Beviljade projekt med bidrag ur Skyltfonden

Under våren 2025 har Skyltfonden beviljat bidrag till 26 projekt, för totalt 11 881 967 kronor.

1. Standard gällande vinterdäck för cykel, förstudie, SIS, Svenska Institutet för Standarder, 350 000 kr
   Projektets syfte är att minska antalet halka- och fallolyckor bland cyklister under vintermånaderna genom att utveckla en svensk eller nordisk standard (och i förlängningen även en internationell) för testning, bedömning och klassificering av vintercykeldäck baserat på deras greppförmåga på vinterväglag. Det förväntade resultatet är att skapa en grund för att senare kunna utveckla själva standarden.
   
   
2. Inkluderande rådgivning för att Åka Säkert: Webbutbildning för kompetenshöjning av trafiksäkerhetsrådgivare som möter barn och ungdomar med särskilda behov, Mobilitetscenter i Göteborg, 930 000 kr
   Detta projekts syfte är att sprida och fördjupa samlad kunskap till personer med trafiksäkerhetsrådgivande funktion i Sverige så att de har kunskap och tryggheten att ge individuella råd till familjer med barn och ungdomar med funktionsnedsättning om hur de kan färdas säkert i bil. Målgruppen för utbildningen är rådgivare/handläggare/personal inom verksamheter som möter familjer med barn med funktionsnedsättningar.  
   
   
3. Lagstiftning om elsparkcyklar i Danmark och Norge, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI),  459 376 kr
   Personskadeolyckorna med elsparkcyklar har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren. Olika länder har hanterat reglering av elsparkcyklar på olika sätt. I Sverige finns till exempel ingen åldersgräns, medan man i Norge har en åldersgräns på 12 år och i Danmark är den 15 år. Eftersom olika länder har kommit fram till olika regler vill man i detta projekt studera hur andra länder nått fram till sina regelverk om elsparkcyklar och dess användning, både för privata elsparkcyklar och hyrsystem. Främst kommer man att studera Danmark och Norge. 
   
   
4.  Köra lätt motorcykel med B körkort - vad kan konsekvenserna bli? Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), 489 900 kr
   I detta projekt kommer erfarenheter från andra länder där det är tillåtet att köra lätt motorcykel, kategori A1, med körkortsinnehav för B, att samlas in och analyseras. Enligt EU:s direktiv om körkort (2006/126/EG, artikel 6, punkt 3) har medlemsländerna rätt att tillåta personer med B-körkort att köra lätt motorcykel. För närvarande är det inte tillåtet i Sverige, men under de senaste åren har flera motioner framförts som förespråkar en förändring. Målet är att studera hur detta har införts i andra länder för att dra lärdomar och skapa ett bättre underlag för beslut i Sverige, särskilt med fokus på trafiksäkerhet.
   
   
5. Säkrare förare med utbildningsmål som är enklare att förstå, Linköpings universitet, 400 000 kr
   Kursplanen för den svenska körkortsutbildningen baseras på en teoretisk modell som kallas för GDE-matrisen, Goals for Driver Education. Iden med matrisen är att belysa de olika färdigheter och kunskaper som körkortselever behöver för att bli säkra förare. Kursplanen och GDE-matrisen är viktig för att nationellt kunna säkerställa en hög nivå på körkortsutbildningen. Många trafikutbildare, som i det här fallet är behovsägare, tycker att GDE-matrisen är svår att förstå och än svårare att förklara. Tillsammans med behovsägarna, Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR), ska man i det här projektet undersöka varför GDE-matrisen är svårbegriplig samt ge förslag på hur den kan förtydligas och utvecklas för att bli mer användbar.
   
   
6.  30 i tätort, Spacescape AB, 496 000 kr
   Projekt 30 i tätort syftar till att undersöka hur hastighetsreformer har genomförts i Europa och i Sverige samt se hur en övergripande svensk hastighetskampanj kan skapas i syfte att komma ikapp den internationella utvecklingen med samma höga standard som attraktivare europeiska städer. Paris, Bryssel, Wien, Zürich, Bologna och Köpenhamn är några av de större europeiska städer som infört omfattande 30 km/h reformer. Förväntat resultat är en nationell strategi för Sverige med mätbara indikatorer och en gemensam webbplattform för att driva en effektiv förändring mot 30 i tätort.
   
   
7.  Arbetsmiljöansvaret på väg, Peter Andersson (enskild firma), 210 000 kr
   Arbetsgivaren är skyldig att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall och vägtrafikolyckor är en av de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterade dödsfall. Detta projekt ska kartlägga och analysera vilka rättsliga möjligheter och svårigheter som finns för att integrera trafiksäkerhetsfrågor i det arbetsmiljörättsliga ansvarssystemet. Fokus är att undersöka de intresseavvägningar som styr det juridiska ansvaret för arbetsmiljön på väg. Bakgrunden är att arbetsmiljöansvaret sällan utkrävs rättsligt i samband med arbetsrelaterade trafikolyckor.
   
   
8.  Trafiksäkra korsningar mellan gångtrafik och busstrafik, Sweco Sverige AB,
   218 000 kr
   För att nå de hållbara transportmålen förväntas fler kollektivtrafikresenärer, fotgängare och cyklister i trafiksystemet och det kan leda till fler konflikter vid korsningar. För att öka kollektivtrafikens attraktivitet är det viktigt att skapa trafikstråk med hög framkomlighet och trafiksäkerhet, samt att utforma korsningspunkter så att de är säkra för gående. Syftet med projektet är att öka kunskapen om trafiksäkrande åtgärder vid icke signalreglerade korsningar mellan gång- och kollektivtrafik samt att undersöka för- och nackdelar ur trafiksäkerhets- och framkomlighetsperspektiv för de involverade trafikslagen.
   
   
9. Fördjupad analys av nytt förslag för cykelhjälmsprovning, Lightness by Design AB
   147 000 kr
   En ny provmetod för att utvärdera hur väl hjälmar skyddar cyklister som blir påkörda av eller krockar med bilar utvecklades i ett tidigare Skyltfondsprojekt (TRV 2024/25499). Inom ramen för det projektet gjordes en ytlig analys av åtta av trettio fallprov. Syftet med detta projekt är att ta till vara och analysera experimentella data från fallprov som inte analyserades i det tidigare projektet.
   
   
10.  Trafiksäkerhet för nysvenskar, NTF Värmland, 95 291 kr
    Projektets syfte är ge lättförståelig information till nysvenskar om hur man går tillväga när man tar ett körkort i Sverige samt viktiga faktorer för trafiksäkerheten. 
    När man kommer till Sverige kan det vara svårt att veta och förstå det nya landets regler kring trafiksäkerhet i bil, på cykel och på våra vägar rent allmänt. Hur man tar körkort och vem man ska övningsköra med och inte.
    
    
11.  Tunga fordon - kartläggning av trafikolyckor, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), 360 000 kr
    I detta projekt ska man kartlägga vilka typer av olyckor som sker där tunga fordon är inblandade i förhållande till faktorer rörande olyckan, fordonet och föraren. Målet är att undersöka om olyckorna som uppstår vid framförandet av tunga fordon skiljer sig beroende på typ av olycka, situation eller tidpunkt. I syfte att öka förståelsen av hur dessa olyckor kan undvikas ska en fördjupande analys av data från STRADA göras där hänsyn tas till fordonens vikt (tjänstevikt och totalvikt), väglaget vid olyckstillfället samt övriga faktorer om olyckan, föraren och fordonet. 
    
    
12.  Hastighetsuppföljning i verksamheter - datadrivet projekt utifrån ett kommunperspektiv, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), 995 000 kr
    Detta projekt tar sin utgångspunkt i Trafikverkets arbete med Hållbara hastigheter och andra studier som rör hur verksamheter kan arbeta för ökad hastighetsefterlevnad med fokus på hastighetsuppföljning. Syftet är att utveckla och implementera hastighetsuppföljning för resor som görs i verksamheter hos en kommun (Uppsala kommun medverkar). I projektet utvecklas system för hastighetsuppföljning med fokus på elektroniska körjournaler. Arbetet ska ske i samverkan med berörda aktörer. 
    
    
13.  Projektering av vägmarkeringar i syfte att synliggöra övergångsställen, Kiruna kommun, 301 500 kr
    För att tydliggöra övergångsställen under vintersäsongen vill Kiruna kommun sätta upp projektorer i anslutning till övergångsställen. Syftet är att projicera ner övergångsställets vägmarkering som då blir synligt även om det är täckt med snö. Försöket ska utforska hur väl detta fungerar på ett urval platser där allmänheten inkommit med synpunkter om att övergångsställen känns otrygga under den mörka årstiden. Utvärdering av projektet kommer att göras dels via uppmätta hastigheter, observationer samt dialog med både gångtrafikanter och bilister. 
    
    
14.  SupportIN, Förbättrad användarupplevelse för förarstöd, Cognitian AB,
    470 300 kr
    Studier visar att uppemot 40 procent av förare som har tillgång till ACC (Active Cruise Control) och LKA (Lane Keep Assist) aktivt väljer att stänga av dessa system. Syftet med den föreslagna studien är att söka vidare och försöka förstå varför man gör detta val och hur systemen bör vara utformade för att samma förare ska välja att använda dem. 
    
    
15.  Bälte på i bussen! Gemensam handling och förberedelse av studie för bältespåminnare, Lunds universitet, 354 000 kr
    Syftet med detta projekt är att samla tidigare erfarenheter, utveckla ny kunskap och bygga gemensam kapacitet för att öka bältesanvändningen i busstrafiken. Detta projekt innebär en förberedelse av konkret implementeringsstudie för bältespåminnarsystem i bussar i vilken funktionalitet och effekter på bältesanvändning utvärderas. 
    
    
16. Cykla säkert i tjänsten, hållbart resande och god arbetsmiljö i kommunala verksamheter, Trivector Traffic AB, 648 000 kr
    I detta projekt avses att synliggöra förutsättningar för att öka cykelhjälms-användningen och på annat sätt göra cyklingen i tjänsten mer säker, genom insatser i kommunala verksamheter. Projektet kommer att studera hur kommuner i Sverige generellt arbetar med cykling i tjänsten. Analys av drivkrafter, framgångsfaktorer, hinder och möjligheter för arbetet med säker cykling i tjänsten inklusive cykelhjälmsanvändning. Projektresultaten presenteras i en rapport och underlag tas även fram för ett konkret stödmaterial om säker cykling i tjänsten som riktar sig till arbetsgivare/arbetsplatsers.
    
    
17.  Bilbesiktning för säkrare förarstödsystem, Asta Zero AB, 700 000 kr
    Sedan 2009 har GSR (General Safety Regulation) krävt att tunga fordon och bussar ska vara utrustade med avancerade nödbromssystem. 2019 utvidgades reglerna till att även omfatta nyare personbilar, vilka nu kan bromsa för fotgängare, cyklister och djur. Trots systemens viktiga roll saknas idag en standardiserad metod för att verifiera deras funktion vid bilbesiktning. För att säkerställa att dessa system fungerar som de ska, ska man tillsammans med marknadens aktörer, utveckla metoder för att kontrollera systemens funktion under bilbesiktning. 
    
    
18.  Gång- och cykelpassager över spårväg, en jämförelseanalys av effekt på trafiksäkerhet, Sweco Sverige AB, 275 500 kr
    Under de senaste decennierna har det blivit vanligare att placera spårvägsspår nära körbanor i stadsmiljö. För att undvika att spåren blir en barriär krävs gång- och cykelpassager. Passagerna varierar i utformning och har ofta begränsat utrymme, vilket kan leda till olyckor. Det finns ingen nationell standard eller vägledning för utformningen av dessa passager. Syftet med detta projekt är att genomföra en grundlig konfliktstudie, olycksdataanalys och observationer för att undersöka trafiksäkerheten och funktionaliteten hos olika typer av signal- och oreglerade gång- och cykelpassager över spårvägar och körbana när spårvägen går tätt invid körbanor. Målet är att fastställa ett antal utformningsprinciper och åtgärder som kan bidra till förbättrad trafiksäkerhet och tillgänglighet vid passage över spår som kan utgöra grund för lokala tekniska handböcker.
    
    
19.  Undersökning av isgrepp för europeiska vinterdäck, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), 600 000 kr
    Däck, både till personbilar och tung trafik, genomgår en snabb förändring i egenskaper. Fokus har skiftat från väggrepp och säkerhet till andra hållbarhetsaspekter så som låg energiförbrukning och lång livslängd. Det finns risk för att speciellt vinterdäck utvecklas i en riktning där väggreppet inte är idealt för nordiska vintrar. Studier visar att bromsgrepp på is för åretrundäck är mycket sämre jämfört med nordiska dubbfria referensdäck. Syftet är att genomföra en vetenskapligt och objektiv undersökning av isgreppet av europeiska vinterdäck och jämföra med andra vinterdäckstyper. 
    
    
20.  Sveriges Trafiksäkerhetsdagar - en nationell trafiksäkerhetskonferens 2025, SAFER / Chalmers tekniska högskola, 300 000 kr
    SAFER ska genomföra en fysisk pilotkonferens hösten 2025 på ämnet trafiksäkerhet. Syftet är att möjliggöra kunskapsdelning, samverkan, nätverkande, öka medvetenheten om trafiksäkerhet m.m. Målsättningen är att samla aktörer från olika sektorer och gemensamt arbeta mot att minska trafikolyckor och främja trafiksäkerhet. 
    
    
21.  SAFER Cities: Samverkan mellan forskning och samhällsaktörer för ökad trafiksäkerhet som del i hållbarhetsomställningen av städer och transporter, SAFER - Vehicle and Traffic Safety Centre at Chalmers, 289 500 kr
    SAFER ska genomföra en förstudie i syfte att utforska genomförbarheten av att skapa en stärkt samverkan mellan forskning och samhällsaktörer. Syftet med förstudien är att identifiera konkreta behov och önskemål hos kommuner och regioner, utveckla samarbeten och kontakter samt att elaborera en affärsmodell och kostnadsplan för ett framtida SAFER Cities. Iden är att SAFER Cities kan främja kunskapsbaserade beslut och bidra till implementering av ett mer hållbart och trafiksäkert transportsystem.
    
    
22.  Kvalitetsgranska, dokumentera och lansera FE SET för virtuell provning, Lightness by Design AB, 418 000 kr
    Projektets övergripande syfte är att säkerställa likvärdig utvärdering av trafiksäkerhet för kvinnor och män, samt förhindra nackskador till följd av trafikolyckor. I detta projekt ska man ”knyta ihop säcken” genom att lansera kvalitetsgranskade och dokumenterade versioner av de numeriska SET-modellerna (Seat Evaluation Tool), som representerar både en genomsnittlig man och en genomsnittlig kvinna, för användning i virtuell provning.
    
    
23.  Spårväg och oskyddade trafikanter - uppföljande studie, Trivector Traffic AB,
    456 600 kr
    Detta projekt ska studera hur trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter påverkas över tid vid införandet av spårväg i en svensk stad (Lund) och hur en ökad vana samt ökad turtäthet påverkar detta. Syftet är också att svara på om en öppen anläggning (utan stängsel kring spårområdet) går att anlägga på ett trafiksäkert sätt då en sådan ställer större krav på oskyddade trafikanters uppmärksamhet och förståelse i trafikmiljön. 
    
    
24.  Biomekanisk optimering av stötdämpande vägbeläggning för oskyddade trafikanter, Kungliga Tekniska Högskolan, 966 000 kr
    Skadedata visar att huvudskador hos cyklister, jämfört med andra typer av trauma, har en betydligt högre risk att leda till bestående medicinska funktionsnedsättningar. I Sverige består den största delen av vägbeläggningen av asfalt. Inspirerat av lekplats-underlag utvecklas nu stötdämpande beläggning där en del av stenmaterialet ersätts med gummigranulat. En tidigare studie visade att stötdämpande vägbeläggning signifikant minskar risken för huvudskador och höftfrakturer trots att dessa stötdämpande egenskaperna ännu inte har optimerats utifrån biomekaniska krav. Detta projekt syftar till att möta denna utmaning. 
    
    
25.  Projekt Solomias Ögon, Hades Eyes AB, 480 000 kr
    Solomias Ögon syftar till att utveckla en högteknologisk, adaptiv och intelligent lösning för att reducera bländning från mötande fordon genom en innovativ dynamisk skärm som integreras i bilens vindruta. Enligt statistik från Transportstyrelsen är bländning en bidragande faktor i en betydande andel av olyckor på svenska vägar, och problemet har intensifierats med ökningen av LED- och xenon-strålkastare. 
    
    
26.  På rätt väg - En metodguide för nudging i trafiken, Beteendelabbet AB, 472 000 kr
    Syftet med projektet är att utveckla en metodguide som stödjer kommuner, regioner och andra relevanta aktörer inom trafik och mobilitet i att använda nudging som ett verktyg för att förbättra trafiksäkerheten. Nudging, som handlar om att utforma valmiljöer för att främja hållbara beteenden utan att inskränka valfriheten, har visat sig framgångsrikt inom flera områden och branscher. Målet är att skapa en användarvänlig och inspirerande guide som ger kommuner, regioner och andra trafikansvariga aktörer konkreta verktyg och vägledning för att implementera enkla, kostnadseffektiva och evidensbaserade lösningar i den lokala trafikmiljön. Den kommer att fokusera på alla typer av trafikanter, eftersom en säker trafikmiljö måste vara anpassad för bilister, fotgängare, cyklister och kollektivtrafikresenärer.

Våren 2024 har Skyltfonden beviljat bidrag till 20 projekt, för totalt 
7 716 400 kronor.

1. Suicid i vägtrafiken, NTF Fyrbodal, 182 400 kr
   Suicid i vägtrafiken har blivit en fråga som NTF allt oftare stöter på. Projektets syfte är att öka kunskapen om suicid i vägtrafiken hos anställda i NTF:s tio regionala förbund. Detta är ett nytt område för NTF och det finns ett stort behov av kunskapshöjning. I en workshop kommer NTF att arbeta med frågan om hur man kan nå ut till kommunerna och motivera dem till att arbeta förebyggande med utformning av trafikmiljön för att förhindra suicid i vägtrafiken.
   
   
2. Infrastruktur för gång och cykling och sambanden med trafikens storlek och säkerhet, Fotgängarnas förening, 225 000 kr
   Data tyder på att antalet skadade - i relation till befolkningens och gång- och cykeltrafikens storlek - skiljer sig väsentligt mellan landets kommuner. En del av variationen kan säkerligen förklaras av skillnader i infrastruktur. Infrastrukturen framstår som allt viktigare nu när de trafikpolitiska ambitionerna är att öka gång och cykling men samtidigt minska olyckorna. Frågan är hur stor dess betydelse är, och vilka egenskaper som är viktigast för gång och cykling. Att undersöka detta är huvudsyftet för detta projekt.
   
   
3. Hjälmutvärdering med biofidelisk skalp mot förbättrad trafiksäkerhet, KTH,
   500 000 kr
   Traumatisk hjärnskada utgör ett kritiskt hinder när man strävar mot Nollvisionen med inga dödsfall eller allvarliga skador i vägtrafiken. Hjälmar är avgörande för att skydda hjärnan men trots dess centrala roll i islagsbiomekanik är skalp inte väl integrerad i hjälmutvärdering. De befintliga metoderna leder till felaktigheter i kraftöverföring och påverkar därmed utvärderingen av hjälmens effektivitet. Målet med projektet är att utveckla en hårbottsmodell med icke-linjära material och glidande egenskaper samt att utvärdera hjälmens prestanda med exakt interaktion mellan hjälm och huvud.
   
   
4. Avancerade förarassistanssystem (ADAS) i dödsolyckor med personbilar, Strandroth consulting, 420 800 kr
   Förarstödssystemens funktion är att minska allvarlighetsgraden av en olycka eller helt undvika den. Funktionaliteten av de här systemen kommer troligen att påverka vilken typ av olyckor som leder till dödsfall i framtiden, men då behöver vi först förstå hur dessa bilar idag är inblandade i olyckor med dödlig utgång. Vi behöver förstå mer i detalj vilka omständigheter som ligger bakom dödsolyckor där ADAS inte fungerat som det är tänkt att göra. Syftet med detta projekt är att undersöka moderna bilar med ADAS inblandning i vägtrafikolyckor med dödlig utgång. 
   
   
5. Vädervarningar för fotgängare - finns det samband mellan halkolyckor och väderhändelser, VTI, 594 000 kr
   Vi vet att lite mer än varannan fotgängare som skadas i fallolyckor gör det på grund av att de halkat på is eller snö. Det långsiktiga syftet med detta projekt är att ta fram ett halkvarningssystem som kan varna fotgängare när risken för halka är stor. För att göra det behövs mer kunskap om hur risker varierar med vädret och faktiska fallolyckor. Syftet med detta projekt är därför att undersöka vilka väderhändelser som kan kopplas till de dygn där flest fotgängare skadas.
   
   
6. Landsvägscykling i Sverige - utmaningar och möjligheter för att öka säkerheten, Koucky&Partners, 304 200 kr
   Projektets syfte är att förbättra kunskapsläget om trafiksäkerhet för motions- och tävlingscykling på landsväg. Fördjupad kunskap om denna trafikantgrupp ska bidra till arbetet med att öka trafiksäkerheten och att minska olycksrisken för cyklister. Projektet ska bidra till bättre kunskapsunderlag för Trafikverket och andra väghållare avseende trafikarbetet knuten till motions- och träningscykling. Det ska belysa vilka vägtyper som används och i vilken omfattning, vilka trafiksituationer som är eller upplevs som farliga och vanliga olycksorsaker.
   
   
7. Handbok för mobility management under byggskedet för kommuner, Tyréns AB, 220 000 kr
   Syftet med denna ansökan är att ta fram en handbok som ska innefatta rekommenderade arbetssätt och åtgärder för kommuner att använda för att hantera trafik under byggskeden som påverkar trafiken negativt. Målet är att erbjuda kommuner förslag på arbetssätt och åtgärder som säkerställer att stadens infrastruktur utformas trafiksäkert samt möjliggör god eller ökad tillgänglighet för oskyddade trafikanter under byggtiden.
   
   
8. Cykla säkert med buss - säkra gator för cykel - och busstrafik, Trivector Traffic,
   500 000 kr
   5 procent av samtliga cykelolyckor med motorfordon är kollisioner med bussolyckor men av dödsolyckorna utgör de mer än 25 procent. Dagens riktlinjer beaktar inte denna trafiksäkerhetsrisk. Trivectors bedömning är att dagens riktlinjer avseende utformning av sträckor där cykeltrafik och busstrafik samsas inte är tillräckliga utifrån nollvisionens intentioner. Projektet kommer belysa frågeställningar kring problemets utbredning, vilka erfarenheter finns av blandtrafik, vilka utformningskrav kan ställas samt finns situationer där blandtrafik kan tillåtas.
   
   
9. Skolgator i praktiken - utformning för ökad trafiksäkerhet vid skolor, AFRY,
   301 000 kr
   Trafiksituationen runt skolor upplevs ofta som stökig och otrygg. Projektet avser att prova koncept för utformningen av skolgator vid en eller flera utvalda skolor. Det behövs en fördjupad kunskap om hur koncept för att minska biltrafik vid skolor kan appliceras i svenska stadsmiljöer. Målet är att resultatet ska bidra till en nationell förståelse för kommuner med olika förutsättningar och behov.
   
   
10. Fallexperiment med stående försökspersoner under olika bussmanövrar, VTI,
    562 000 kr
    Buss är ett viktigt transportmedel och är dessutom säkert. Undantaget är fallolyckor som ofta sker vid acceleration och inbromsning och de som drabbas mest är äldre och kvinnor. Syfte med studien är att öka förståelsen för fallskademekanismer genom att studera stående passagerare i buss under kontrollerad acceleration med målet att få en mer detaljerade skadeprediktion vid simuleringar av invalidiserande och kostsamma skador.
    
    
11. Signalering i cirkulationsplats med kollektivtrafikkörfält, Trivector traffic,
    420 000 kr
    Projektet syftar till att utforska olika typer av signalreglering i cirkulationsplatser med kollektivtrafikkörfält genom rondellen. Detta blir allt vanligare i Sverige för att optimera högkvalitativa kollektivtrafiklinjer (såväl buss som spårvagn). Genom att analysera ett urval av cirkulationsplatser med olika signalregleringsprinciper kan vi bättre förstå riskerna med olika lösningar och formulera rekommendationer för ökad trafiksäkerhet i olika utformningar.
    
    
12. Trafiksäkra verksamheten - stöd till verksamheter för ökad trafiksäkerhet, Trivector traffic, 812 500 kr
    En stor del av de dödsolyckor som sker i Sverige är arbetsrelaterade, det vill säga att den omkomne antingen var i arbete eller på väg till/från arbetet eller att motparten var det. Stödmaterial i form av vägledningar och checklistor för att stötta verksamheterna i sitt trafiksäkerhetsarbete har tagits fram av Trafikverket och detta projekt syftar till att följa upp om framtaget stödmaterial fyller funktionen att stärka verksamheternas trafiksäkerhetsarbete och främja trafiksäkerheten.
    
    
13. Trafiksäkerhetseffekter från användning av vinterdäck sommartid, VTI, 260 000 kr
    Användning av vinterdäck på personbilar sommartid är utbredd i Sverige. Det är känt att vinterdäck har betydligt sämre grepp jämfört med sommardäck på våt eller torr asfalt under sommarförhållanden. Tidigare studier visar på en överrepresentation av vinterdäck i dödsolyckor sommartid. Utifrån Folksams och däckbranschens studie där man gått igenom och klassificerat 845 dödsolyckor från 2009-2019 för att avgöra om däckens egenskaper kan ha påverkat olycksutfallet kommer VTI att göra en statistisk analys för att uppskatta om användning av vinterdäck sommartid innebär en ökad olycksrisk. 
    
    
14. POAOTAI Projekt olycksanalys oskyddade trafikanter av AI, MOVEA, 285 000 kr
    Traditionellt och kulturellt är vi i branschen till stor del låsta till beprövade metoder och regelverk. AI kan generera nya idéer som ingen annan har tänkt på och projektet ska utvärdera genererade AI-förslag med fokus på utveckling av nya idéer för nollvisionen för oskyddade trafikanter. Exempel på AI-förslag som ska utvärderas är bl.a fordonssensorer för detektion av oskyddade trafikanter, kommunikation mellan fordon samt utveckling av säkra korsningar och övergångsställen.
    
    
15. Olycks- och skadestatistik vid påbackning av motorfordon – Fortsättning, Chalmers industriteknik, 394 500 kr
    Denna studie är en fortsättning på ett avslutat Skyltfonden-finansierat projekt som behandlade olycks- och skadestatistik vid påbackning av motorfordon. Just nu skrivs en vetenskaplig publikation inom ramen för ett doktorandarbete och det har kommit önskemål om att titta på påbackningsolyckor som sker i yrkestrafik och hur förarstödssystem kan förebygga den typen av olyckor. I projektet kommer man att undersöka hur stor andel av de påkörande motorfordonen är privatägda respektive företagsägda för att få en grov uppskattning på hur många olyckor som sker i yrkestrafik. Resultatet kommer publiceras i en vetenskaplig rapport.
    
    
16. Vilken potential har nya kraven på CSRD-rapportering för företagens trafiksäkerhetsarbete?,  Trivector Traffic, 209 000 kr
    Det har konstaterats i tidigare studier att relativt få företag följer upp trafiksäkerhet som en del av sitt hållbarhetsarbete idag och att kravställande i olika riktlinjer är en viktig drivkraft för att fler företag ska börja arbeta systematiskt medtrafiksäkerhetsarbete. Enligt CSRD:s ramverk måste företag redogöra för sina sociala och miljömässiga aspekter i enlighet med EU:s tolv nya hållbarhetsstandarder. Syftet med det föreslagna projektet är att undersöka hur stor effekt CSRD-uppföljningen inom det ramverk som hittills är känt kan få på företagens trafiksäkerhetsarbete.
    
    
17. Dödsfall på grund av sjukdom i vägtrafiken, True Blue Life AB, 200 000 kr
    För att få korrekt underlag avseende dödsfall i vägtrafiken särredovisas årligen dödsorsakerna vid olyckor. Personer som avlider av naturlig död är ej att betrakta som vägtrafiksrelaterade och ska exkluderas från statistiken. Dock kan sjukdom i olika grad bidra till att en olycka med traumatiska skador som dödsorsak sker. Syftet med projektet är att dokumentera metoden och arbetssättet för klassning av naturliga dödsfall eller sjukdomsfall i vägtrafiken samt kartlägga de vanligaste dödsorsakerna för naturligt död eller sjukdomsfall i trafiken. 
    
    
18. Perceptionslager vid fysisk provning för robust ADAS prestanda, AstaZero AB,
    550 000 kr
    Bakgrunden till projektet är att dagens verifieringsmetoder av förarassistanssystem (ADAS) har i olycksanalyser visat en mer begränsad säkerhetseffekt av förarassistanssystem än förväntat, t.ex. i olyckor med fotgängare och cyklister. Ratingscenriorna testas under mycket idealiserade förhållanden på provbanor utan andra trafikanter samt avsaknad av infrastruktur och andra objekt i testscenariorna. Projektet syftar till att utveckla och verifiera perceptionslager baserade på fältdata för att återskapa mer verkliga trafikmiljöer i testscenariorna. Fokus kommer ligga på fotgängar- och cyklistscenarion.
    
    
19. Cykel-bilkollision – Utveckling av ny provning för huvudskydd, Lightness by design, 465 000 kr
    Detta projekt har tidigare beviljats medel av Skyltfonden, då med Hövding som sökande. Projektet startade hösten 2023 och strax därefter förklarades Hövding i konkurs. Konsumentverket hade i sin kritik till Hövding stort fokus på skydd i cykel-bil-kollision och för provning i hastigheter över 20km/h. Lightness by design bedömer att det finns en ökad relevans av att utvärdera även hjälm i högre hastigheter och kommer slutföra det projekt som påbörjades i höstas.
    
    
20. Safety evaluation of bike-box with observations and advanced simulation – SafeBOX, Lunds Tekniska Högskola, 311 000 kr
    Cykelboxen, även kallad en framdragen stopplinje för cyklister, har införts för att öka cyklisters synlighet vid signalreglerade korsningar och därmed öka deras säkerhet. Tidigare forskning visar att det finns en kunskapslucka relaterad till cykelboxens effekt på cyklisters synlighet och på användningen av cykelboxen. Dessutom finns det bevis som tyder på att säkerhetsfördelarna med cykelboxen som ofta hänvisas till när man motiverar dess tillämpning kan ifrågasättas. Målet med detta projekt är att utvärdera säkerhetsfördelarna med cykelboxen vid signalreglerade korsningar. Detta kommer att ske både ur cyklisters och bilisters synvinkel. I korthet är frågorna som ska besvaras om cykelboxen används korrekt av cyklister, om korsningar med cykelboxar är säkrare jämfört med liknande korsningar utan cykelboxar och om cyklisters synlighet förbättras när de använder en cykelbox.
    

Hösten 2024 har Skyltfonden beviljat bidrag till 26 projekt, för totalt 11 189 089 kronor.

1. Effektivitet av ABS-bromsar på cyklar, VTI, 450 000 kr

   Projektets syfte är att utföra en litteraturöversikt, bilda ett konsortium och utveckla en metod för att testa effektiviteten av låsningsfria bromsar på olika typer av cyklar och under olika förhållanden. Projektet ska bl.a. identifiera kunskapsluckor om hur låsningsfria bromsprestandan påverkas av olika cykelmodeller och vilken inverkan olika väglag har. Projektets mål är att tillhandahålla en provningsmatris för att i ett nästa steg genomföra relevanta provningar på mest effektivt sätt med målet att bidra till ökad trafiksäkerhet för cyklister.

2. Utveckling av olycksdatabasen Strada, VTI, 937 500 kr

   VTI har tillsammans med databasens ägare Transportstyrelsen identifierat ett antal utvecklingsområden kopplade till Stradas datakvalitet och användbarhet där forskningen kan bidra till förbättringar. Projektet ska bl.a. svara på:

   ·        Vilken kvalitet har data som rapporteras in från polisen och akutsjukvården?

   ·        Hur väl fungerar kopplingen mot NVDB och vilka NVDB-data är viktiga att inkludera i Strada?

   ·        Hur fungerar matchningen av polis- och sjukvårdsrapporter och behöver matchningen förbättras?

   ·        Vilka metadata är viktiga och hur ska dessa dokumenteras?

3. Konsumenttest av greppvänliga skor, Testfakta Editorial Nordic AB, 672 400 kr
   Projektet ska genomföra laboratorietest som utvärderar olika skosulors förmåga att förebygga halkolyckor. Projektet syftar till att undersöka och jämföra olika typer av skosulor, med fokus på deras förmåga att minska risken för fallolyckor under vinterförhållanden.

   Målet med projektet är att ge konsumenterna bättre information om skillnaderna mellan olika skosulor, uppmuntra tillverkare att utveckla säkrare produkter och på sikt etablera ett standardiserat system för att märka vinterskor utifrån deras halkförebyggande egenskaper.

4. Hur fungerar rapporteringen från sjukhusen till Strada efter Covid-pandemin, VTI, 402 000 kr

   Sjukhus är enligt lag skyldiga att rapportera alla patienter som besöker ett akutsjukhus efter en trafikolycka till Strada. Under coronapandemin blev rapporteringen mycket sämre och från vissa akutsjukhus har rapporteringen inte återgått till samma rapporteringsgrad eller är i stort sett obefintlig. Projektets syfte är att få en förståelse kring akutsjukhusens möjligheter att rapportera till Strada. Vad är enligt sjukvårdspersonalen de största utmaningarna och varför klarar vissa sjukhus att rapporter medan andra inte gör det?

5. Trafiksäkra virtuella hållplatser, AFRY, 369 000kr

   I Skåne pågår idag en ny pilot, Skåneflex, som är en vidareutveckling av Plusresan-konceptet där resenärer med hjälp av en app ska kunna boka resor från virtuella hållplatser till närmaste kollektivtrafiknod. 

   Vår studie syftar till att utvärdera urvalsmetodiken för virtuella hållplatser på glesbygden som används i piloten Skåneflex. Detta för att kunna förbättra metoden för framtida användning av behovsstyrda kollektivtrafiklösningar efter att piloten är avslutad. I slutändan kommer projektets resultat kunna skapa mervärde och ökad trafiksäkerhet för resenärer. 

6. Uppiggande effekter av sömnskattningar och hur det påverkar GSR och förarövervakning, VTI, 324 000 kr

   För att bedöma trötthetssystemens effektivitet så krävs ett referensvärde. Både GSR-lagstiftning och Euro NCAP använder den subjektiva självskattningsmetoden Karolinska Sleepiness Scale (KSS).

   Detta projekt syftar till att få mer kunskap om KSS, speciellt om skattningen har en uppiggande effekt och hur länge den i så fall varar. Resultaten är viktiga för att säkerställa att bedömningskriterierna för trötthetssystem är korrekta. Att KSS-skalan är reliabel är också viktigt vid utveckling av detektionssystemen. Eftersom KSS används för att träna de AI-modeller som avgör om föraren är sömning så byggs eventuella svagheter i skalan in i produkten.

7. Stöd till MinTOX (intelligenta system för berusningsdetektering i mikromobilitet), Chalmers Tekniska högskola, 375 000 kr

   Att cykla eller köra elsparkcykel under påverkan av alkohol eller droger är en vanlig företeelse. Att använda teknik kan vara en lösning på detta problem. Elsparkcyklar skulle kunna utrustas med sensorer som känner av hur påverkad en förare är och begränsa hastigheten därefter. Projektet ska genomföra ett kontrollerat experiment med påverkade förare samt använda den insamlade datan för att utveckla algoritmer som i realtid kan identifiera påverkad körning genom fordonssensorer. Projektet söker medfinansiering för att förbereda experiment och samla in data. Övrigt finansieras av Chalmers.

8. GåFall  Varning, MOVEA Trafikkonsult AB, 320 000 kr

   Syftet med projekt är att tillsammans med en eller två kommunala väghållare testa hur och med vilka system samt metoder väghållare kan varna för halka med fokus på "extremdagar" vintertid med målet att minska antalet fallolyckor med fokus på gående.

   Mellan 20 till 90 % av alla fallolyckor sker under ett fåtal dagar under vintersäsongen beroende på vinter och stad (källa projektet GÅ-FALL). Vinterdriften saknar resurser för att drifta effektivt dessa dagar. Förutom personligt skydd (dubbskor) ses varning till allmänheten som en viktig och möjlig åtgärd.

9. En sneda islag testrigg för nästa generations europeiska cykelhjälmsstandard, KTH, 514 000 kr

   Nuvarande testning av cykelhjälmar genomförs endast med radiell islag. Detta projekt syftar till att förbättra den radiella stötriggen till en ny sneda islag testrigg med två viktiga framsteg mot tillförlitlig mätning av rotationskinematik och repeterbar bestämning av islagsplatser. Denna förbättrade rigg kommer att användas för att utvärdera hjälmens islagsområden genom att testa hypotesen att cykelhjälmen presterar olika i sneda islag och radiella stötar.

10. Adaptiva interventioner vid nedsatt förarförmåga, från vanliga scenarier vid dödsolyckor, Cognitian AB, 442 500 kr
    
    Syftet med denna studie är att kartlägga scenarier vid dödsolyckor som orsakas av nedsatt körförmåga på grund av alkoholpåverkan, trötthet, distraktion och droger, för att bl.a. kravsätta detektionssystem för ovanstående. En snabb utveckling sker på området, och man ser möjligheter till detektion av alkohol och drogpåverkan med t.ex. visionssystem. Även för detektion av trötthet går utvecklingen från indirekt detektion, dvs. detektion genom nedsatt körförmåga, till direkt detektion.

    Studien syftar vidare till att analysera möjliga effekter av adaptiva och ingripande åtgärder som att göra autobromssystem och filhållningsstöd adaptiva till förartillstånd. Genom detta arbete ska det undersökas hur tekniska lösningar kan utformas och optimeras för att anpassas efter människors faktiska och ibland nedsatta prestationsförmåga i trafiken.

11. Verktyg för utveckling av bilbarnstolar som passar tidigt födda spädbarn, Lightness by design, 159 720 kr
    
    Projektets specifika syfte är att förse tillverkare av bilbarnstolar med användarvänliga verktyg så att de kan utveckla passform och skydd för små spädbarn. Detta projekt syftar vidare till att förbättra modellernas användarvänlighet baserat på önskemål från CAD-ingenjörer hos bilbarnstolstillverkare, för att säkerställa att de utvecklade verktygen används till gagn för trafiksäkerhet.
    
    

12. Lekgator - en analys av barnvänliga gator, Tyréns, 371 700 kr

    Många trafikmiljöer upplevs som osäkra för föräldrar, vilket resulterar i att barn skjutsas istället för att gå själva. Trots detta finns det exempel på gatuutformning i flera svenska städer som syftar till att skapa trygga och inbjudande miljöer för barn och unga. Projektet avser därför att undersöka utformningen av ”lekgator” med fokus på trafiksäkerhet och analysera effekterna av de olika utformningarna, genom egna analyser och sammanställningar av andra genomförda utvärderingar. 

13. Säkrare stationer: Optimerade golvsystem förhindrar fallskador i kollektivtrafiken, KTH, 507 000 kr

    Gångtrafikanter löper 19 gånger högre risk att skadas allvarligt i en fallolycka än i en kollision, men relativt lite forskning har gjorts om rekonstruktioner av fallolyckor. Det saknas fortfarande en djupgående förståelse för gångtrafikanters fallskador samt metoder för att bedöma effektiviteten hos befintliga skyddslösningar.

    Detta projekt fokuserar på två mål:

    1. Förbättra finitelement humanmodeller för att exakt rekonstruera fallolyckor och få insikter om skadeuppkomst på vävnadsnivå.

    2. Utveckla en biomekaniskt baserad metod för att optimera ett energiabsorberande golvsystem och utvärdera dess skyddseffektivitet.

14. Förstudie byggande av alternativa gång- och cykelvägar på fjälldestinationer, Härjedalens kommun, 432 000 kr

    Flödet av trafikanter har ökat radikalt i och med att fler väljer att flytta till och besöka våra fjälldestinationer, med detta så ökar också de trafikfarliga situationerna. Samtidigt så ökar också efterfrågan på leder både för skoter, cykel och längdåkning. I detta projekt vill vi genom ett utvecklat samarbete i en förstudie undersöka/utreda möjligheterna för ett byggande av kombinerade skoter-, längd- och GC-vägar i de mer centrala delarna av våra turistorter. Första steget är genomförande av en förstudie där olika aktörer bjuds in till workshops och intervjuer, med intresse att skapa trafiksäkrare miljöer på våra fjälldestinationer.

15. Läkemedelsbehandlingar och risken för trafikolyckor bland äldre bilförare med diabetes, Karolinska institutet, 1 070 869 kr

    De senaste årtiondena har antalet äldre i Sverige ökat stadigt, en utveckling som inte förväntas avta. Med stigande ålder försämras dock hälsan och för bilkörning viktiga funktioner. Det finns ett behov av att studera olika faser av sjukdomar och samspelet mellan olika läkemedelsbehandlingar för att identifiera särskilt sårbara grupper så vi kan minimera risker ur både ett patient- och trafiksäkerhetsperspektiv.

     Detta projekt syftar till att öka vår kunskap om risken för trafikolyckor bland äldre bilförare med diabetes. Projektets mål är att fastställa risken vid insättning av antidiabetiska läkemedel, vid insättning av andra läkemedel som kan påverka körförmågan i samverkan med antidiabetiska läkemedel och att identifiera grupper som löper en högre risk än andra.

16. Varför behövs max 30 km/h i trafikmiljöer med mixade trafikantslag, Folksam, 145 000 kr

    Trots tydliga rekommendationer om att det bör vara max 30 km/h i trafikmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig frekvent har Sveriges städer och kommuner inte tagit någon tydlig ställning. Syftet med detta projekt är att belysa vikten av rätt hastighet där många cyklister och fotgängare rör sig och samtidigt verka för att nollvisionen uppnås. Vår bedömning är att en ny sammanställning av det underlag som finns skulle underlätta införandet av hastighetszoner och aktualisera behovet av bashastighet 30 km/h. Kommuner och städers behov av en ny sammanställning och vilka argument som krävs för att få igenom en sänkning kommer att belysas i sammanställningen. 

17. Autobroms för lätta elfordon, LEVTEK Sweden AB, 500 000 kr
    
    Under de senaste åren har användningen av elektrisk mikromobilitet (små eldrivna fordon) ökat markant samtidigt ökar antalet olyckor med mikromobilitetsfordon, framförallt med elsparkcyklar och elcyklar. 

    Syftet med detta projekt är att undersöka Advanced Driver Assistance Systems (ADAS) för lätta elektriska elfordon och därmed driva säkerhetsutvecklingen framåt. Fokus ligger på att testa och analysera specifikationer för autobroms för att bidra till robusta säkerhetslösningar som samtidigt inte kompromissar med förarens komfort och säkerhet.

18. Enkelriktade cykelbanor - Hur kommer vi framåt? Sweco, 220 000 kr

    Med en ökad mängd cykeltrafik ökar även kraven på ett trafiksäkert och kapacitetsstarkt cykelnät. En väg att skapa detta är enkelriktade cykelbanor. Om befintligt system med dubbelriktade cykelbanor på ena sidan av gatan kompletteras och konverteras till ett enkelriktat system innebär detta en ungefärlig fördubbling av kapaciteten. 

    Syftet med projektet är att lyfta kunskapsnivån om vilka typer av övergångar mellan enkelriktade och dubbelriktade cykelbanor som fungerar bäst. Projektet vill hitta de bästa lösningarna för mixade system och skapa en idébank med typlösningar.

19. Säkra skolvägar som en approach för fritidsresor? En studie av överföringspotentialen, WSP, 260 000 kr
    
    Fritidsresor – dvs. resor till exempelvis idrott, kulturutövande och andra fritidsaktiviteter – utgör en stor del av barns och ungdomars vardagliga mobilitet. Resor till skolan har i betydligt större utsträckning hanterats som en trafiksäkerhetsfråga – med särskilda insatser och åtgärder för att öka dessa resor till fots och per cykel och att göra dem säkrare.

    Mot denna bakgrund är syftet att undersöka om etablerade metoder för att öka trafiksäkerheten vid skolor (konceptet "säkra skolvägar") även kan tillämpas på andra resor för barn och unga. Genom att utforska potentialen för att bredda användningen av ett redan beprövat koncept kan en bedömning göras av dess överförbarhet till andra typer av målpunkter och resor. Detta kan i sin tur leda till en vidareutveckling av konceptet som inkluderar fler delar av trafikmiljön där barn och unga vistas.

20. Storskalig hastighetsmätning med positioneringsdata, Tyréns, 348 000 kr

    Projektet syftar till att kartlägga samband mellan trafikmiljön och faktiska hastigheter på det kommunala vägnätet. Genom att använda positioneringsdata från fordon öppnas helt nya möjligheter att på systemnivå utvärdera och analysera fordonens hastigheter. Syftet med projektet är att identifiera på vilka gator i hela gatunätet i Malmö de faktiska hastigheterna överskrider skyltad hastighetsgräns. Den framtagna metoden ska kunna skalas upp.

21. Kommunal handbok för införande av längre fordon (HCT), Tyréns, 297 000 kr

    Kunskapsnivån om trafikering av fordonståg upp till 34,5 meter (HCT) är generellt låg hos kommuner som beslutar om föreskrifter för trafikering av fordonen på det kommunala vägnätet. Projektet syftar till att först sammanfatta kunskapsläget hos kommuner och andra aktörer i branschen samt att underlätta dialogen mellan kommunerna och näringslivet. Projektet kommer paketera all information i en lättöverskådlig handbok med kunskap och förslag på riktning för kommuner med olika förutsättningar.

22. Avfallshämtning i tätorter - skapar den trafiksäkerhetsproblem? Koucky&Partners, 140 400 kr
    
    Syftet med projektet är att öka kunskapen om vilka trafikrelaterade säkerhetsrisker som förekommer kring hushållsnära avfallshämtning, hur frekventa olyckor och ”nästan-olyckor” är i samband med sophämtning, vilka aktörer som kan påverka situationen och vilka åtgärder som kan öka säkerheten. Den ska vidare undersöka i vilken utsträckning trafiksäkerheten för avfallshämtning beaktas i fastighetsplaneringen särskilt i relation till komfort och närhet för de boende.
    
    
23. Energianvändning och kostnader för säkra gångytor genom uppvärmning – förstudie, CIT Renergy AB, 393 800 kr
    
    Syftet är att öka kunskapen om energianvändning, klimatpåverkan och kostnader för halkfria gator och trottoarer genom uppvärmning. Detta för att på så sätt bidra med underlag som idag saknas för att kunna göra fullständiga faktabaserade effektanalyser av hur den typen av åtgärder kan minska olyckor och personskador bland fotgängare i samband med fallolyckor. I förlängningen är därför syftet att bidra till minskade samhälleliga kostnader, öka tryggheten i tätorten under vintertid, minska buller och utsläpp från snöröjning och tillgängliggöra infrastrukturen för hållbara transporter för alla.
    
    

24. Detektion av extra utsatta oskyddade trafikanter, Xense Vision, 500 000 kr 
    
    Projektet avser att ta fram en produkt som kan detektera detaljer hos oskyddade trafikanter som gör att de kan anses vara extra utsatta för risk för i trafiken. Det gäller t.ex. cyklister och elsparkcyklister utan hjälm, långsamtgående personer, barnvagnar och barn.

    Till att börja med så avser produkten vara ett system som levererar statistik. I framtiden skulle även mer aktiv användning av detektioner av extra utsatta oskyddade trafikanter kunna bli aktuell. Det skulle då kunna handla om att dynamiskt ändra hastighet utefter närvaron av extra utsatta trafikanter. Även att styra trafikljus – t ex att förlänga tiden för grönt för gående när långsamt gående personer och barn finns vid övergångsstället, eller att skicka information om extra utsatta trafikanter till uppkopplade och automatiserade fordon.

25. Strategiska rekommendationer för förbättrad trafiksäkerhet genom ökat medborgarperspektiv, SAFER/Chalmers tekniska högskola, 390 000 kr
    
    Omställningen till ett hållbart transportsystem kommer att kräva stora insatser, och med denna studie vill vi undersöka hur civila samhällsaktörer som till exempel idéburna organisationer kan nyttjas än mer strategiskt i denna process.

    En särskild aspekt vi vill undersöka är hur vi kan stärka trafikantens röst, "medborgarbenet", genom dialog och utveckling av strategier tillsammans med civilsamhällets aktörer. 
    
    Målet med projektet är att samla in fakta från centrala aktörer, både i Sverige och i Norden, för att genomföra en gapanalys och ta fram strategiska rekommendationer som visar hur civilsamhällets aktörer kan ta en större roll i det trafiksäkerhetsförbättrande arbetet, och omställningen till ett hållbart transportsystem, genom att lyfta och driva trafikantperspektivet – och även ytterligare stärka Sveriges roll som en ledare inom trafiksäkerhet och därmed stärka nationens varumärke, som en inspiratör och vägvisare för andra länder. 

26. Biomekaniska korridorer: Bortom den manliga normen, Chalmers tekniska högskola AB, 647 200 kr 
    
    Kvinnor har traditionellt varit underrepresenterade i utvärdering av passagerarskydd i krockprovning vilket lett till högre risk för skador och dödsfall bland kvinnor. Den nuvarande enda tillgängliga krockdockan som representerar kvinnor motsvarar en liten kvinna (5:e percentilen) och är inte representativ för majoriteten av den kvinnliga befolkningen. Syftet med detta projekt är att utveckla biomekaniska responskorridorer som kan representera bredare delar av befolkningen, särskilt kvinnor, vilka kan fungera som validerings- och certifieringsmål för krockdockor och datormodeller av människor.