Transportsektorn behöver stärka personalförsörjningen vid höjd beredskap

Transportsektorn behöver planera för sin personalförsörjning i god tid för att viktiga samhällsfunktioner ska fungera vid höjd beredskap. Trafikverket föreslår bland annat utbildning av civilpliktiga tågtrafikledare.

Publicerad I dag

Ett robust transportsystem är av avgörande för många funktioner i samhället vid såväl civila kriser som höjd beredskap. Det allvarliga säkerhetsläget ökar behovet av att säkerställa personalförsörjningen inom samhällsviktiga verksamheter. Sveriges transporter måste fungera även i höjd beredskap och kris. Människor måste kunna åka till jobbet och mat, läkemedel och drivmedel måste kunna transporteras. För detta behövs personal.

Civilpliktiga kan stärka bemanningen

Trafikverket har nu redovisat uppdraget om att utreda behovet av civilplikt inom transportsektorn. Syftet med utredningen om civilplikt är att säkerställa att samhällsviktig verksamhet har tillräckligt med personal vid höjd beredskap och lämna förslag på lämpliga åtgärder. Trafikverket har tittat på vilka personalbehov på transportområdet som skulle kunna täckas genom civilplikt, eller om det finns andra åtgärder än civilplikt som skulle passa bättre för att möta behoven.

– Uppdraget handlar om personalförsörjning av samhällsviktiga verksamheter som är viktiga för totalförsvaret men som faller utanför Försvarsmaktens ansvarsområde. Här ser vi att tågtrafikledningen har en central roll för att järnvägen ska kunna fungera även under höjd beredskap. Vi föreslår därför bland annat att civilpliktiga tågtrafikledare utbildas. De ska kunna förstärka den ordinarie bemanningen när järnvägstrafiken utsätts för allvarliga störningar, säger Mattias Dejke, säkerhetsdirektör på Trafikverket.

För att förslaget ska kunna genomföras krävs bland annat ändringar i författningar och en utbildningsorganisation inom Trafikverket.

Trafikverket föreslår även att myndighetens nuvarande regeringsuppdrag att redovisa pågående arbete med att stärka motståndskraften i tågtrafikledningen kompletteras. I det fortsatta arbetet bör Trafikverket bland annat föreslå åtgärder för att säkerställa personalförsörjningen på Inlandsbanan. Ytterligare personalbehov kan också upptäckas när beredskapsplaneringen i sektorn utvecklas.

Civilplikt är ett av flera verktyg

Civilplikt är inte den enda lösningen på transportsektorns personalbehov. Andra åtgärder kan vara krigsplacering av egen personal, avtal med personal från frivilliga försvarsorganisationer och beredskapsavtal. Även andra lösningar kan behövas för att säkra tillgången till personal och kompetens.

– Civilplikt bör användas där det finns ett identifierat personalbehov som inte kan hanteras genom andra personalförsörjningsåtgärder, säger säkerhetsdirektör Mattias Dejke.

Trafikverket föreslår även att förordningen om frivillig försvarsverksamhet ses över. Målet är att ge regioner och kommuner möjlighet att kunna teckna avtal med frivilliga.

Personalbehoven behöver följas över tid

Personalbehoven kommer att förändras i takt med att beredskapsplaneringen utvecklas. Därför behöver arbetet fortsätta över tid.

Trafikverket konstaterar i utredningen att myndigheter och företag har kommit olika långt i sin beredskapsplanering. Genom löpande analyser kan brister och tillgängliga resurser identifieras. Därefter kan rätt åtgärder sättas in.

– Trafikverket föreslår att en särskild funktion skapas inom myndigheten som ska kunna stödja aktörerna i transportsektorn i det fortsatta arbetet med personalförsörjning och civilplikt. Civilplikt är inte till för att lösa de kompetensförsörjningsproblem som vi i sektorn redan har i fredstid. Civilplikt är till för att säkerställa personalförsörjningen vid höjd beredskap, avslutar utredningsledare och senior rådgivare Örjan Falegård, på Trafikverket.

Att utreda behovet av och förutsättningarna för civilplikt