Västlänken Gedigen monitorering för passagen av Yxhugget
Inför, under och efter passagen av Yxhugget har vi inte bara övervakat bergets rörelser utan kombinerat en mängd olika typer av mätningar. Detta för att följa arbetets påverkan på omgivningen, både ovan och under mark.
Mellan Residenset i norr och Rosenlund i söder, sträcker sig Västlänkens spårtunnel helt i berg. Passagen av Götatunneln och Yxhugget, en jordfylld svacka under Kungsgatan med låg bergtäckning, är den tekniskt mest utmanade delen. För att klara passagen har vi förstärkt berget i två steg och kombinerat rörspiling med elva tvärgående stålbågar som gjutits in i betong. Mer om det arbetet kan du läsa om här
När vi spränger ut berget förändras belastningen i bergmassan, vilket kan orsaka rörelser och sättningar. För att säkerställa att våra förstärkningar har varit rätt lösning för att kunna ta oss förbi Yxhugget, har vi samlat in data från flera olika mätinstrument. Dessa registrerar hur berget rör sig, hur stora laster stödkonstruktionerna utsätts för och om marken eller närliggande byggnader påverkas.
All mätdata går automatiskt in i en databas för monitoreringen, även de manuella mätningar som görs matas in här. Vi har en kontinuerlig kontroll på de värden som rapporterats in och stämmer av resultaten löpande med våra specialister och även oberoende granskare, berättar David Hersvik, produktionsledare.
Varje mätinstrument har sin specifika funktion, men tillsammans ger de en heltäckande bild av hur våra arbeten påverkar omgivningen.
Vi har till exempel extensometrar som installeras i borrhål i bergväggarna på båda sidor av tunneln. De ger oss viktig information om hur berget reagerar på en sprängning genom att visa var rörelserna uppstår, hur stora defor-mationerna är och om rörelserna förändras i takt med att tunneln byggs ut, säger David.
För att kontrollera hur stödkonstruktionerna påverkas av belastningen från berget används flera kompletterande mätmetoder. På stålbågarna har vi installerat både lastceller, trådtöjningsgivare och konvergensmätare. Med hjälp av dessa kan vi kontrollera hur och om trycket från den ovanliggande bergmassan ökar, hur stålet beter sig när det utsätts för belastning och om tunnelns väggar eller stödkonstruktionerna rör sig inåt mot tunneln. I själva rörspilingen sitter även inklinometrar som mäter förändringar i lutning och används för att upptäcka om bergmassan eller konstruktionen rör sig uppåt, nedåt eller i sidled.
En intressant observation av mätningarna hittills är att de inte har visat på några större förändringar. Enligt resultaten har berget en fungerande valvverkan, trots jordfickan i området. Alltså att berget själv kan omfördela och bära en stor del av belastningen, vilket minskar trycket på stödkonstruktionen, sammanfattar David.
Utöver mätningarna inne i tunneln övervakas även markytan och närliggande byggnader. Markspikar är fasta mätpunkter, ofta i form av järndubbar, som installeras i exempelvis gator och andra markytor. Metoden används bland annat för att kontrollera markens stabilitet vid sprängningsarbeten. Med hjälp av mätprismor på närliggande husfasader och invändiga mätdubbar kan vi kontrollera om byggnadernas position förändras och därigenom upptäcka eventuella sättningar eller lutningar.
Det övergripande syftet med alla mätningar är att ge oss en sammanhållen och tydlig bild av hur våra arbeten påverkar berget, stödkonstruktionerna och ovanliggande fastigheter. Mätningarna har visat oss att berget är stabilt och det har en god förmåga att hantera de förändrade belastningarna i takt med att vi har sprängt ut tunneln, avslutar David.
