Östergötland Kolmården, en del av Ostlänken

1. Borrning för injektering
För att undvika vattenläckage tätar vi bergets naturliga sprickor genom så kallad injektering. I en krans runt tunneln borras cirka 20-25 meter långa hål snett framåt i berget. En blandning av cement och vatten pressas under högt tryck in i borrhålen och vidare ut i bergets sprickor. Cementen härdar och på det här viset tätas berget runt den blivande tunneln. Ett inläckage av vatten kan påverka både tunnel och omgivning.  

Borrning för injektering.

2. Borrning
I nästa steg borrar vi själva spränghålen. Med hjälp av en datoriserad borrigg får borrhålen exakt rätt position och längd.

Borrning.

3. Laddning
Vi laddar hålen med sprängmedel som pumpas in i borrhålen med hjälp av ett laddningsfordon. Sprängmedlet består av flera komponenter som vi blandar i samband med laddningen. Först då blir sprängmedlet explosivt. Laddningarna kopplas samman enligt ett särskilt schema för att detonera i rätt ordning. Med den här styrda sprängningen är det möjligt att spränga försiktigt och skonsamt mot det omgivande berget.

Laddning.

4. Sprängning
Efter laddningen sprängs berget ut. Mängden sprängmedel som används anpassas till omgivningen. Exempelvis är sprängsalvorna mindre i tätbebyggt område. Små sprängsalvor minskar vibrationerna, men gör att tunneldrivningen går långsammare.

Sprängning.

5. Utlastning
De bortsprängda bergmassorna transporteras bort, krossas och kan återanvändas i andra projekt i regionen.

Utlastning.

6. Skrotning
Vid skrotningen knackar vi bort allt löst berg från tunneltak och väggar. Med hjälp av en hydraulisk hammare gör vi först en mekanisk skrotning. Slutligen görs skrotning för hand.

Skrotning.

7. Förstärkning
Tunneln förstärks med bergbultar och sprutbetong. Sprutbetong sprutas direkt på bergytan. Behovet av bergförstärkning varierar längs sträckan och beror på bergets kvalitet. I den förstärkta bergtunneln kommer det finnas mindre lokala inläckage av grundvatten.  Dessa inläckage leds till tunnelns dräneringssystem med hjälp av lokala inklädnader för att skapa en torr tunnelmiljö.

Förstärkning.

Utgångspunkten när vi planerar Ostlänken är att göra så lite åverkan som möjligt, för såväl miljö, omgivning, fastighetsägare och verksamheter i området. Valet att placera järnvägen i en tunnel sker aldrig av en slump eller bara för att. I planeringen av tunneln genom Kolmården har vi utrett flera olika alternativ, i olika skeden. Dels har olika korridorer utretts i en Järnvägsutredning. Inom den valda korridoren har sedan olika linjeval utretts. Samtliga alternativ inom korridoren innebar tunnel på del av sträckan men i olika omfattning. För att värna så mycket som möjligt av miljön i Kolmården, samtidigt som det också är ett kostnadseffektivt linjeval, har en lång tunnel valts istället för flera korta med järnvägen på bank, broar och skärning däremellan.

Vi gör det som behövs för att minska skador så länge kostnaderna är rimliga, men vi kan inte undvika intrång och störningar helt, hur omsorgsfullt vi än planerar.

Trafikverket bedömer risken för kontaminering av dricksvattnet som låg. Med det sagt finns det risker förknippat med alla typer av verksamheter och att identifiera dessa är ett viktigt moment genom hela vårt arbete. Identifierade risker kan vi planera för, minska sannolikheten för och minimera konsekvenserna av. Vi tar fram beredskapsplaner för om det oönskade ändå skulle ske, både för att begränsa omfattningen av kontamineringen och för att minska konsekvenserna för omgivningen.

Vid tunnelbyggandet används sprängmedel som innehåller kväve. En del av kvävet hamnar i det vatten som samlas upp i tunneln under byggtiden, så kallat länshållningsvatten.

För att minska mängden vatten som behöver tas om hand kommer Trafikverkets entreprenör att återanvända så mycket som möjligt av vattnet i tunnelproduktionen. Det vatten som ändå behöver ledas bort kommer i första hand att skickas till Slottshagens reningsverk för rening. En del av vattnet kan också användas som en resurs för bevattning av jordbruks- eller skogsmark.

Vid särskilda situationer, exempelvis vid kraftig snösmältning eller mycket stora regnmängder när Nodra, Norrköpings kommunala VA-huvudman har begränsad kapacitet i sina ledningar, kan det bli nödvändigt att tillfälligt leda ut vatten till Bråviken. Detta bedöms endast behöva ske vid ett fåtal tillfällen per år. Trafikverkets bedömning är att påverkan på miljön då blir begränsad och acceptabel.

Även kommunala avloppsreningsverk kan i vissa situationer behöva leda ut överskottsvatten när nederbörden eller snösmältningen är mycket omfattande.

Med den tillåtlighet som medgivits Ostlänken finns villkor för att inte påverka vattenbalansen i sjön Skiren, vilket inte är tillåtet. Trafikverket bedömer risker för påverkan som liten, men kommer även här ha omfattande mätningar och kontrollprogram för att säkerställa att kraven uppfylls.

Vi försöker redan nu att minska besväret

Vi arbetar proaktivt för att förebygga och vidta åtgärder för att minska de störningar som kommer att uppstå i byggskedet. Det kan exempelvis vara att genomföra fasadnära bulleråtgärder innan bygget påbörjas och styra tiderna när bullriga moment får genomföras i det kontrakt som ska tecknas med vår framtida entreprenör. När byggnationen startar kommer det via projektets hemsida finns möjlighet att anmäla störningar från exempelvis buller, damm med mera.

Riksdagen har fastställt riktvärden för buller vid ombyggnad av infrastruktur. Dessa riktvärden gäller också för program Ostlänken enligt regeringens tillåtlighetsbeslut. Om dessa värden överskrids så ansvarar Trafikverket för att vidta bullerskyddsåtgärder. I första hand görs åtgärder längs med järnvägen exempelvis i form av bullerskyddsplank eller bullerskyddsvallar. 

I de fall dessa åtgärder inte ger tillräckligt med skydd eller är ekonomiskt försvarbara så kan fastighetsägare till bullerberörda byggnader istället erbjudas fastighetsnära åtgärder. Erbjudandet är frivilligt och fastighetsägaren väljer därmed själv om denne vill få åtgärderna utförda eller inte.

Fastighetsnära åtgärder delas vanligtvis upp i åtgärder för inomhusmiljö och åtgärder för utomhusmiljö. Bullerskyddsåtgärderna ska säkerställa en godtagbar ljudnivå inomhus- och utomhusmiljö för boende längs med järnvägen när den är färdigutbyggd.

För bättre ljudnivå inomhus kan fasadens totala ljudisolering behöva förbättras. De vanligaste byggnadsdelarna som kan vara aktuella för bullerskyddsåtgärder är fönster, friskluftsventiler, väggar och dörrar. För en bättre ljudmiljö utomhus kan vi ordna bullerskyddad uteplats med skärmsektioner.

Vilka fastighetsägare som berörs och därmed är aktuella för bullerskyddsåtgärder har undersökts och fastställts i samband med framtagandet av järnvägsplanen med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). För att komma fram till vilka åtgärder som är aktuella för vilken fastighet så har mer ingående utredningar har utförts under bygghandlingsprojekteringen, dvs det skede när projektet tar fram ritningar och andra underlag inför byggnationen av järnvägen. Detta innebär att olika fastighetsägare blir erbjudna olika typer av bullerskyddsåtgärder.

Om du vill veta mer om fasadnära bullerskyddsåtgärder så kan du läsa den broschyr som vi har tagit fram: Fastighetsnära bullerskyddsåtgärder, Kolmårdsentreprenaden. (pdf)

Förebyggande åtgärder

Utgångspunkten när vi planerar och bygger Kolmårdsentreprenaden är att göra så litet markintrång som möjligt, och ställa till med så lite problem som möjligt för boende, fastighetsägare och verksamhetsutövare. Vi gör det som behövs för att minska skador så länge kostnaderna är rimliga, men vi kan inte undvika intrång och störningar helt, hur omsorgsfullt vi än planerar.

Rättigheter och skyldigheter

I bygget av Kolmårdsentreprenaden har både fastighetsägare och Trafikverket rättigheter och skyldigheter att hålla sig till.

Fastighetsägare

Fastighetsägare har rätt till ersättning för mark som Trafikverket tar i anspråk, både permanent och tillfälligt, vid bygget av Ostlänken. Fastighetsägare kan ha rätt till ersättning för skador som uppstår på grund av bygget under förutsättning att dessa har skälig grund. Fastighetsägare kan ha rätt till ersättning för vissa andra ekonomiska skador som har uppstått i samband med bygget av Ostlänken, exempelvis ökade kostnader i sin verksamhet.

För att fastighetsägare ska få ersättning ska det ha uppstått en ekonomisk skada på grund av Ostlänken. För ersättning ska fastighetsägaren kunna påvisa och koppla skadan till byggnationen samt redovisa hur denne försökt begränsa skadan.

Grundprincipen är att en fastighetsägare ska ha samma ekonomiska ställning som om projektet aldrig genomförts. Undantag finns dock om det är skäligt, med hänsyn till förhållandena i orten eller till den allmänna förekomsten av liknande störning.

Trafikverket

Trafikverket har rätt att få tillträde till fastigheter för att genomföra mätningar eller andra undersökningar. Vi meddelar alltid ägaren i förväg.

Trafikverket har rätt att förvärva den mark som behövs för järnvägsanläggningen efter det att järnvägsplanen har vunnit laga kraft. Denna mark redovisas som permanent markanspråk i våra plankartor. 

Trafikverket har rätt att tillträda marken för permanenta ändamål när vi har en överenskommelse med fastighetsägaren eller när Lantmäterimyndigheten fattat beslut om tillträde.

Trafikverket har rätt att tillfälligt använda mark som ligger utanför själva tunnelområdet och järnvägsanläggningen för tillfälliga transportvägar och plats för exempelvis arbetsbodar och produktionsytor. Denna mark redovisas som tillfälligt markanspråk i våra plankartor.

Trafikverket har rätt att tillträda marken avsedd för tillfällig nyttjanderätt när järnvägsplanen har vunnit laga kraft.

Trafikverket är skyldigt att betala ersättning till fastighetsägare för permanent intrång och tillfällig nyttjanderätt.

Ersättning och markinlösen

Våra markförhandlare för dialog med markägarna om ersättning för markintrång och markinlösen.

Läs gärna mer i broschyren "Väg elller järnväg på min mark - hur får jag ersättning? (pdf)