E4 Förbifart Stockholm Drönarflygning i våra tunnlar - för säkerhets skull
E4 Förbifart Stockholm ska vara en trygg tunnel att färdas i. En stor del av säkerhetsarbetet är samarbete med räddningstjänst och andra aktörer för att tunneln ska vara så väl rustad som möjligt om en olycka skulle ske.
Trafikverket följer noga utvecklingen kring hur räddningsinsatser i vägtunnlar och tekniken som behövs kan förbättras. Vi deltar i flera nationella och internationella forum där framtidens tunnelsäkerhet diskuteras, bland annat i Tunnel Underground Safety Center (TUSC) och Kompetenscentrum för brandsäkerhet i undermarksanläggningar (KCBU).
Där diskuteras hur nästa generations räddningsinsats kan förbättras, bland annat med drönare, så kallade Unmanned Aircraft System (UAS). Något som undersöks av Södertörns brandförsvarsförbund just nu.
E4 Förbifart Stockholm som testmiljö för ny teknik
När E4 Förbifart Stockholm öppnar för trafik 2030 kan användning av drönare i vägtunnlar redan vara en del av räddningstjänstens verktyg. Eftersom E4 Förbifart Stockholm går som djupast hela 80 meter under Mälarens yta är det viktigt att tekniken funkar även i djupa och komplexa miljöer.
Vi bidrar gärna till utvecklingen av ny säkerhetsteknik. I det här fallet innebär det att vi ställer tunnelsystemet i E4 Förbifart Stockholm till förfogande som testmiljö för ett drönarprojekt som drivs av räddningstjänsten. På så sätt kan tekniken provas i en verklig miljö redan innan tunneln tas i bruk.
Praktiska tester i tunnlarna
I projektet undersöker räddningstjänsten om deras befintliga drönare kan användas för att kunna göra flygningar i miljöer utan satellitnavigeringssystem, som i en tunnel långt under mark.
Under de praktiska övningarna i E4 Förbifart Stockholms tunnelsystem testades förutom stabilitet och svårighetsgrad även räckvidd vid flygning med och utan 4G-uppkoppling. Inför varje flygning gick ansvarig pilot genom en checklista som också inkluderar en riskvärdering.
Försöken gick bra och vi kunde på vissa delsträckor köra så långt vi önskade och försöken avbröts efter 3 km. Då det inte fanns någon vinst att köra längre eftersom det i en verklig situation skulle vara tillräckligt att kunna flyga några hundratal meter.
Räddningstjänstens drönare är utrustade med LiDAR-teknik som bland annat mäter avstånd med hjälp av laserpulser samt visuella sensorer. Tillsammans gör de det möjligt för drönaren att kunna hålla position och undvika hinder även utan den positioneringshjälp som normalt kommer från satellitnavigering.
I projektet undersöks hur tillförlitlig och säker den här typen av positionering är, vilken svårighetsgrad det utgör för piloterna samt vilka tekniska begränsningar systemet har. Om testerna visar att tekniken fungerar väl kan drönare i framtiden bli ett viktigt stöd vid räddningsinsatser i tunnlar och andra svåråtkomliga eller riskfyllda miljöer.
Att kunna visa att tekniken fungerar i praktiken, i en verklig tunnelmiljö, kan också göra det lättare för räddningstjänster runt om i landet att fatta beslut om framtida investeringar i drönarteknik.