänkta fall, men vi får aldrig reda på vilken nivå en förare haft, bara att de är över vår svenska gräns 0,2. Vi får sedan återkoppling från polisen och informationen går till åkeriet. Antingen får de ordna någon annan som kan köra tillbaka lastbilen, de har ofta andra i närområdet. Alternativt får chauffören nyktra till över natten, förklarar Andreas.

Hittills är samtliga fall kopplade till tung trafik, men det första var lite speciellt, berättar Benno – det hände på natten, chauffören hade ringt en kollega som inte var i tjänst för att lossa snabbare. Kollegan körde privat personbil, och det var han som fastnade. Normalt tar man inte in privattrafik på området, bortsett från anställda. 

Många potentiella sökande av bidraget undrar hur man ska planera för att få bort fordon som blockerar in- eller utfarten när en fordonsförare fastnat vid kontrollen.

– I de första två fallen lät vi bilen stå kvar tills polisen kom, men nu brukar polisen anvisa dem till vår personalparkering. På Värö får de köra in på området och parkera där, de har ingen annan lösning. Man behöver ha i åtanke hur man gör om fordonen inte får komma in – men oavsett behöver man ha bra ytor så att de kan vända, framhåller Benno Jemth.

Chaufförer tycker till

– Jag tycker det är en bra idé. Det är så pass mycket bilar som kör in där varje dag, så det är bra att de kollar alla. Och kontrollen är ändå en simpel grej – det tar typ två sekunder att blåsa, säger Christopher Pettersson, Camions Spedition, som kör åt Carlsberg mellan Falkenberg och Stockholm.

– Funkar jättebra! Man ska ändå in till vakten, det är klart på en minut. Jag kom till Sverige 2017 och körde först åt andra runt om i landet, men Carlsberg är i topp för mig när det gäller säkerhet, säger Borche Ristov, GDL, som kör åt Carlsberg mellan Helsingborg–Malmö–Falkenberg. 

– Det är helt okej för mig. Man får alltid ett bra bemötande, det är ordning och reda. Kontrollen är bra för säkerheten för oss alla – även för oss inne på området, där det är max 20 km/h som gäller, tycker Adnan Dabakovic, GDL, som kör åt Carlsberg på sträckan Helsingborg–Falkenberg:

Korta fakta