Västerbotten Norrbotniabanan i Umeå

Det finns ingen officiellt fastställd definition av ”sulfidberg” eller ett vedertaget gränsvärde för halter av sulfidmineral som avgör när berg klassificeras som ”sulfidberg”. Olika aktörer i branschen beskriver det ibland som berg som har högre halt sulfider, så som pyrit (svavelkis) och pyrrhotit (magnetkis), jämfört med bakgrundshalterna.

Stora delar av Sveriges berggrund innehåller bergarter med inslag av olika sulfidmineral.

Miljörisken med sulfidmineral uppstår om det finns i halter som kan sänka pH-värdet i omgivningen. Det kan i sin tur frigöra ämnen som är skadliga. Hur stor påverkan blir beror på flera faktorer – vilken typ av sulfid det handlar om, hur mycket som finns, om berget utsätts för syre och vatten, buffringskapacitet, samt hur materialet tas om hand.

I Ersmarkstunneln har geologer upptäckt en begränsad sträcka med av berg med en förhöjd halt av pyrit. Dessa massor som uppgår till ungefär 55 000 ton har hanterats separat och använts som frostisoleringslager i tunnelkonstruktionen. Övriga bergmassor som har sprängts loss i tunneldrivningen har skickats till upplag i Sävar, dessa massor uppgår till ungefär 800 000 ton.

Berget med en förhöjd halt av pyrit är en resurs för projektet då det har mekaniska egenskaper som bland annat gör det användbart som frostisoleringslager i bankroppen i tunneln. Materialet krossas och återförs i sin helhet till konstruktionen.  

Vi bedömer att materialet kan användas med konventionella byggmetoder utan att påverka sin omgivning negativt.

• Pyrit är det dominerande sulfidmineralet i bergmaterialet. Det oxiderar relativt långsamt och förekommer i halter som inte i sig ger upphov till betydande miljöpåverkan vid kontakt med syre och vatten.
• Berget med pyritmineraliseringen som tillfälligt lagras på arbetsområdet vittrar långsamt eftersom det innehåller en betydande mängd buffringskapacitet som motverkar syrabildningen.

Vi strävar efter ”massbalans”. Det innebär att massor från schaktning och sprängning återanvänds i största möjliga mån inom anläggningen.

• Detta minskar behovet av att transportera bort material.
• Det minimerar uttag av nya naturresurser.
• Det bidrar till effektiv resursanvändning och kostnadsbesparingar.

Även berg med förekomst av pyrit utgör en värdefull resurs i konstruktionen och används på ett sätt som är förenligt med miljökraven. På så vis hushåller projektet både med naturresurser och skattemedel, samtidigt som vi värnar om miljön.

Materialet i Sävar kommer från tunnelsträckor med låg förkomst av pyrit. Det utgörs främst av bergarten paragnejs. I dagsläget omfattar upplaget cirka 800 000 ton berg, som planeras att användas i kommande byggnation av Norrbotniabanan.

Bergupplaget i Sävar består av representativt berg för området, med låg förekomst av pyrit. Vår hantering av berget har ingen negativ påverkan på de omgivande miljöerna i Sävar.