Arkeologiska fynd på Västra länken skriver om Skandinaviens historia

–Vi visste att människor har bott i området för Västra länken sedan landet steg upp ur havet, men ingen av oss var förberedda på de enorma mängderna fynd, den tydliga tidslinjen och framför allt fynden som ikull kastar det vi lärt oss på historielektionerna, säger Nina Karlsson, sektionschef, Trafikverket. 

–Vi har gjort helt unika fynd som innebär att bilden av hur Norra Sverige och Skandinavien befolkades hamnar i en helt annan dager, säger Jans Heinerud, 1:e antikvarie och arkeolog, samt ansvarig för utgrävningarna som genomfördes av Västerbottens museum.

Hus från bronsåldern

Vid utgrävningarna för Västra länken Norr om Umeälven, närmare Klockarbäcken hittades flera hål efter stolphus.

–Det är superunikt att vi hittade dessa, berättar Tone Hellsten, arkeolog, Västerbottens museum.

Det närmaste nordliga stolphuset som hittats tidigare ligger strax utanför Tierp i Uppland. I hålen som markerar den inre stolpraden för stolphusen så hittade arkeologerna andra viktiga fynd, bland annat mycket förkolnat korn som visar på odlingar. Man hittade även stora mängder ben som visar att de som bodde på platsen höll tamboskap såsom get, får och eventuellt någon nötboskap. Taken på ett stolphus bars upp av parställda stolpar som grävdes ner i marken. Väggarna och taken var troligast gjorda av trä och näver. I varje hus fanns det en eldstad som gav ljus och värme till människorna.

–Nu har vi bevis för att det fanns bondesamhällen på bronsåldern i Norra Sverige, tidigare har man utgått från att det var ett mer nomadiserat samhälle, säger Nina Karlsson.

Lämningarna som hittades på den norra sidan av älven längs Västra länken sträcker sig tidsmässigt från bronsålder fram till medeltid. Ett av stolphusen har daterats till ca 800 f.v.t. (före vår tideräkning). Utgrävningarna har skett på två platser, vid norra brofästet/Sockenvägen och Klockarbäcken.

Under bronsåldern stod fortfarande stora delar av Umeå under vatten. Där Västra länken går idag låg en stor havsbukt med utlopp från Umeälven. Allt eftersom landet torrlades så bosatte sig människor på båda sidor om älven och man följde med strandlinjen när havet drog sig tillbaka. Under bronsåldern var jakt– och fiske fortfarande viktiga näringskällor och arkeologerna hittade även förkolnade fröer och kärnor från ätbara frukter såsom hallon, åkerbär, häggbär och mjölon.

Jaktboställe söder om Umeälven – och Västerbottens äldsta korn

Söder om Umeälven, längs Klabbölevägen, på platsen för det södra brofästet har den äldsta boplatsen hittats. Det är en boplats från äldre bronsåldern, dvs ca 1610-1050 f.v.t. Här har bland annat en hydda från äldre bronsåldern och flera kokgropar hittats. I resterna av hyddan, en så kallad boplatsvall, hittades rester efter hushållsavfall i form av skörbrända stenar, brända benrester från matlagning och rester efter redskapstillverkning av stenverktyg, avslag.

–Boplatsen på den södra sidan av älven visar att man levde på att jaga säl, fågel, bäver och att man fiskade lax i älven. I en eldstad hittades ett sädeskorn som har daterats till 1400-1130 f.v.t. Det är det äldsta kornet som har hittats i Västerbotten, säger Hellsten.

På Röbäcksliden undersökte arkeologerna det man trodde var en boplats, men som efter avslutad undersökning visade sig vara tre. Det är ett smidesområde från järnålder/medeltid och på boplatsen hittades smideshärdar där järnet bearbetades till föremål. I härdarna hittades glödskap och kulslagg som är typiskt för smide.

–Tack vare utgrävningarna för Västra länken kan vi binda samman flera olika fyndplatser och vi får en tydlig bild av hur området såg ut på bronsåldern, säger Heinerud.

Utbredd handel

På platsen för entrén till fd K-rauta på Klockarbäcken hittade arkeologer vid en utgrävning 1997 en unik grav från 1600 f. v.t dvs äldre bronsålder.  I graven fann man en dolk i vit brecciekvarts, ett stenslag som närmast finns i Umansjö, Tärnafjällen. Vid utgrävningarna för Västra länken hittades bland annat pilspetsar och avslag av samma material. Det tyder på handel i västlig riktning. Dolken ansågs så värdefull av sin samtid att den lades ner i graven.

Bland mängderna av fynd från utgrävningarna av området för Västra länken sticker en svart slät mejsel i sten ut. Verktyget kommer troligast från östliga handelsresor där liknande fynd gjorts i Finland och Ryssland.

På flera boplatser har arkeologerna hittat keramik. En del form och teknik kommer ursprungligen från norra Tyskland, men har utförts i lokala material. Det visar på att ett kunskapsutbyte skett och sedan har man lokalanpassat tillverkningen.

Du kan se fynden

Om du är intresserad av att se den vackra dolken i brecciekvarts, den svarta mejseln, keramik och andra fynd från utgrävningarna för Västra länken så ingår de i Västerbotten museets basutställning. Här kan du ta del av hur området för Västra länken såg ut för flera tusen år sedan, när Umeå ännu låg under vatten och delar av Klockarbäcken var en ö.

Mer information

Den arkeologiska slutrapporten med bilagor är mycket omfattande (950 sidor) och vissa justeringar återstår, men redan nu kan du ta del av en delrapport på webbplatsen ”spår från 10 000 år”. Slutrapporten kommer att publiceras på: Startsida - Spår från 10 000 år

Information om Västerbottens museum: Välkommen till oss - Västerbottens museum