Ostlänken, en ny dubbelspårig järnväg Allt om tunneln genom Kolmården
Drygt hälften av Ostlänkens sträcka genom Kolmården kommer att bestå av en tunnel, från Böksjö i norr till Stenkullen i söder.
Att bygga en tunnel är ett gigantiskt projekt som kräver omfattande utredningar och förberedelser. Här berättar vi hur det går till när vi bygger en tunnel, varför vi gör det och ger svar på de vanligaste frågorna.
Planeringen av sträckan genom Kolmården har inneburit ett gediget förarbete i form av bland annat förstudie, järnvägsutredning, tillåtlighetsprövning, korridorsval, linjeval och järnvägsplan. Utifrån det arbetet har Trafikverket kommit fram till den bäst lämpade spårlinjen. Varje val har tagit hänsyn till att skapa så liten olägenhet som möjligt för både människa och miljö. Nu går vårt uppdrag in i ett genomförandeskede. Där tar vi fram detaljerade åtgärder och metodval som alla syftar till att minska och förebygga risker, och säkerställa att vi under genomförandet skapar så lite störningar som möjligt, utifrån det Trafikverket kan påverka samt beslutad rådighet.
Förutsättningarna är goda
Med hjälp av kärnborrning och geofysik har vi utfört omfattande undersökningar av berggrunden där järnvägstunneln ska gå. Kärnborrningen ger information om bergets kvalitet och hur vattentätt berget är.
Geofysik har använts på känsliga sträckor för att få en tydligare bild av bergets kvalitet och bergytans läge. Den geofysiska metoden som användes kallas seismik. Metoden innebär att stötvågor skickas ut i berggrunden och reflekterande vågor registreras. Borrhålen från kärnborrningen användas ofta till att mäta grundvattnets nivå under byggtiden. Underökningar visar att förutsättningar för att bygga tunnel i området är goda.
Injektering = att täta bergets naturliga sprickor
Tunneln kommer att bestå av ett tunnelrör för dubbelspår. Även om berget vi ska gå igenom är av god kvalitet kan olika tätningsmetoder behöva användas för att begränsa att grundvatten läcker in.
I första hand används cement- eller silikatbaserade produkter. Om dessa inte ger tillräcklig effekt kan kemisk injektering bli aktuell. Ett alternativ är polyuretanbaserade (PU) produkter, som reagerar med vatten och bildar ett skum som expanderar och stelnar. Denna egenskap gör det möjligt att täta sprickor och vattenförande zoner effektivt.
Användning av kemiska injekteringsmedel innebär vissa risker och kräver noggrann hantering. Trafikverket har därför etablerade rutiner för val, kontroll och användning av kemiska produkter för att säkerställa att arbetet genomförs på ett säkert sätt och med hänsyn till miljön.
Trafikverket samarbetar även med Nodra, Norrköpings kommunala VA-huvudman, för att planera och hantera de risker som kan vara förknippade med kemisk injektering.
Mark, miljö och tillstånd
Hur mycket vi får påverka och vad vi får göra är fastslaget av Mark- och miljödomstolen. I arbetet med järnvägsplanen har vi också inventerat områdets naturmiljö, gjort arkeologiska utredningar och analyserat kulturarv i området. Dokument för miljöprövning och järnvägsplanen hittar du här: Dokument för Ostlänken - Bransch
I maj 2024 lämnade Trafikverket in ansökningar om tillstånd för vattenverksamhet till Mark- och miljödomstolen för delsträckorna Stavsjö–Böksjö, Kolmårdstunneln och Malmölandet–Loddby. Därefter har ansökningshandlingarna kompletterats utifrån synpunkter från myndigheter och andra berörda parter.
En huvudförhandling i ärendet planeras att hållas under hösten 2026. I ansökan har Trafikverket föreslagit vilka villkor som ska gälla för verksamheten, men de slutliga villkoren fastställs först när domstolen meddelar sin dom.
Tillståndet ger exempelvis Trafikverket rätt att leda bort det grundvatten som läcker in i tunnlarna under driftskedet och reglerar hanteringen av länshållningsvatten under produktion. Samtidigt ställer domstolen krav på att Trafikverket ska följa upp och kontrollera påverkan på omgivningen.
Innan arbetena får påbörjas ska Trafikverket därför ta fram ett kontrollprogram i samråd med Länsstyrelsen. Kontrollprogrammet beskriver hur bland annat grundvattennivåer och andra miljöförhållanden ska följas upp för att säkerställa att de villkor som domstolen beslutar om efterlevs under byggtiden.
Uppföljning och kontrollprogram
Innan och under byggskedet kommer Trafikverket att noggrant följa upp och kontrollera hur omgivningen påverkas av arbetena. Detta sker genom ett omfattande kontrollprogram som ger kontinuerlig information om grundvatten, ytvatten och vattenflöden i området.
Kontrollprogrammet omfattar cirka 150 grundvattenrör och borrhål, 13 ytvattenpunkter samt fyra brunnar. Genom dessa mätpunkter kan förändringar i vattennivåer och vattenförhållanden upptäckas i ett tidigt skede.
Som en del av uppföljningen mäts även vattennivån i sjön Skiren och utflödet från sjön. Därutöver kommer flödesmätningar att genomföras i Rödmossebäcken och Getåbäcken. Tillsammans ger dessa mätningar en samlad bild av hur vattenmiljön utvecklas under byggtiden och säkerställer att eventuella påverkan kan identifieras och hanteras i tid.
Beredskap och riskplan
I den norra delen av sträckan passerar Ostlänken cirka 500 meter från vattenskyddsområdet för Stubbetorp/Halsbråten. Utredningar visar att järnvägsanläggningen bedöms ha en liten påverkan på tillrinningen av vatten till vattentäkten.
För etableringsytan vid Gullvagnen har en riskanalys genomförts. Utifrån resultaten har förebyggande åtgärder tagits fram och inkluderats i planeringen inför upphandlingen av entreprenör. Ett kontrollprogram för omgivningspåverkan har tagits fram för etableringsytan. Innan byggarbetena påbörjas kommer entreprenören att föra en dialog med räddningstjänsten för att säkerställa beredskap om en olycka skulle inträffa.
Trafikverket har också haft en nära dialog med Nodra, som ansvarar för dricksvattenförsörjningen till Krokek. Tillsammans har en handlingsplan tagits fram för att kunna agera snabbt och effektivt om en incident, mot förmodan, skulle påverka dricksvattenkvaliteten.
Tunneldrivning i sju steg
Att spränga och bygga en tunnel kallas tunneldrivning. Läs mer om hur vi går tillväga på vår sida om Kolmården här: Kolmården, en del av Ostlänken
Frågor och svar
Vi har sammanställt frågor och svar på vår sida om Kolmården här: Kolmården, en del av Ostlänken
Fakta om Kolmårdstunneln
Längd: Cirka 8 kilometer
1 tunnelrör för dubbelspår
1 servicetunnel och flera tvärtunnlar och tillfartstunnlar
Djup: Lägsta punkt är Rödmossen med sina 80 meter under markytan.
Bredd spårtunnel: cirka 12 meter
Höjd: cirka 10 meter
Preliminär start av tunneldrivning: 2028
Byggtid: cirka 4-5 år