Logga in
Logga in

Norrbotten Norrbotniabanan i Piteå

I Piteå pågår förberedande planeringsarbete för Norrbotniabanan och vi har inlett vårt arbete med att ta fram järnvägsplaner för sträckan.

Vad?

En del av Norrbotniabanan, 27 mil ny järnväg mellan Umeå och Luleå. I Robertsfors kommun planeras en regionaltågstation i centrala Robertsfors och en i Sävar.

Varför?

Snabbare, säkrare och mer miljövänliga resor och transporter. Halverar restiderna, sänker transportkostnaderna och förbättrar förbindelserna med övriga Sverige och Europa.

Nuläge

Förberedelser för framtagande av järnvägsplaner Skellefteå–Luleå.

Om projektet

Norrbotniabanan är en ny järnväg mellan Umeå och Luleå som möjliggör snabbare, säkrare och mer miljövänliga resor och transporter. Sedan tidigare pågår arbetet med sträckan mellan Umeå och Skellefteå. Sommaren 2021 fick vi i uppdrag att påbörja planeringsarbetet längs sträckan mellan Skellefteå och Luleå.

Vi påbörjar planeringsarbetet mellan Skellefteå och Luleå

Vi har fått i uppdrag att påbörja arbetet längs sträckan Skellefteå–Luleå. Vi arbetar med att bygga upp projektorganisationen samt påbörjar planering och inledande utredningar. Under 2023 inledde vi också arbetet med att ta fram järnvägsplaner.

Under hela planeringsprocessen kommer vi att samråda med kommunen, närboende, företag, organisationer och andra intressenter för att tillvarata olika perspektiv som säkerställer att järnvägen blir så bra som möjligt, för så många som möjligt. 

Ett centralt resecentrum med hög servicenivå

Norrbotniabanan kommer att gå via Pitholm, Munksund och centrum. Vi planerar för ett centralt resecentrum, i nära anslutning till bostäder, arbetsplatser, skolor, vård och andra viktiga målpunkter. Ett resecentrum är en station med hög servicenivå för dig som reser, som till exempel kan omfatta restauranger, hotell och affärer. Vi ansvarar för spår, plattformar och plattformsförbindelse, medan kommunen håller i övriga delar som stationshus, anslutande gator, parkeringar, gång- och cykelvägar samt anslutningar för kollektivtrafiken.

Ett nytt helhetsgrepp även på befintlig infrastruktur

Byggandet av Norrbotniabanan innebär att vi tillsammans med kommunen kan ta ett helhetsgrepp på den befintliga infrastrukturen i Piteå. Timmerleden och järnvägen får en högre standard och säkra trafiklösningar. Alla passager av järnvägen blir planskilda, alltså med passager över eller under järnvägen.

Att bygga om Timmerleden samt anslutande vägar och gång- och cykelvägar innebär att dagens barriäreffekt minskar samt att framkomligheten och tillgängligheten till viktiga målpunkter ökar. Delar av godshanteringen kan även flyttas bort från centrum eftersom bangården flyttas ut i anslutning till hamnen och industrierna på Pitholm.

Följ Norrbotniabanan på Facebook

Vi har en Facebook-sida speciellt för Norrbotniabanan. Här kan du följa vad som händer i arbetet, ta del av bilder och filmklipp, och också kommentera och ställa frågor till oss om projektet.

Vanliga frågor och svar

Norrbotniabanan kommer att gå via Pitholmsheden, Södra Pitholm och centrum. Ett resecentrum planeras vid Sörfjärden. 

I Piteå kommun tar vi fram tre järnvägsplaner. Dessa är uppdelade på en del norr om Piteå, en central del, och en del söder om Piteå. Totalt är det fem mil järnväg som ska projekteras. Normalt tar det 4–5 år att ta fram en järnvägsplan.

Under 2025 och 2026 kommer vi göra linjestudier och slå fast var järnvägen ska gå inom korridoren. Det vi arbetar för i dagsläget är att kunna möjliggöra en byggstart innan 2033 mellan Skellefteå-Luleå.

I vår planeringsprocess sker samråd löpande genom hela processen och de ger möjlighet att påverka ett järnvägsprojekt. Under arbetet samråder vi med länsstyrelsen, berörda kommuner, övriga berörda myndigheter, allmänheten samt de organisationer och enskilda som berörs. Syftet med samråd är att samla in kunskap om området samt synpunkter på den planerade utbyggnaden. Boende, myndigheter och andra berörda får tycka till och ges möjlighet att få svar på eventuella frågor.

I såväl tidigare arbete med förstudier och järnvägsutredningar som i kommande arbete med järnvägsplaner finns möjlighet att påverka järnvägens utformning. Under den fortsatta processen kommer samråd pågå fram tills järnvägsplanen är klar för fastställelse.

Mer plats för Piteå att växa 

Det handlar inte bara om en järnväg till och genom Piteå.  Då järnvägen dras centralt, blir det mer plats för bostäder, handel och nöje där gammal infrastruktur nu finns.

Piteå blir en stad man kan ta tåget till och från 

Med ett centralt placerat resecentrum blir tåget ett enkelt och attraktivt val för pendlare, studenter och besökare. Närheten till bostäder, arbetsplatser och skolor gör att fler kan välja tåget – utan att vara beroende av bil eller omständliga anslutningar. Norrbotniabanan kommer halvera restiderna. Om man idag tänker sig att det vanliga är att man pendlar från Piteå till Luleå, så kan framtidens pendlingsmönster se helt annorlunda ut. Du kan lika gärna bo i Bureå för att pendla till Piteå för att jobba på sjukhuset där.

Smidigare och mer hållbara godstransporter

Industrin och hamnen behöver effektiva transportlösningar. Genom att flytta godshanteringen till Pitholm förbättrar vi både trafiksäkerheten och stadsmiljön. Dessutom gör järnvägens sträckning att mer gods kan flyttas från väg till räls, vilket minskar utsläpp och buller – en lösning som den avfärdade korridoren vid Lomtjärn inte hade kunnat erbjuda lika effektivt, eftersom mycket av godstrafiken ändå hade behövt gå genom centrum.

Tryggare och smidigare trafik

Vi bygger inte bara ny järnväg, vi ska också genomföra flera förbättringar på vägar i Piteå, tex Timmerleden. Med en ny järnväg i centrala stan så försvinner plankorsningar där väg- och tågtrafik möts. Med den centrala korridoren blir alla passager planskilda, vilket innebär att bilar, cyklister och fotgängare kommer korsa järnvägen antingen genom passager över eller under järnvägen. Du slipper alltså stå och vänta på timmerleden vid rödljusen för att passera järnvägen. Med det alternativ som ligger vid Lomtjärn hade vi inte kunnat bygga om järnväg och vägar i centrala stan, utan problemen som finns där hade blivit kvar.

Det är av stor betydelse av att resecentrum lokaliseras centralt nära orternas koncentration av bostäder, arbetsplatser, skolor, vård och andra viktiga målpunkter. Ett acceptabelt gångavstånd till ett resecentrum är en kilometer, vid högklassiga gång- och cykelvägar. Upp till tre kilometer är acceptabelt cykelavstånd vid högklassiga cykelvägar. Ur det perspektivet är ett stationsläge i centrala Piteå är mycket mer fördelaktigt.

Det är viktigt att det lokala kollektivtrafiknätet, som försörjer såväl byar som stadsdelar, har en nod i anslutning till resecentrum. En sådan nod placeras lämpligen i centrala staden för att inte orsaka omvägar för alla som ska resa kollektivt, särskilt för de som inte ska åka tåg då de riskerar få en omväg.

Ett centralt placerat resecentrum ger även möjlighet till utveckling av framtida service, bostäder och arbetsplatser i närområdet.

Ett levande resecentrumområde med liv och rörelse under större delar av dygnet skapar trygghet för resenären. Detta är inte minst viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv.

Nu gällande prognos, sen 2 april 2024, innebär 77 tåg per dygn varav 23 av dessa är godståg.

Tillbud och olyckor med farligt gods är ovanliga i Sverige. Med Norrbotniabanan bygger vi planfria korsningar där samtliga vägar, inkl. Timmerleden, samt gång- och cykelvägar går över eller under järnvägen. I och med att vi bygger bort dagens plankorsningar ökar säkerheten för transporter och risken för olyckor minskas. Omlokaliseringar av spår på bangården i stan ut på Pitholmen ger även det ökad möjlighet för säkrare transporter. 

Tidigare bortvalda korridorer som inte passerar centrum skulle innebära att dagens situation kvarstår med godstrafik till hamnen och industrierna genom centrala stan, med de befintliga plankorsningarna och godsbangården i centrum.

I samband med byggandet av Norrbotniabanan och resecentrum finns möjlighet att utveckla området i Södra hamn. Tillgängligheten kan förbättras genom säkrare passager över- eller under järnvägen.

Idag begränsas utsikten från gatuplanet på större delen av sträckan på grund av tätslutande bebyggelse. Trafikverket har gjort skisser som visar på att utsikten från Storgatan/Uddmansgatan påverkas marginellt av en framtida järnväg. Tillsammans med Piteå kommun ska vi jobba vidare med placering av resecentrum med tillhörande plattformstak mm. Även utformning och placering av bullerskärmar är en fråga att jobba vidare med, bland annat vad gäller möjligheten till genomskinliga skärmar.

Vi vet ännu inte vilken brotyp det blir. Vi utreder möjligheterna för en hög fast bro med en höjd på cirka 26–30 meter, uppströms befintlig vägbro närmare kraftledningsgatan. I det här arbetet jobbar vi tillsammans med sjöfarten för att hitta en acceptabel seglingsfri höjd.

Förutsatt att det blir en öppningsbar bro, kommer broöppningarna planeras med hänsyn till såväl tågtrafiken som sjöfarten. Öppningarna planeras så att de påverkar tågtrafiken så lite som möjligt. Man undviker tex broöppning under rusningstid i tågtrafiken. Öppningsbara broar finns även på andra platser i Sverige där både sjö- och tågtrafiken är omfattande.

Det finns stora skillnader i förutsättningarna i Luleå jämfört med Piteå.

  • Mer båttrafik i Luleå: I Luleå förväntas lika mycket båttrafik på en dag som Piteå har på en månad. Det betyder att bron i Luleå skulle behöva öppnas oftare
  • Mer tågtrafik vid bron i Luleå: Tågen till och från Kallax skulle också använda den sträckan.
  • Isbildning: I Piteälven är strömningshastigheten större och problemen med isbildning betydligt mindre än i Lule älv där isbildningsproblematiken är betydande

Sammantaget innebär detta att öppningsbar bro i Luleå behöver öppnas betydligt oftare vilket påverkar tågtrafiken. Tågtrafiken innebär begränsningar för sjöfarten och hamnens funktion. Detta sammantaget skulle leda till att hamnen och järnvägens funktion och utvecklingsmöjligheter begränsas i framtiden. Utifrån ett drift- och underhållsperspektiv så står den öppningsbara delen i Piteå på land, i Luleå mitt i älven, vilket då påverkar drift och underhållsåtgärderna.

Dessa faktorer tillsammans gör att vi har valt bort alternativet med en öppningsbar bro i Luleå.

Dokument och handlingar

Genom vårt dokumentarkiv kan du ta del av handlingar för Norrbotniabanan, till exempel kartor, järnvägsplaner och samrådsunderlag.

Information från Piteå kommun

På Piteå kommuns webbplats lägger kommunen upp information om sina frågor kopplade till Norrbotniabanan.

En eu-flagga samt logo-texten "Med finansierat av Europeiska unionens fond för ett sammanlänkat Europa

Kontakt

Norrbotniabanan

Skicka ett meddelande till oss om du har frågor om Norrbotniabanan:

Media

Frågor från media? Kontakta vår mediekommunikatör:

Telefon: +46 76 696 31 65