Väghållaransvar – vem ansvarar för vägen?

Fördelningen av väghållaransvar ser i korthet ut så här:

• Staten genom Trafikverket, ansvarar för de allmänna vägarna. Undantaget är de allmänna vägar som ingår i kommunal väghållning.
• Kommunerna förvaltar kommunala gator och vägar.
• Enskilda vägar förvaltas av vägföreningar/samfällighetsföreningar eller av enskild fastighetsägare.

En renodlad ansvarsfördelning enligt ovan, bedöms leda till en mer effektiv och rationell väghållning, större tydlighet i ansvarsfördelning samt en mer rättvis kostnadsfördelning mellan kommuner och medborgare.

Vad innebär väghållaransvar?

Väghållning handlar om byggande och drift av väg. Beroende på vilken typ av väg det är finns det olika väghållare som ansvarar för vägen och flera lagstiftningar som reglerar byggande och drift. I länsstyrelsernas kungörelse om vägar framgår vilka vägar som ingår i det allmänna vägnätet.

Vid väghållning ska tillbörlig hänsyn tas till enskilda intressen och till allmänna intressen, såsom trafiksäkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning skall eftersträvas.

En väg ska hållas i ett för samfärdseln tillfredsställande skick genom underhåll, reparation och andra åtgärder.

Trafikverket har ansvar att säkerställa att väghållaransvar överensstämmer med väglagen och att anpassa vägsystemet efter samhällets trafikbehov.

Se väghållare på karta

Trafikverkets regioner är väghållningsmyndigheter

Trafikverkets regioner är väghållningsmyndigheter som utreder väghållaransvar samt ansöker om förändrat väghållaransvar hos Trafikverkets centrala funktion Juridik och planprövning.

Beslut om förändrat väghållaransvar av det allmänna vägnätet tas av Trafikverkets centrala funktion Juridik och Planprövning. Undantaget är när en kommun för första gången beslutas bli väghållare för en allmän väg, vilket enligt väglagen beslutas av regeringen.

Förutsättningarna för förändring av en allmän väg till enskild och av en enskild väg till allmän regleras i 21 och 25 § väglagen (1971:948).

Process för ett förändringsärende

Ibland behöver vägrätten (det vill säga vem som bör vara väghållare för vägen i fråga) av olika skäl förändras. Så här ser processen för förändring av allmän väg till enskild väg eller till kommunal gata ut.

1. Ärendet initieras vanligtvis av berörd väghållningsmyndighet (vanligtvis Trafikverkets region, men kan även vara en av regeringen utpekad kommun), ibland av en extern aktör.

• En utredning om indragning av vägrätt påbörjas om något tyder på att en allmän vägs funktion har förändrats eller annat som tyder på att vägen inte längre uppfyller kraven för allmän samfärdsel (allmän samfärdsel = vägen behövs för allmän trafik och utgör inte främst nytta för de som bor eller verkar vid vägen).
• Om vägen är belägen i tätort kan indragningen av vägrätt bli aktuell att utredas när vägens funktion gör att vägen är lämplig att ingå i kommunal väghållning som gata (med stöd av plan- och bygglagen).

2. Utredningshandlingar (utrednings-PM med tillhörande karta och eventuella andra kompletterande handlingar) tas fram av väghållningsmyndigheten. 

3. Utredningshandlingarna skickas för synpunkter (samråd) hos berörda fastighetsägare, kommun och eventuella andra som berörs av förslaget. Ärendet annonseras i Post- och Inrikes-tidningar och vid behov i lokaltidning.

• I de fall vägen är helt belägen på detaljplanelagd mark med kommunalt huvudmannaskap innebär en eventuell förändring att vägen blir en kommunal gata och samråd sker enbart med den berörda kommunen och eventuella myndigheter.

4. Inkomna synpunkter sammanställs och bemöts.

• Synpunkterna kan föranleda att utredningshandlingarna behöver justeras eller omarbetas. Beroende på omfattningen av uppdateringen kan ett nytt samråd vara aktuellt (punkt 3).
• Om synpunkterna visar att vägen fortsatt behövs som allmän väg avbryts utredningsarbetet. 

5. Förslag till indragning av vägrätt skickas till beslut till Trafikverkets centrala funktion Juridik och planprövning. I samband med detta skickas ärendet på kommunikation hos de som inkommit med synpunkter under samrådsskedet. Eventuella ytterligare synpunkter kan då skickas till Trafikverkets centrala funktion Juridik och planprövning.

• Beslutet är överklagningsbart. Överklaganden ställs till Trafikverkets funktion Juridik och planprövning och hanteras och beslutas av regeringen. 

6. Beslut vinner laga kraft.

• Om beslutet innebär att vägen förändras till enskild väg, ansöker och bekostar Trafikverket om anläggningsförrättning hos Lantmäteriet, med målsättning att en gemensamhetsanläggning bildas som ny väghållare för vägen.
• Berör indragningen enbart en till två fastigheter ansöks anläggningsförrättning om så behövs. 

7. Om beslutet innebär att vägrätten dras in, ska ett besiktningsmöte hållas mellan Trafikverket och den blivande väghållaren.

• Trafikverket bekostar nödvändiga underhållsåtgärder om det visar sig att vägen är i eftersatt underhåll.

Översyn kommunala väghållningsområdesgränser

Trafikverket ser kontinuerligt över kommunala väghållningsområdesgränser i samarbete med kommunerna.

Inom ett kommunalt väghållningsområde har kommunen väghållaransvaret enligt väglagen (1971:948). Idag är drygt 200 av landets 290 kommuner egna väghållare enligt väglagen.

Syftet med översyn är att upprätthålla en samhällsekonomisk och rationell fördelning av väghållningen utifrån gällande lagstiftning. Väghållningsområdet bör omfatta;

• Planlagt område i tätorten.
• Områden i och intill tätorten som planeras för exploatering inom de närmaste åren (3-5 år).
• Planlagda områden i tätortens närhet bör prövas utifrån önskemål om rationell väghållning.