Väg 953 Östgranvåg - Forsmo Nu är vägen mellan Östgranvåg och Forsmo upprustad

– Det känns väldigt bra att vi är klar med den efterlängtade upprustningen av väg 953 mellan Östgranvåg och Forsmo. Vi har förstärkt den dryga 10 kilometer långa sträckan som nu har högsta bärighetsklass 4 och klarar fordon som väger upp till 74 ton. Vi har rätat ut två kurvor, förbättrat avvattningen och skapat utrymme för gående och cyklister genom Ön och Forsmo, berättar Trafikverkets projektledare Jörgen Stjärne och fortsätter.

– Två sträckor har målats till en så kallad bygde väg, sträckan genom Ön och Forsmo. Genom att omfördela vägbredden har vi skapat utrymme även för gående och cyklister. Med bredare vägren och skyltar blir det tydligare för alla trafikanter att de måste samsas om utrymmet och ta hänsyn till varandra. 

Ön och Forsmo har fått de första bygdevägarna i Sollefteå kommun. Dessa vägar är vanliga på många andra platser i bland annat i Skåne, Hälsingland, Dalarna, Västernorrland och Västerbotten. 

– Sollefteå kommun har även varit med och finansierat ny belysning längs sträckan vilket är väldigt uppskattat av närboende och trafikanter, berättar Jörgen. 

Hållbar och miljövänlig metod

En utmaning med att upprusta vägen har varit att vägen ligger på nipor, det vill säga höga älvbankar som består av sand och silt med potentiell risk för ras, skred och erosion. Längs vägen finns dessutom flera områden med höga naturvärden att ta hänsyn till. 

–  Den speciella miljön är en del av kulturarvet här i Norrland. Det unika landskapet är självklar och har varit viktig för oss att bevara samtidigt som den inneburit en utmaning för upprustningen av den gamla och slitna vägen, berättar Jörgen.

–  Det här är något vi haft med oss och därför valt att jobba med ingenjörsbiologi för att förstärka slänterna längs vägen, en hållbar och miljövänlig metod. I vägslänter där det finns risk för ras har vi använt oss av växter och naturbaserade lösningar. Trafikanterna möts av en vackrare slänt med lokala växter som smälter in i omgivningen. 

Fakta ingenjörsbiologi

Arter som är förekommande i närområdet har planterats för att förstärka slänter längs sträckan såsom i bilden ovan. Med växtbaserade material förbättrar vi stabiliteten i slänter genom att markytan skyddas, de ytliga jordlagren binds ihop, jordens draghållfasthet ökar och vatten sugs upp. 

När växtligheten har etablerat sig kommer de att armera jordmassorna med sina rotsystem vilket bidrar till att minska risken för ytliga ras och erosion i slänterna.

 

Metoden som kallas ingenjörsbiologi har testats i norra Sverige, bland annat i Näsåker, Bispgården och i Bydalen. Metoden har utvecklats och den ligger verkligen i tiden. Växterna suger inte bara upp vatten utan de binder även koldioxid. De smälter in i naturen och i landskapet på ett bättre sätt än exempelvis stenkross eller stödmurar.

 

• 3350 sticklingar har planterats
• Vi skapar stabila och robusta slänter
• Kräver mindre underhåll än andra alternativ
• Kostnadseffektiv i förlängningen 
• Landskapsanpassad lösning
• Hållbar och miljövänlig metod

Tack för ditt tålamod

– Den drygt två år långa byggtidtiden har tidvis varit påfrestande för trafikanter, boende och verksamheter. Jag vill passa på att tacka för den hänsyn som visats till våra vägarbetare under byggtiden. Jag upplever att det funnits tålamod och en stor förståelse för att vi varit i vägen för att göra vägen bättre för de som bor och verkar i området och jag hoppas att alla är nöjda med resultatet. 

– Avslutningsvis vill jag uppmana alla som kör längs den upprustade och fina vägen att ta det lugnt, respektera hastigheter och visa hänsyn till de oskyddade trafikanterna som går och cyklar. Var extra uppmärksam på bygdevägarna där alla trafikanter måste samsas om utrymmet, hälsar Jörgen.