Ostlänken, en ny dubbelspårig järnväg Dubbelt så många gravar hittade vid Skavsta flygplats

Här berör Ostlänken två spännande lämningar efter både bosättningar och gravfält.

Under hösten har Stiftelsen Kulturmiljövård genomfört en arkeologisk förundersökning av gravfälten. Det ena kan preliminärt dateras till perioden från romersk järnålder till folkvandringstid (cirka 2 000–1 500 år sedan) och det andra till vendel- och vikingatid (cirka 1 500–1 000 år sedan). Bara ett hundratal meter norrut finns dessutom ett tredje gravområde, utanför Ostlänkens dragning, med rösen som visar på begravningar från yngre bronsålder och framåt. Sammantaget visar detta att Girsta präglats av en över 3 000 år lång begravningstradition.

Förundersökningen är en viktig del av Ostlänkens planeringsprocess och syftar till att kartlägga lämningarna innan de slutliga arkeologiska undersökningarna genomförs. Resultaten har varit mycket mer omfattande än väntat. Innan arbetet påbörjades var omkring 60 gravar kända – nu uppskattar arkeologerna att området rymmer åtminstone det dubbla, cirka 120 gravar.

Gravarna uppvisar stor variation i utformning. På det yngre gravfältet framkom både brandgravar med urnor och kistbegravningar där hela kroppen lagts ned. De senare förekommer i både nord–sydliga och öst–västliga orienteringar, där den öst–västliga riktningen kan tyda på tidiga kristna begravningsseder, något som också är känt från Minninge öster om Nyköping.

Utöver gravfälten visade förundersökningen att det yngre gravfältet troligen anlagts ovanpå en äldre boplats. Två stolpburna hus identifierades, liksom lämningarna efter torpet Nystugan, som enligt skriftliga källor var bebott från 1770-talet till 1930-talet.

De tidiga resultaten från Girsta längs Ostlänken visar att detta är en plats där människor har bott, arbetat och begravt sina döda i tusentals år. Platsens lämningar skapar en länk från bronsåldern via järnåldern till den historiska tidens landskap.